Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Kulturdepartementet’ Category

En präst som inte vill stå upp för bärandet av kors, utan kallar det uppviglande och okristligt. Är denne präst ens kristen?

Hur står det till i Svenska Kyrkan numera. Det var illa nog när en tidigare ärkebiskop i TV-intervju sa sig inte tro på Jungfrufödsel. För mig som troende kristen, var det tillräckligt illa för att gå ur Svenska Kyrkan.

Sverige fick sina första kristna redan före år 1000 e.Kr. Sverige som land har lång kristen historia. Tidigt fick Sverige kloster. Men vad har hänt med det viktigaste i all Kristendom, Gunnar Sjöberg kommunikationschef på kyrkokansliet i Uppsala?

Facebook-gruppen Mittkors har lett till en konflikt inom Svenska kyrkan.
Syftet med gruppen är att uppmana kristna att ta selfies med sina kors – för att stötta förföljda kristna.
Men kommunikationschefen på kansliet i Uppsala, Gunnar Sjöberg, kallar det hela ”okristligt”.
– Det är ju så orimligt att det inte går att bemöta. Skulle vi som präster inte vilja att människor är öppna med sin kristna tro, det blir ju lite absurt, säger en av initiativtagarna, Helena Edlund.
Storbråk i Kyrkan om kors runt halsen, Expressen 4 Augusti 2016

Som skrivet i bloggartikel på nätet:
RELIGION. Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på kyrkokansliet i Uppsala, skriver på sin Facebooksida att uppmaningen att bära kors känns ”uppviglande och okristligt” och att tonen i debatten är ”ofräsch”.

Jag läser även på Sjöbergs blogg och Twitter och konstaterar att gudsmannen inte gillar uttrycket svenska värderingar trots att han påstår sig bära den svenska flaggan med stolthet.

Men ingenstans ser jag att Gunnar Sjöberg tycker att burka, niqab och andra muslimska attribut är ”uppviglande och oislamska” eller att det är ”ofräscht”.
Tycker den kristne svartrocken att kristna och andra som gärna bär kors ska gömma undan sin kors och lägga dem i en låda någonstans för att blidka muslimerna i tält?
Att bära kors är uppviglande och okristligt enligt svensk präst, petterssonsblogg.se 4 Augusti 2016
Håller med Pettersson till 100%

Att förneka människors rätt att bära kors om de så önskar, oavsett präst eller församling, är skandalöst uttalande från en som kallar sig kristen. Det är att spotta på korset. Spotta på Jesus Kristus och hans lidande på korset. Korset har varit symbol för Kristna oavsett Ortodox, Katolik, Reformert, Lutheran eller Frikyrkotroende. AVGÅ!

Annonser

Read Full Post »

Ett mycket viktigt inlägg i debatten om Sveriges Historia, Sveriges kultur skriver Adam Cwejman i Göteborgs Posten på Ledarsida:

Ulrica Grubbström, vd på Västerbottens museum, sade i ett P1-inslag (7/3) att det gamla museiberättandet är föråldrat: ”Vi kanske måste släppa 1800-talsbondgården och fundera på om vi kan nyttja husen och berätta andra berättelser”.

Idén som Riksutställningar och Grubbström förmedlar är att svenska museer skulle vara exkluderande blott genom att skildra svensk historia. Därför hävdar de att svenska museer bör, som det ofta heter, berätta andra ”berättelser”. Vad det i klartext betyder är att museer, med tanke på att många svenskar har utrikes bakgrund, ska anpassa sig till dessa personers historia.

Denna inställning är fullständigt förkastlig av två skäl: dels gör den våld på museers självklara roll att så sanningsenligt som möjligt skildra och tillgängliggöra Sveriges historia för nuvarande och kommande generationer.

Dessutom inrymmer förändringen av museerna uppfattningen att de med utrikes bakgrund skulle känna sig förfrämligade av att ta del av svensk historia. Det är inte bara en sällsynt korkad föreställning, den är direkt nedlåtande då den behandlar de med utrikes bakgrund som överkänsliga barn. Vi klarar oss utan er felriktade omtanke.Adam Cwejman: Rör inte mitt kulturarv, Ledarkrönika Göteborgsposten 10 Mars 2015

Varje år kommer det unga nyfikna ”0-or och 1-or” till svenska skolor. Ja det kommer ett stort antal andra både de som har skolplikt, vilket enligt Grundlagar och Skollag KRÄVS för att få tillgång till den vanliga skolan och de som egentligen INTE har rätt till annan undervisning än att lära sig räkna och skriva samt läsa för att upprätthålla sitt födelselands språk. För det har ALDRIG varit så, att alla som befinner sig i landet oavsett om de har rätt att söka asyl,

VILKET LÅNGT IFRÅN ALLA SOM KOMMIT HAR,

oavsett om de beviljats asyl och då självfallet skall slussas in i Svenska skolsystemet. Inte slängas in hux flux i en klass från vilken de tas ut med jämna och ojämna mellanrum störande dessa elevers och andras arbetsro. Allt för att hemspråk och stödundervisning skall kunna ske samtidigt som de får lära sig tala och läsa svenska.

Om de nu fått asyl alltså eller kan förväntas få det. Har de fått avslag, så har de inte rätt att gå i svensk skola. Läs lagtexter och grundlagar. Det är med det som med snurren som vi aldrig fått välja på någon valdag som fått för sig att även de som fått avslag skall ha rätt att gömma sig men ändå få mer i Försörjningsstöd än våra ”egna” hemlösa (inte bara svenska medborgare men jag exkluderar helt migranter som tigger. De äger inte rätt att få hjälp annat än till hemresa om de varit här 3 månader och INTE är inskrivna på AF under förutsättning att AF bedömer att de har möjlighet att komma i arbete.

Sverige har bra lagar men många bedrövliga politiker, höga administratörer samt t.o.m. jurister som aldrig lärde sig läsa och förstå Regeringsformen. Regeringsformen och våra andra Grundlagar är en del av SVERIGES KULTUR OCH HISTORIA.

Sveriges Historia

Sveriges historia är mer än 10.000 år gammal På Svenska Museér finns om inte i utställningar på alla håll så på viktiga museér som Östergötlands Läns museum i Linköping t.o.m. i fast utställning Sveriges (nåväl, nuvarande svenskt områdes – lämnar riksbildning m.m. där hän) bevis för kontakter från sen Stenålder fram till idag över långa avstånd.

