Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ungdomssatsningar’

och om de som satsar miljonerna på olika ‘Integrationsprojekt’, ‘Ungdomsprojekt’ o.s.v. i utsatta stadsdelar inte lyssnar på de unga eller glömmer bort att det viktigaste är att nå föräldrarna och få dem att växa i sin föräldraroll?

De senaste 15 åren har hundratals miljoner plöjts ned i projekt i Biskopsgården. Stadsdelen får beröm för att ha snyggat upp gator och torg, men arbetslösheten skenar och utanförskapet är cementerat.
…..
2009 startade Tillväxt Biskopsgården som ett av Sveriges största EU-projekt inom hållbar stadsutveckling. För närmare 48 miljoner kronor skulle stadsdelens skamfilade rykte vändas och utvecklas. Genom projektet finansierades en lång rad av investeringar i boendemiljön, såsom renovering av Friskväderstorget, byggandet av Sjumilahallen och skapandet av en busslinje 33 tvärs över Hisingen.

Utvärderingens bedömning av resultatet är varierande: ”frågetecknen gäller främst hur de presterade resultatet kommer att tas om hand i framtiden.”

2012 inleddes ett treårigt projekt för att få blivande och befintliga företagare, skolor och ungdomsgrupper att utvecklas i sitt företagande. Projektet under namnet Företagsamma Västra Hisingen finansieras av EU-medel, flera myndigheter och kommunala bolag såsom Bostads AB Poseidon och Business region Göteborg. Det handlar om en budget på 18 miljoner kronor.Utsatt stadsdel har fått miljoner, Snezana Bozinovska GP och Daniel Olsson GP på GP 29 september 2013

Staten, staden/kommunen, är INTE FÖRÄLDRARNA. Staten, staden/kommunen bör heller inte försöka sätta sig på en tron där de sitter som tror de vet bättre än vad föräldrar gör. Kanske vet de bättre om lagar, svenska lagar och svensk skola/svensk kultur (för den finns och är mångtusenårig men inte ens i skolans värld för elever veta detta).

Vi har förvisso ett stort antal V70-föräldrar från alla grupper i samhället. Tyvärr. V70-föräldrar har antingen vuxit upp med eller kommit hit och anammat att det är viktigt ‘att förverkliga sig själv’ och glömde någonstans på vägen bort att förälder är man hela livet. Det är det finaste och viktigaste uppdrag/arbete någon kan få, att få bli och vara förälder. Att få förtroendet att sätta gränser, att känna att man duger trots allt jobb psykiskt och fysiskt som det innebär att vara förälder. Inte blir det bättre om någon, stat eller kommun, försöker trampa på föräldern genom att ta över föräldrarollen som finns väl fastslagen i Föräldrabalken.

6 kap.
Om vårdnad, boende och umgänge

Inledande bestämmelser

1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47).

2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.

Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Så vad hjälper miljoner i satsade pengar på en eller flera utsatta stadsdelar om hjärtat inte är med och föräldrarna inte inkluderas som de vårdnadshavare de är, stärks i sin roll och respekteras?

Jag hör ofta, varje vecka, unga säga att de inte får ta hem mer än 1 eller 2 av sina kompisar åt gången. Oftast hör jag oavsett vilka barn vi talar om och från vilken stadsdel samma sak: de har inte tid att lyssna på mig när jag behöver tala var skall vi vara när vi bara vill vara tillsammans, sitta ner och prata och inte får göra det hemma man får inte sitta i fred och bara vara ens om vi vill på ”gården” allt skall vara så ‘färdigt’ och vi får inte tid att fundera tillsammans med närmaste kompisen ens vad vi själva vill göra ingen bryr sig om, om jag gör läxan o.s.v.

Så vad hjälper miljoner om hjärtat inte är med och låter alla från små till vuxna växa. Leta inte efter fel, felen ser vi alla. Leta efter styrkan hos individer att vilja växa och stimulera det som är bra. Stimulera föräldrar genom att låta föräldrar vara föräldrar även om de kommer från annat land. Svenska för invandrare är på sina håll skaplig, acceptabel. På andra ett rent skämt. Låt föräldrarna vara med och bygga upp ”gårdarna” för de unga. Inkludera föräldrarna och exkludera allt för många socialarbetare i just den biten. Bjud gärna in svenskfödda och utlandsfödda psykologer som bor i området att komma och vara med någon kväll i veckan efter eget val. Många ensamma unga behöver att få bli hörda, lyssnade på med respekt. Men även få höra när de tänker fel. Men är hjärtat med och lyssnar, så lyssnar de unga när man säger ifrån på skarpen. Lyssna med hjärtat inte med statens eller stadens plånböcker!

Annonser

Read Full Post »