Cobalt glass beads found in Scandinavian Bronze Age tombs reveal trade connections between Egyptians and Mesopotamia 3,400 years ago — and similar religious rituals. Beads Found in 3,400-year-old Nordic Graves Were Made by King Tut’s Glassmaker, haaretz.com Mar 09, 2016

Den långväga kontakten har varit känd som minst från 1757!!!!
Jag skrev i FB när jag delade artikeln vidare: Nothing new with this. In Tjust/Tiust as well as in southern Östergötland /Ostrogothia beads from todays Eritrea been found several times. Earliest bead found to my knowledge was found by H J Sivers in 1757 during an early excavation in ”Sjögärdet” Skrickrum Tryserum’s parish together with a needle and other things. Dated to same period as the one mentioned in text. But that’s not all when it comes to beads. Some also been found during 1800’s and 1900’s south of Braviken, Norrköping…. wrote about it in my C-essay Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, History Institution Linköping’s University 1993

Men där börjar inte svenska historien. Svenska historien börjar med att Inlandsisen smälter i princip från norr till söder. Börjar över delar av Skotland och norra Tyskland samt smälter sedan undan för undan N O R R U T.
Människorna följde djuren och fiskarna norrut. Inlandsisen växte som is plägar göra vintertid och under kalla perioder samt smält med vårvärme och sol. Under en lång tid låg den i princip stilla dvs växte och smälte enligt samma ”mönster” år efter år ända upp till ett par hundra år. Då låg den från en vik som gick in vid nuvarande Skara/Skövde över mot Nyköping-Baltikum och Moskva. Den biten av svenska historien SKALL lärare lära ut i 4 och 5:an…. Ämnes och stadiebehöriga lärare har tyvärr saknats på många håll i landet…

Från peaken bronsåldern. Vattennivåer framräknade med väsentliga fynd-/bebyggelseplatser inprickade

Från peaken bronsåldern. Vattennivåer framräknade med väsentliga fynd-/bebyggelseplatser inprickade

På bilden ovan visas hur vattennivån var under peaken av Bronsåldern i Östergötland-norra Smålands skärgård. I princip varje prick motsvarar en viktig bosättning, temporär eller fast där fynd har gjorts som ofta kommit långväga från.

Exempel
I Linköpingstrakten är skålgropar och andra fornminnen från bronsåldern-äldre järnåldern speciellt vanliga söder om Roxen och utefter Stångån.(not 92) Under bronsåldern offrades ibland bronsföremål i kärr och mossar. Ett sådant kärrfynd har gjorts i Igelkärret i Drothems sn.(not 93)

1988 gjordes en arkeologisk undersökning av kvarteret Glasrutan 2 i Linköping. Dateringen av grav A300 ledde till resultatet att graven daterades till omkring 7-800 f.Kr.(not 94) I en gravgömma hittades en rakkniv och en fingerring båda
av brons.(not 95)

Noter:
sid 261
92 Lindahl A, Minnen från forntiden i Linköpingstrakten, ur Linköping idag och i det förgångna
Linköping 1965, sid 66
93 Selinge Klas-Göran, Östergötland, ur med arkeologen Sverige runt, , sid 254
94 Karlenby Leif,Knape Anita,Klockhoff Margaretha,En grav och två bronsfynd från Linköping,Tor 23,
Uppsala 1991 sid 9
95 Ibid. sid 20-21
– – – Slut på utdrag ur Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historiska Institutionen Linköpings Universitet 1993 – – – –

Finns mycket mer att berätta om äldre svensk historia.
Ett folk som inte får lära sig sin historia, är ett folk utan framtidstro!
Sluta upp med att försöka ”korrigera” kartor och historia. Sluta upp med fantasier om att ändra på vad svenska museér skall visa för föreställningar för att de som kommit hit inte skall bli diskriminerade. De har sin historia i sina hemländer. I en del fall, som till exempel Krimhalvön och del av det som nu kallas Ukraina, så har de som kommer därifrån delar av sin historia gemensam med oss. Samma gäller den inre delen av Medelhavet. Detta finns redan i utbildade museipedagogers genomgångar med klasser som kommer på besök. Dags för vänsternissarna att sluta upp att förfalska och desinformera. Sverige är på många sätt fantastiskt. På andra inte. Men varje lands invånare har rätten att vara stolta över sitt hemlands historia!

Read Full Post »

Att Röhsska muséet saknar visioner är det första jag upplevde när jag för andra gången 1998 flyttade tillbaka till Göteborg. Det nytänk som anades på 70-talet och som fick mig själv att föreslå diverse samarbeten av det man redan hade i Mölndals kommun samt nytänk i form av etablerande av musiken på Gunnebo, idéer jag fått när jag vandrat omkring på Röhsska, det nytänket saknas helt numera. Röhsska har fastnat i tiden.

Precis som Gunnebo slott i mitten på 70-talet, så har Röhsska trots kompetenta medarbetare och ledning fastnat och inte hängt med i de nya tankar som unga och unga vuxna idag har. För mig som älskar att gå på museum känns Rohska lika kallt och överarbetat med texter som kändes rätt när mamma och pappa läste dem för mig som barn. Texter som idag känns passé och
60-tal…. bra exempel på oflyt i 2000-tals övergången är en utställning jag inte ens tänkt gå på efter att läst Influenser, referenser och plagiat. En utställning kring Kraftwerks estetik; Röhsska.se OCH VEM VÄNDER SIG UTSTÄLLNINGEN TILL? Redan frälsta designinstresserade som vet vad Kraftwerks estetik är! eller som som minst lärt in tillräckligt mycket under skolåren för att förstå ordet estetik fullt ut!

Hur i hela fridens namn har de tänkt som lever kvar i sena 1980-talet fram till 1995 års tänk när hemsidan för Röhsska är allt annat än 2000-tals mässig?

Vad hjälper det att ha Extra sommaröppet i Studio Röhsska, rohsska.se när texten är så lång att man som behörig SO-lärare om än pensionerad känner att någon/några försökt få med så mycket alternativ som möjligt i stället för att välja ut 3 fasta och 2 alternativ som kan väljas utifrån händelser i Göteborgs Historia (samarbete med Sjöfartsmuseet och Konstmuseet skulle kunna ligga till grund) Workshop med inriktning på skilda åldrar olika dagar i veckan och där man t.ex. skulle kunna låta deltidspensionerade tidigare lärare Grundskola till Gymnasieskola som fick ta var sin dag då de tillsammans med Röhsskas, Sjöfartsmuseet och Konstmuseet valde ut någon enda händelse att utgå ifrån för att visa att design, konst, handel är vad som byggde staden Göteborg.

Allt behöver inte kosta så förbaskat mycket. Det är oftare lättare att få byte av tid eller att annan kommunalverksamhet bjuder på timmar motsvarande en arbetsdag för att öka intresset för verksamhet utanför sin egen.

Det är inte sant att Regionalt samarbete räddningen för Röhsska, GP 2 juni 2015 det enda det skulle åstadkomma är ökade kostnader för politiska beslut som krävs för att ro en stor skuta i land. Att ta pengar från flera kommuner låter alltid så smart och bra – i verkligheten kostar det mer inte bara i politikers ersättningar och utskick. största kostnaden faller alltid på den administrativa sidan, den som borde hållas nere så mycket som möjligt. Pengar skall ut i verksamheten för att generera mer pengar via tidsenliga idéer inte fastna på fel konton!

Sedan är det märkligt att inte Göteborgs Kommun har satt målet att varje skolklass i kommunen oavsett vem som är utförare skall ha ett museibesök varje läsår. Museum kostar oavsett om de är välbesökta av skolklasser vars elever får skolkort för resa i kollektivtrafiken eller om de bara har ströbesök. Merintäkter får man med nytänk inte med osthyvel eller tårtspade i kulturpolitiska kontons utgifter. Det gäller att bygga på nyfikenhet och intresse för att lära sig som elever har i de första årskurserna så att det blir ett behov av att söka sambandet människa-stad man lever i och den kultur som byggt staden samt utnyttja varje museums möjligheter. Inte överarbeta utan rensa.

(I mitten av 1970-talet satt jag som representant för Folkpartiet i Mölndal i Mölndals kulturnämnds teater o musikutskott tänka utanför boxen när det då gällde Gunnebo slott som ägdes av Mölndals kommun.)

Read Full Post »

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) ansluter sig till de okunniga ministrarna i ”Jag har en plan”-regeringen. Det är tillåtet att sakna kunskap, men det är onödigt att visa upp att man saknar historiska och juridiska bakgrunden för att Sverige länge haft två juridiska system Län respektive Landsting sida vid sida. Speciellt är okunskap om historien i dessa frågor allvarligt när en Civilminister skriver och blandar äpplen (Län) och päron (Landsting) är då för väl att vi inte längre har den tredje administrativa indelningen som Statskyrkan stod för. Detta säger jag som är djupt troende.

Ny regionreform ska göra landstingen färre från 2019, Civilminister Ardalan Shekarabi (S) på DN Debatt 23 mars 2015

Sveriges juridiska historia börjar inte med Gunnarstenen, Oklanda i Östra Husby. Av någon okänd anledning har någon klåfingrig varit framme på nätet och i sann 1984-anda tagit bort svenska texter som förr var tillgängliga. Men lugn, danskarna tillåter inget sådant – så de viktigaste uppgifterna går ännu trots ”korrigeringsnissar” att läsa på:
Runsten, dan.wikitrans.net

Här i Sverige kallades stenen in mot 2000-talet Gunnarstenen. Stenen från runt 900 e.Kr. berättar om ett dråp som Gunnar begått. Det intressanta är att den använder termer som vi väl känner till ännu idag. Detta 400 år innan våra äldsta landskapslagar är kända. Termer som han flydde saker (jfr sak-skyldig), straffet blev undanröjt, han vann förlikning. En av de akademiska arbeten där stenen nämns och diskuteras är Moberg Lennart, Om de Nordiska nasalassimilationerna mp>pp, nt>tt, nk>kk, Uppsala 1944, sid 202. Själv diskuterade jag den samt annat för den ”svenska” administrationen i äldre tider viktiga bitarna i: Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia, Linköping 1993

De äldsta uppgifterna om hur det vi idag kallar Sverige sköttes administrativt går tillbaka till Prolemaios respektive Dio. Om vi börjar med Dio, samme Dio som Jordanes hänvisade till, så finns det mer än 50 av hans tal bevarade från när han kom hem till Aten. Han hade kastats ut och via handelsplats Geate vid Donau mot Ungerska stäppen tog han sig upp till en annan Geates handelsplats vid mynningen av Weissel/Wisla och över till ön i Norra Oceanen där han slutligen kom att få lära sig en del varjehanda om samhällets organisation här. Ptolemaios finns bevarad främst tack vare arabiska länder. En C eller möjligen D-version finns ännu bevarad, eller fanns åtminstone fram till IS började strida bevarad i ett av världens äldsta kloster. Där berättas om Wigotha Elf som sprang upp ur mitten av landet i södra Oceanen. Men det är bara en liten bråkdel av alla de källor som berättar om det äldre ”Svenska” administrativa samhället.

En av de mer kända källorna som berättar om det vi idag kallar landskap skrevs av King Alfred när han översatte Orosius texter till engelska med egna tillägg:

”Burgundan habbað þone (ilcan) sæs earm be westan him; Winedas; Sweon be norþan; be eastan him sint Sermende, be suþan him Surfe. Sweon habbað be suþan him þone sæs earm Osti; be eastan him Sermende, be norðan him ofer þa westenne is Cwenland; be westannorðan him sindon Scridefinnas; be westan Norðmenn”
…..
”Weonoðland him wæs on steorbord on bæcbord him wæs Langaland Læland Falster Sconeg, þas land eall hyrað to Denemearcan. Þonne Burgenda land wæs us on bæcbord þa hybbað him sylf cyning. Þonne æfter Burgenda lande wæron us þas land þa synd hatene ærest Blecingaeg Meore Eowland Gotland on bæcbord, þas land hyrað to Sweon.”

Källa: King Alfred´s Orosius, ed H. Sweet, London 1883 respektive senare översättning: the Old English Orosius ed Janet Bately Oxford 1980 Foto på foliat för den senare texten finns på sid 16-17

Blekinge, Möre (gamla beteckningen på stor del av Småland), Öland och Gotland tillhörde alltså forntida Sverige på i slutet på 800-talet. Verket översatt till engelska någon gång efter 870.

Landskap förr i tiden var inte samma som Landsting idag. Landskap följde byalag som tillhörde socknar som stod under länsmans juridiskt när det gällde domstol (där är det betydligt mer att säga. Om socknar som gick/tvingades samman skulle jag kunna skriva en hel bok) Själv är jag ättling till länsman Anders Jönsson (ca 1662–1716) och hans hustru Ingrid Nilsdotter (1676–1753) i Långaryd på min farfars sida. Vi är en kvarts miljon kända ättlingar idag.

Från början sköttes sjukvård, i den mån den fanns, av kloster vid hospital. (Mycket mer att skriva om där). Tyvärr finns det många okunniga i Sverige som går och tror att de kungliga tingen sedan tidig Medeltid i Sverige där människor fick stå till svars har något som helst administrativt att göra med de landsting vi har idag. Så är inte fallet. Landsting i äldre tider var en juridisk organisation och det de nya ”landstingen”, regionalt självstyrande enheter fick som sin huvuduppgift var hälso- och sjukvård. Detta skedde i samband med 1862 års kommunala förordningar. Där hälso- och sjukvård kom att slås samman med fattigvård och hamna under de i ”landstinget” ingående kommunernas beslutsområde.

För övrigt har någon 1984-års korrigerande nisse varit framme i historiken om såväl landsting, län och kyrka på Wikipedia. Andra mer vetenskapliga texter har av något för mig okänt skäl trots att de funnits digitaliserade försvunnit på nätet. För de som vill läsa mer rekommenderas närmaste Universitets Bibliotek.

Länsstyrelserna däremot var en inrättning som Axel Oxenstierna inrättade 1634. Länsstyrelsernas huvuduppgift på Axel Oxenstiernas tid var främst polisiär och skatterättslig. I skatterättsliga fallet ålog det länsstyrelserna att se till att fogdarna samlade in och betalade in de skatter som beslutats av Kungliga rådet.

Så inte mycket av det som civilministern skriver är korrekt. Äpplen och päron. Landsting hade inte förrän Socialdemokratiska regeringar flyttade över delar av kostnaden för kollektivtrafik, kultur (utöver länsmuseer) från kommunerna till Landstingen. Finns idag inget som helst skäl att ha Landsting överhuvudtaget. Varken i nuvarande form eller hopslaget. OM vi skall följa Regeringsformens 1 kap 2§ och inte diskriminera, är det inte grundlagsenligt att människor kan få helt varierande hälso- och sjukvård beroende på några gränser inom landet.

Som jag tidigare skrivit:
Avskaffa landstingen och ta ifrån regionerna hälso- och sjukvårdsansvar. Innan skattepengar ytterligare göder administration och sjukvårdspolitiker men kramar ur förutsättningarna för att sjukhus och vårdhem skall kunna ha råd med fler vårdplatser, så är det svårt att se hur det skall vara möjligt att både tillgodose behovet av fler vårdplatser, inte färre som de började bli under Göran Perssons tid vid makten, och behovet av att kunna ge vårdpersonal, läkare, sköterskor, specialistsköterskor och undersköterskor i första hand, men också städare och vaktmästare den lön för gjort arbete som de borde fått för länge sedan. Dvs. en lön satt i förhållande till att det är de som står för arbetet inom hälso- och sjukvård samt den vidareutbildning som utifrån varje vårdenhets eget behov behövs för att öka tryggheten för såväl personal som patienter.

Behåll nuvarande länsstyrelse indelning juridiskt viktig för att kunna administrera natur/miljövård samt övriga enheters juridiska områden. Avskaffa Landstingen fortast möjligt. Blanda inte ihop äpplen och päron!

Read Full Post »

och om de som satsar miljonerna på olika ‘Integrationsprojekt’, ‘Ungdomsprojekt’ o.s.v. i utsatta stadsdelar inte lyssnar på de unga eller glömmer bort att det viktigaste är att nå föräldrarna och få dem att växa i sin föräldraroll?

De senaste 15 åren har hundratals miljoner plöjts ned i projekt i Biskopsgården. Stadsdelen får beröm för att ha snyggat upp gator och torg, men arbetslösheten skenar och utanförskapet är cementerat.
…..
2009 startade Tillväxt Biskopsgården som ett av Sveriges största EU-projekt inom hållbar stadsutveckling. För närmare 48 miljoner kronor skulle stadsdelens skamfilade rykte vändas och utvecklas. Genom projektet finansierades en lång rad av investeringar i boendemiljön, såsom renovering av Friskväderstorget, byggandet av Sjumilahallen och skapandet av en busslinje 33 tvärs över Hisingen.

Utvärderingens bedömning av resultatet är varierande: ”frågetecknen gäller främst hur de presterade resultatet kommer att tas om hand i framtiden.”

2012 inleddes ett treårigt projekt för att få blivande och befintliga företagare, skolor och ungdomsgrupper att utvecklas i sitt företagande. Projektet under namnet Företagsamma Västra Hisingen finansieras av EU-medel, flera myndigheter och kommunala bolag såsom Bostads AB Poseidon och Business region Göteborg. Det handlar om en budget på 18 miljoner kronor.Utsatt stadsdel har fått miljoner, Snezana Bozinovska GP och Daniel Olsson GP på GP 29 september 2013

Staten, staden/kommunen, är INTE FÖRÄLDRARNA. Staten, staden/kommunen bör heller inte försöka sätta sig på en tron där de sitter som tror de vet bättre än vad föräldrar gör. Kanske vet de bättre om lagar, svenska lagar och svensk skola/svensk kultur (för den finns och är mångtusenårig men inte ens i skolans värld för elever veta detta).

Vi har förvisso ett stort antal V70-föräldrar från alla grupper i samhället. Tyvärr. V70-föräldrar har antingen vuxit upp med eller kommit hit och anammat att det är viktigt ‘att förverkliga sig själv’ och glömde någonstans på vägen bort att förälder är man hela livet. Det är det finaste och viktigaste uppdrag/arbete någon kan få, att få bli och vara förälder. Att få förtroendet att sätta gränser, att känna att man duger trots allt jobb psykiskt och fysiskt som det innebär att vara förälder. Inte blir det bättre om någon, stat eller kommun, försöker trampa på föräldern genom att ta över föräldrarollen som finns väl fastslagen i Föräldrabalken.

6 kap.
Om vårdnad, boende och umgänge

Inledande bestämmelser

1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).

2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.

Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Så vad hjälper miljoner i satsade pengar på en eller flera utsatta stadsdelar om hjärtat inte är med och föräldrarna inte inkluderas som de vårdnadshavare de är, stärks i sin roll och respekteras?

Jag hör ofta, varje vecka, unga säga att de inte får ta hem mer än 1 eller 2 av sina kompisar åt gången. Oftast hör jag oavsett vilka barn vi talar om och från vilken stadsdel samma sak: de har inte tid att lyssna på mig när jag behöver tala var skall vi vara när vi bara vill vara tillsammans, sitta ner och prata och inte får göra det hemma man får inte sitta i fred och bara vara ens om vi vill på ”gården” allt skall vara så ‘färdigt’ och vi får inte tid att fundera tillsammans med närmaste kompisen ens vad vi själva vill göra ingen bryr sig om, om jag gör läxan o.s.v.

Så vad hjälper miljoner om hjärtat inte är med och låter alla från små till vuxna växa. Leta inte efter fel, felen ser vi alla. Leta efter styrkan hos individer att vilja växa och stimulera det som är bra. Stimulera föräldrar genom att låta föräldrar vara föräldrar även om de kommer från annat land. Svenska för invandrare är på sina håll skaplig, acceptabel. På andra ett rent skämt. Låt föräldrarna vara med och bygga upp ”gårdarna” för de unga. Inkludera föräldrarna och exkludera allt för många socialarbetare i just den biten. Bjud gärna in svenskfödda och utlandsfödda psykologer som bor i området att komma och vara med någon kväll i veckan efter eget val. Många ensamma unga behöver att få bli hörda, lyssnade på med respekt. Men även få höra när de tänker fel. Men är hjärtat med och lyssnar, så lyssnar de unga när man säger ifrån på skarpen. Lyssna med hjärtat inte med statens eller stadens plånböcker!

Read Full Post »

Många montrar men inte mycket substans. Inte alls som i gamla tider. Idag gick jag på bokmässan, min dotter bjöd för hon kunde inte gå själv. Mitt uppdrag för hennes räkning var att söka få tag på barnböcker, från pekböcker till sagoböcker på engelska, tyska, franska, italienska och spanska. Engelska fanns det något på English bookshop….. men inte hittade jag något i övrigt, inte ens vid barnböcker som förlag hade. Nog fanns det böcker på svenska, av varierande kvalité. Samt på arabiska, men det kan varken min dotter eller jag läsa….. hade man bara kunnat det. Sedan fanns inte något av de önskade länderna med egna montrar. Hälsade däremot på i såväl Grönländska som Isländska. Tittade som snabbast in i montrarna från de Baltiska Länderna. Gick förbi Ryska montrarna. De såg fina ut, men det var varken språk eller någon historisk bok som lockade.
Gick på slutet av de få timmar jag orkade gå till Riksarkivet respektive Kungliga Biblioteket men de var en skugga av sina gamla ”jag” träffade trevliga utställare. Mycket kunniga. Samtalade med två riksdagsmän i Riksdagens stora monter. Tittade som hastigast på den stora överfyllda Värmlandsmontern. Den var för fullpackad för att jag skulle ge mig in. Var ju heller inte mitt intresse eller uppdraget från min dotter…..

Två och en halv timma med paus, räckte mer än väl. En liten del av mässan jag inte gick på – dvs inte något av matställena eller vinbaren…. Behövde inte mer tid i år. För 10 år sedan gick jag där 6 timmar och hann inte med allt den dagen….. men då hade jag ju inte råkat ut för överfallet 2003 eller senaste skadan 2005. Var där 2006 och gick trots att jag redan då hade svårt att gå omkring i över 4 timmar. Orkade inte mer men hade om jag orkat kunnat se mer än den halva jag hann med på de timmarna då det var många mycket intressanta montrar på den tiden…….

Read Full Post »

När Radiotjänst VD Carl-Gustav Johansson påstår Lagstiftningen tydlig om avgiftspligt för TV föreligger, Carl-Gustav Johansson VD Radiotjänst SvD opinion 23 juli 2013 så är han en av många som ställer sig upp och bevisar sin okunskap om ordkunskap. Börjar undra om det numera blivit ett krav att släppa igenom alla som kan repetera ord för ord utan att ha full täckning för ordens innehåll, valör och betydelse?

Allra först. Min första dator och alla där på följande har ett enda huvudskäl för att finnas. Jag är från början systemprogrammerare som blev SO-lärare och som före, efter och under den tiden specialiserat mig på att läsa riktigt gamla texter på medeltidsengelska, tidig tyska, högmedeltida franska, kyrkolatin (fick lära mig latin själv så längre har jag inte kommit), flamländska, frisiska, isländska (fick det med mig som liten att kunna förstå och läsa), norska (talar, skriver och läser), danska (läser) o.s.v. Jag har aldrig skaffat en dator för att använda som TV. Tvärt om så var det så att Carl-Gustav Johanssons föregångare en gång i tiden inte var intresserad av att på förfrågan för ny teknik, i min närhet fanns de som då hade framme tekniken och det som krävdes för att konvertera så att ny tv skulle kunna kopplas till dator! Men Nej, varken Sveriges Radio eller Radiotjänst var intresserade av att vanlig TV skulle gå att använda tillsammans med dator. När? I mitten av 1990-talet.

Exempel på vad min dator är till för:
Dio och Ablabius,artikel från 1998 rev 2010 Norah4history
Goter och Romare När hände vad, © Johansson Inger E, Kapitel ur manuskript den Gotiska mosaiken, Linköping 1996 rev. Göteborg 2003. Norah4history
Tidig version tabell – Grönlands historia påbörjad 1995 version 1998 Norah4history

och nej – går inte att lyssna på radio i denna dator. Ljudet, dvs programvaran kopplade jag själv ur när jag köpte datorn. Gillar tystnad eftersom det var svårt när man har problem att höra vissa ljud. Köpte i och för sig hörlurar för att använda till dataspel på dator som under sina sex år endast varit uppkopplad 3 gånger till nätet. Hörlurarna har jag ännu inte packat upp. Dåligt köp med andra ord.

min mobil skall inkludera radio i det jag betalar för. Enda gången jag försökt lyssna sa mobilen att jag behöver ett minneskort till. So what. Lägger inte pengar på det.

Det som Radiotjänst VD missat är i sig två saker han borde lärt sig redan innan han lämnade Grundskolan – ordkunskap samt ordförståelse är det ena, svensk Grundlag tillåter inte retroaktiv lagstiftning eller retroaktiv tolkning av gammal lag! Se Regeringsformen förbjuder retroaktiv lag, Norah4you 28 juni 2013

Men herr VD har värre problem än avsaknad av ordförståelse för vad ‘avsedd för’ alternativt ‘huvudsakligen avsett för’ innebär. Det krävs speciell programvara som INTE normalt följer med datorer, om läsplattor har jag ingen kännedom så dom avstår jag från att kommentera. Den programvaran tillåter enligt det finstilta inte någon annan att ta ut betalning för installerande och användande av programvaran. Upphovsmannarätten. Mig veterligt har Radiotjänst inte försökt förhandla med företaget som äger den upphovsmannarätten.

Datorer är till för att använda som administrativ och eller teknisk bearbetning i första hand. Möjligheten att för att Radiotjänst ändrade sin egen teknik så att det blev möjligt att se på dator i TV och tvärt om, det är inget som går att använda som giltigt argument för Radiotjänst VD:s tolkning. Som sagt – datorer har normalt inte nödvändig programvara när en person köper en dator. Upphovsmannarätten gör att Radiotjänst först får börja med att förhandla med upphovsmannarättsägaren till den programvaran. Allt annat skulle falla direkt om vi hade haft Författningsdomstol. Tillåter mig betvivla att Radiotjänst lyckas förhandla fram avtal som krävs för att det utifrån nuvarande lagstiftning, som inte täcker in programvaran som inte finns med vid köp av datorer, skulle kunna hålla i internationell domstol. Ännu mindre i den Californiska vilken alla juridiska frågor rörande användningen av densamma enligt upphovsmannarättens ägare hänvisas till i det finstilta!

För datahistoria se Datahistoria fram till nutid, Facts not Fiction sida

Read Full Post »

I alla lägen gäller det att identifiera det rätta problemet för att hitta lösningar. Lappningar och lagningar av något som beror på att man bortser från verkliga problemets konsekvenser, kostar skjortan och löser inte problemet!

Allt har blivit precis så illa som vi som åkte i beställda tåg till Stockholm på 70-talet för att protestera mot Palmes UKAS befarade. För det började då, det problem vi har idag, med att den riktiga studenten tagits bort och att de krav som ställdes på studenter som kom till universitet och högskolor sänktes. Ännu mer på att kraven under resans väg på universitet och högskolor fick sina krav sänkta kurs för kurs. Samtidigt som man från Statens sida tog bort Småskollärarutbildningen, en utbildning som förvisso var eftergymnasial och inte akademisk, men som i sig innefattade något som de nya lärarutbildningarna saknade: Djupare metodisk, pedagogisk och didaktisk (fast så hette det inte då) utbildning. Eller som mina egna lärare långt senare när jag skolade om mig till SO-lärare sa: Man kan lära Snobben läsa, men det är Snobben som måste läras att lära in att läsa. Två helt olika problemställningar där de lärarutbildningar som kom för att vara anpassade till Grundskolan betonade det första men missade det andra.

Under 1970-talets efterdyningar av vänstervågen i Sverige kom många nyutbildade lärare och en del, vänsterorienterade, delen av de äldre lärarna att få för sig att det var eleven som skulle bestämma vad, när och hur eleven skulle lära in. Här kom andra spiken i kistan på svenska skolans förfall. Redan då började man missa vad som gäller för Barn- och Ungdomarsutveckling.

Alla barn är lika värda, men olika. Varje barn har sin egen utveckling som kan vara samma som andras i samma ålder, sina äldre syskons eller vara något helt annat. Det handlar inte om att skolan skall försöka hitta problem utan om att skolan skall hitta varje elevs styrka samt intresse och utifrån detta ge den enskilde eleven de för eleven bästa verktygen att klara de första skolårens inlärning av matematik, svenska språket (inkluderar ordförståelse och ordkunskap/synonymer) så att eleven inte bara slussas vidare i ‘Alla skall med’-anda. Det senare innebär de facto att skolan/föräldrar och skola tillåter eleven att misslyckas samt sänker självförtroendet och skapar större och större problem ju längre eleven tillåts slussas vidare utan att ha uppnått målen.

Sammanhållen klass är inte ett axiom för att lyckas. Tvärt om. Det är mycket viktigare att elever som har något så när samma kunskaper och/eller intressen får utvecklas i sin egen takt utan att man därför uppgraderar eller nedvärderar elever som går i en annan klass. Alla skall med-syndromet har skapat många felaktiga placeringar i Särskola. Vet lärare och föräldrar, samt ännu värre vet inte skolpsykologer om hur barn- och ungdomar utvecklas högst individuellt så att man i en och samma femma idag kan ha elever som kunskapsmässigt uppfyller krav på en 3-e klassare, dvs aldrig fått det stöd som varje svensk skolelev har rätt till enligt skollagen, och att man samtidigt i 5:an kan ha elev i samma klass som kunskapsmässigt i svenska språket och matematik har kunskaper motsvarande vad målet är för en 7:e klassare, så blir situationen den vi ser:
Vi utbildar unga till arbetslöshet
Skolan/Staten/Skolverket tillåter utan sanktioner kommuner att låta bli att ge elever det stöd de behöver för att lära sig läsa och räkna. Delvis rätt men mer fel än rätt har ett antal kulturpersonligheter som tillsammans med några professorer och Margareta Winberg (fd. vice statsminister S) skrev Staten måste ta ansvar för den svenska skolan, DN Debatt 26 mars 2013 Deras inlägg bortser helt från det grundläggande problemet: att svenska skolan sedan Grundskolans införande bortsett från barn- och ungdomars utveckling och därigenom tillåtit(?) att det finns unga från början till slut i Grundskolan utbildats till arbetslöshet.

Början har jag skrivit om ovan. De senare konsekvenserna av början har försvårats genom att betona elevens eget val utan hänsyn till om eleven har eller inte har den grund att stå på som eleven behöver. Helt utan hänsyn tagen till om det eleven önskar läsa på gymnasiet är något som det finns eller förväntas finnas lediga tjänster i den öppna arbetsmarknaden som söker/kommer att söka nya att anställa. Se Utbilda till arbetslöshet?, Norah4you 23 augusti 2012

Den andra biten i att identifiera problemet är att erkänna att genomsnittsföräldern och ännu mindre eleven har den kunskap de behöver för att kunna styra skolan. Än mindre har de kunskaper i metodik, pedagogik och didaktik, något som kräver ämnes- och stadiebehöriga lärare (allt annat är ren och skär nys!). Däremot har genomsnittsföräldern eller rättare sagt i princip alla föräldrar oavsett egen ekonomisk situation, kulturell bakgrund och utbildning, en sak som måste tas tillvara: Intresset för sitt eget barn. På den biten har Ulrika Carlsson Centerpartiet rätt när hon i sin debattartikel i GP poängterar: Haninge har i stället varit framgångsrika med att identifiera verkliga problemfaktorer och åtgärda dessa kostnadseffektivt med lösningar som gynnar eleverna.
Förvaltningschefens egen utredning av skolorna visade att verksamheten präglades av otydliga mål, och låga förväntningar på lärare och elever.
De åtgärder som sattes in – och som visat sig fungera – var att engagera vuxna i att skapa förtroendefulla relationer med eleverna. Det skapade högre förväntningar kombinerat med rimliga krav.
Vidare har man anpassat skolornas arbetssätt utifrån elevernas förutsättningar och behov, kombinerat med att engagera föräldrar i barnens skolgång. Det i sin tur har underlättat att få eleverna att själva sträva efter att lära sig mer.
Dåliga betyg är ett symtom – inte en sjukdom, Ulrika Carlsson utbildningspolitisk talesperson Centern på GP debatt 30 mars 2013

Mer rätt har Lars Ohly när han och Bengt Bratt (V) poängterar vikten av att stötta svenska språket genom att behålla Författarpengen. Som jag tidigare skrivit om i Ohly har nästan rätt, Norah4you 23 mars 2013 : Skolbibliotek är numera klart uttryckt obligatoriska. Det är bara det att varje kommun kan själva avgöra hur mycket pengar som skall satsas på barnkultur då speciellt på böcker (även teaterbesök).
Det drabbar i första hand barnen. I andra hand barnboksförfattare som inte lånas ut minst 2000 gånger per år här i Sverige. Rapporteringen om utlåningen i skolorna oavsett om skolan är i privat eller offentlig utförares händer, är dessutom bedrövlig.
Vi måste göra allt vi kan för att stärka svenska språket och förståelsen för svenska språket. Detta är viktigt oavsett var i världen ett barns föräldrar kommer ifrån. Skall man bo och läsa i det svenska samhället hänger allt på att svenska är ett primärspråk där elever får med sig såväl ordkunskap och ordförståelse som att de tidigt får verktygen att kunna lära sig läsa för att kunna lära in det som läraren lär ut.

Hela denna problematik missar Hur ska regeringen klara ungdomsgarantin?, Ylva Johansson och Olle Ludvigsson (S) på SvD Brännpunkt 29 mars 2013 Lappa och laga problem som aldrig identifierades och ännu mindre åtgärdades de första skolåren, kostar stora summor och stärker inte möjligheterna till att få jobb på den öppna arbetsmarknaden och absolut inte elevernas självförtroende. Det går inte i längden att försöka hävda socioekonomiska problem och därför hälla mer och mer pengar över en skola. Problemet löses inte genom pengar utan genom att se till att först lärarna får en tillräckligt bra ämnes- och stadieutbildnning vilket inkluderar i att kraven för att få bli lärare måste höjas till motsvarande minst 1,0 på högskoleprovet. Ett prov som borde vara obligatoriskt för att få bli lärare. Sedan bör man från statens sida göra två saker:
* Ge en stimulering till de som går ut Lärarhögskolan och klarar praktikåret. Viss del av studielånen bör skrivas av direkt, förslagsvis 25%. (Samma stimulering bör läkare som är klara med AT-tjänst samt sjuksköterskor som är klara med specialistsköterskeutbildningen få. De senare bör även få minst 80% av lönen under vidareutbildningen.)

* Lägga vite via att låta Skolverket kräva vite av de grundskolor som inte stimulerar sina elever genom att ge dem de verktyg som Skollagen kräver. Samma krav skall ställas oavsett utförare och om skolan är kommunal eller privat.

S måste införa 90-dagarsgaranti, Gabriel Wikström SSU på SvD Opinion 20 mars 2013 Glömmande att S inte är i regeringsställning och att S i regeringsställning är de som förvärrade sin egenhändigt skapade skola genom att kommunalisera 😛
Fler unga begåvningar måste välja läraryrket, Stefan Löfven (S) och Eva-Lis Sirén ordförande Lärarförbundet på DN debatt 30 mars 2013 Prata går lätt. Identifiera problem och ta ansvar för sina egnas tillkortakommande är svårare. Ännu svårare är att ‘börja hemma’ …… För att Lärarutbildning skall få den status som yrket har rätt att kräva, så krävs mer akademisk utbildning och kvalitativt högre ämnesutbildning än vad många lärarlinjer för tidigare årskurserna ger idag!
Ett skolsystem i fritt fall, Malin Lärnfeldt på GP debatt 28 mars 2013
Fackkrav: samlat grepp om skolan, Aftonbladet 30 mars 2013

Det tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet. Detta förfarande borde inte få fortsätta.

Read Full Post »

Google har gett konsten att göra bort sig nytt ansikte. OM det verkligen var så att Google ville tvinga Språkrådet att ta bort ordet ”ogooglebar” från listan över nya ord,
så har Google förlorat slaget i vanliga människors öron och ögon. Ett nytt ord i en lista som med all säkerhet blivit bortglömt inom något eller några år och därför automatiskt strukits kommer nu genom Googles agerande att bli bevarat för eftervärlden i tid och evighet. Stort misstag av Google, DN 26 mars 2013
Gratulerar till klantigt agerande och till titeln 2013:s bästa exempel på att göra bort sig kapitalt!
Det är som jag skrivit många gånger tillåtet att vara dum. Dumt att bevisa det!

Så pressades Språkrådet av Google, SvD 26 mars 2013
Språkrådet backar – efter påtryckningar, Expressen 26 mars 2013
Andreas Ekström: Den här resan vill Google akta sig för, SvD Kultur 26 mars 2013

Googles agerande mot språkrådet är kortsiktigt och korkat, menar Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund. Om ordet ogooglebar nu får fäste i Svenska språket kommer det med i Svenska akademiens ordlista (SAOL).
Englund: Google får gärna rulla fram kanonerna, SvD 26 mars 2013 Håller helt med – Google har själv bjudit in till att göra det för de flesta svenskar okända ordet ”ogooglebar” till ett ord man minns för livet. Gratulerar till klantigheten!

Obooglebar kan hamna i SAOL, GP 26 mars 2013
Ogooglebar kan hamna i SAOL, Aftonbladet 26 mars 2013

Read Full Post »

inte bara hur författarna får sin ersättning utifrån antalet utlåningar o.s.v. men också i att det nya förslaget från Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) ser ut, så långt är det inte problematiskt för någon som är utbildad lärare, bibliotikarie eller suttit i kulturnämnd att hålla med. Författare reduceras till bidragstagare, Lars Ohly (V) och Bengt Bratt (V) på GP debatt 22 mars 2013
Historiska beskrivningen korrekt. Tyvärr för kulturministern är även beskrivningen av förslaget till förändring i stort sett korrekt.

Problemet är ett annat och utgår direkt från att det är färre och färre lån per elev. Barn och unga läser inte alls lika mycket som de gjorde så sent som för 10-15 år sedan. Till viss del får den nya tekniken skyllas för detta. Dock är det viktigt att göra något åt detta problemet. Dvs att få fler barn och unga att läsa boken i pappersform. Förvisso är det bra att det finns intalade böcker. Tveksammare till att böcker finns tillgängliga på läsplatta – det har lite grann med inlärningsproceduren att göra ännu mera med att den motoriska rörelsen som handen gjorde när ‘man’ skrev av i anteckningsbok stödord och korta citat för att kunna återberätta det man läst, det utgjorde och utgör en stor del av den intellektuella socialiseringen och utvecklingen som många tyvärr missar idag. Med påföljd att alltför många får större och större brister i sin ordförståelse och ordkunskap.

* Bibliotekspengen eller det som kallas Författarpeng, bör finnas helt orört kvar. Där har Lars Ohly (V) och Bengt Bratt författare och riksdagsman (V) helt rätt. Kanske skulle den pengen kunna ökas för författare som lånas på skolbibliotek. Skolbibliotek är numera klart uttryckt obligatoriska. Det är bara det att varje kommun kan själva avgöra hur mycket pengar som skall satsas på barnkultur då speciellt på böcker (även teaterbesök).
Det drabbar i första hand barnen. I andra hand barnboksförfattare som inte lånas ut minst 2000 gånger per år här i Sverige. Rapporteringen om utlåningen i skolorna oavsett om skolan är i privat eller offentlig utförares händer, är dessutom bedrövlig.
Jag skulle kunna tänka mig att ett lämpligt förslag som verkligen gynnar mer läsning i unga år skulle kunna vara:

* att utöver Författarpengen, som bör behållas i nuvarande utsträckning, så bör varje elev i Sverige garanteras ett visst belopp från sin kommun samt motsvarande från staten i anslag till förbättrade skolbibliotek. Samtidigt som barn- och ungdomsboksförfattare som köps in redan i samband med rapportering av inköp garanteras ett visst symboliskt belopp utöver Författarpengen. T.ex. 5 eller 10.000 kr per inköpt nyutgiven skriven bok. Det högre beloppet skulle jag vilja anslå till de som skriver på svenska. Skälet är att oavsett var i världen ett barns föräldrar är födda, så är barnet om det bor i Sverige i behov av att lära sig svenska språket från grunden. Det är A och O för all vidare skolutbildning och personlig utveckling för att kunna delta i samhället.

* att fleråriga sk. stipendier/resestipendier styrs upp så att som minst hälften av alla pengar går till barn- och ungdomsboksförfattare. Lägger man inte grunden ordentligt, så hjälper det tyvärr inte om det är aldrig så fina bågar som slås över valven. Helheten är viktig. Det vore dessutom inte fel att kräva en direkt motprestation. Denna motprestation skulle t.ex. kunna vara utökat kopieringstillstånd för skolorna där dessa fick tillstånd att kopiera 1 av respektive barn- och ungdomsboksförfattare själv bestämt kapitel. Att stimulera nyfikenhet och intresse att låna en bok kan aldrig vara fel. Att få extra, för det är en form av extra, reklam för en ny bok så att de blivande läsarnas föräldrar får kännedom om att boken finns, få ungar att be sina föräldrar att köpa boken o.s.v. är inte fy skam även om det i det fallet kan anses komma i kollision med nuvarande kopieringsavtal.

* Principiellt är jag emot garanterade författarpeng. Det är med det som med mycket annat i samhället att alla som skriver, skriver inte tillräckligt bra (och den bedömningen är numera ofta politisk mer än kvalitativ). Den delen av nuvarande statliga anslag och avtal med bibliotek och annat bör helt omarbetas.

Totalt krävs en storsatsning där Bibliotekscentrum och Författarförbundet får tillgång till ungefär 20-30% mer pengar än idag. Dessa pengar bör inte gå till överbyggnad i form av administration. Dock bör enligt min uppfattning en del av dessa pengar öronmärkas så att Bibliotekscentrum och Författarförbundet gemensamt kan föreslå ett antal bokpaket där årets eller årstidens klassiker tillsammans med x antal nya barn- och ungdomsböcker (även nyutgåvor) rekommenderas utifrån tre kriterier: Lättlästa böcker för de som har svårt att lära sig läskoden eller hade svårt men fortfarande saknar ordkunskap; Barn- och Ungdomsböcker som man från Bibliotekscentrum och Författarförbundets sida hjälper till att ta fram Lärarhandledning på max 10 sidor. Alla ämnes- och stadiebehöriga lärare har oavsett ämne en stor källa att hämta bland barn- och ungdomsböckerna. Däremot är inte alla legitimerade lärare utbildade svenska lärare och har tillräcklig kunskap om vad som går att arbeta i det egna ämnet med utifrån att eleverna får ett kapitel kopierat och läst(se ovan).

Tillägg 08.20 26 mars 2013. Det är då för väl att Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)uppbackad av Cecilia Magnusson ordförande moderaterna i Kulturutskottet bekräftar ….de kulturpolitiska stödsystemen generellt, vilka omfattar såväl stipendier, bidrag och offentligrättsliga ersättningar. Ännu bättre hade det varit om Utbildningsminister Jan Björklund hängt på och talat om behovet av ytterligare öronmärkta pengar för att trygga svenskakunskaperna, ordförståelse och ordkunskap speciellt för Barn- och Ungdomar i Grundskola. Där krävs extra pengar. Hade inte varit dumt om de pengarna varit öronmärkta per elev så att det blivit tvång att köpa in barn- och ungdomslitteratur till skolbiblioteken. Ytterligare ett annat behov som berörs är uppdatering av vanliga skolböcker. Flertalet skolor, speciellt kommunala skolor av oförklarlig orsak, har skollitteratur från grundskola och upp som är gammal såväl i ålder som i aktualitet. Världen ser helt annorlunda ut idag än vad den gör i bl.a. SO-böcker. För att inte tala om ihopklistrade(för att hålla ett skolår till) kartböcker.
Det måste till en stor satsning från flera håll för att trygga hela ungdomskulturen.
Författare har rätt till ersättning, GP 26 mars 2013

Read Full Post »

Older Posts »