Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skolbibliotek’

När man idag läser Vi står inför en lärarbrist som riskerar att förvärras om inte fler studenter går utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Regeringen bör därför vara mer aktiv i sin styrning av hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på lärarutbildningarna”, säger riksrevisor Margareta Åberg i ett pressmeddelande.

Enligt Högskoleverket behövs framförallt fler yrkes- och speciallärare liksom lärare för grundskolans årskurser 7-9.Förslag på ändrat antal lärarplatser, GP 18 september 2014 är det svårt att komma förbi ett inlägg Lars Ohly och Bengt Bratt gjorde 22 mars 2013. Författarpenningen samt skolbibliotek där krav ställs på kommunerna/utförarna av skolverksamhet att den för läsinlärning/ordförståelse viktiga kulturella biten stärks.

Förslag på ändrat antal lärarplatser, Aftonbladet 18 september 2014

Det är viktigt att inkludera Kulturen i Skolverksamheten. Högskoleverket har rätt i sina i dagens artiklar framfört krav på fler speciallärare. Utan att få med sig grunderna för läsförståelse, intresse för att läsa och söka kunskap, så blir det lätt så att många av de nyfikna eleverna som börjar ettan redan i femman känner sig ha svårt förstå och hänga med.

Norah4you's Weblog

inte bara hur författarna får sin ersättning utifrån antalet utlåningar o.s.v. men också i att det nya förslaget från Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) ser ut, så långt är det inte problematiskt för någon som är utbildad lärare, bibliotikarie eller suttit i kulturnämnd att hålla med. Författare reduceras till bidragstagare, Lars Ohly (V) och Bengt Bratt (V) på GP debatt 22 mars 2013
Historiska beskrivningen korrekt. Tyvärr för kulturministern är även beskrivningen av förslaget till förändring i stort sett korrekt.

Problemet är ett annat och utgår direkt från att det är färre och färre lån per elev. Barn och unga läser inte alls lika mycket som de gjorde så sent som för 10-15 år sedan. Till viss del får den nya tekniken skyllas för detta. Dock är det viktigt att göra något åt detta problemet. Dvs att få fler barn och unga att läsa boken i pappersform. Förvisso är det…

Visa originalinlägg 871 fler ord

Read Full Post »

Som så ofta numera får man DN-nyheterna i andra media före DN.se publicerar….. 🙂
Skolan är den hetaste valfrågan för tillfället. Och i ett gemensamt utspel presenterar Socialdemokraterna och Miljöpartiet en strategi som ska höja de svenska elevernas läsförmåga, skriver Dagens Nyheter.

Det handlar bland annat om fler specialpedagoger, att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek och ett nytt mål för läsförmågan redan i årskurs ett.

– Nu behöver vi gå på offensiven med detta, säger S-ledaren Stefan Löfven till DN.S och MP enas om läslyft, Aftonbladet 27 februari 2014

S och MP enas om läslyft, GP 27 februari 2014
S och MP enas om läslyft, SvD 27 februari 2014

Drömmar i den rödgröna röran som inte verkar ha fattat att det inte finns tillräckligt många specialpedagoger utbildade och att det tar flera år att utbilda lärare för att de skall ha ämneskunskaper, kunskaper om Barn- och Ungdomars utveckling, pedagogisk utbildning i ämnet svenska inriktat på de första årskurserna, didaktisk utbildning samt metodikutbildning….
Snyter S och MP dessa specialpedagoger ur fickan? Trollkarlar hör hemma på cirkus inte på politiska linan!

Det tar lång tid nog att utbilda lärare som skall undervisa och som kan lära ut SÅ ATT BARNEN KAN LÄRA IN svenska språket. Känner en som nu gått snart 2-år på lärarutbildningen och som i vår skall besluta om han vågar ge sig på att ha svenska som andra ämne. Kräver nämligen ytterligare 1,5 års utbildning utöver de fyra han redan påbörjat…. Svenska språkets utlärande är inget som går att överlåta till de sk. lärare som fått sin behörighet p.g.a. erfarenhet – vad det lett till har PISA-undersökningen klart visat.

Varken svenska lärare eller speciallärare är något som växer på trän! Det är inget att överlåta på de stadiebehöriga lärare som gått senaste åren utan att ha svenska i sin ämnes-, sin metodik och didaktikutbildning mer än max en termin. För att kunna lära ut svenska så att vi ger alla barn rätten att få möjlighet att lära in att skriva och läsa svenska redan första året krävs flerterminsutbildning inriktat på svenska som huvudämne för tidiga lärare.

Så kom då DN:s artikel 08.05 dvs flera timmar efter att nyheten var ny i andra tidningar…. S och MP går samman om läslyft för eleverna, DN 27 februari 2014

Läs gärna Socialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2013 samt Fridoklin MP, inte längden – förlåt mängden, Norah4you 25 november 2013

Read Full Post »

inte bara hur författarna får sin ersättning utifrån antalet utlåningar o.s.v. men också i att det nya förslaget från Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) ser ut, så långt är det inte problematiskt för någon som är utbildad lärare, bibliotikarie eller suttit i kulturnämnd att hålla med. Författare reduceras till bidragstagare, Lars Ohly (V) och Bengt Bratt (V) på GP debatt 22 mars 2013
Historiska beskrivningen korrekt. Tyvärr för kulturministern är även beskrivningen av förslaget till förändring i stort sett korrekt.

Problemet är ett annat och utgår direkt från att det är färre och färre lån per elev. Barn och unga läser inte alls lika mycket som de gjorde så sent som för 10-15 år sedan. Till viss del får den nya tekniken skyllas för detta. Dock är det viktigt att göra något åt detta problemet. Dvs att få fler barn och unga att läsa boken i pappersform. Förvisso är det bra att det finns intalade böcker. Tveksammare till att böcker finns tillgängliga på läsplatta – det har lite grann med inlärningsproceduren att göra ännu mera med att den motoriska rörelsen som handen gjorde när ‘man’ skrev av i anteckningsbok stödord och korta citat för att kunna återberätta det man läst, det utgjorde och utgör en stor del av den intellektuella socialiseringen och utvecklingen som många tyvärr missar idag. Med påföljd att alltför många får större och större brister i sin ordförståelse och ordkunskap.

* Bibliotekspengen eller det som kallas Författarpeng, bör finnas helt orört kvar. Där har Lars Ohly (V) och Bengt Bratt författare och riksdagsman (V) helt rätt. Kanske skulle den pengen kunna ökas för författare som lånas på skolbibliotek. Skolbibliotek är numera klart uttryckt obligatoriska. Det är bara det att varje kommun kan själva avgöra hur mycket pengar som skall satsas på barnkultur då speciellt på böcker (även teaterbesök).
Det drabbar i första hand barnen. I andra hand barnboksförfattare som inte lånas ut minst 2000 gånger per år här i Sverige. Rapporteringen om utlåningen i skolorna oavsett om skolan är i privat eller offentlig utförares händer, är dessutom bedrövlig.
Jag skulle kunna tänka mig att ett lämpligt förslag som verkligen gynnar mer läsning i unga år skulle kunna vara:

* att utöver Författarpengen, som bör behållas i nuvarande utsträckning, så bör varje elev i Sverige garanteras ett visst belopp från sin kommun samt motsvarande från staten i anslag till förbättrade skolbibliotek. Samtidigt som barn- och ungdomsboksförfattare som köps in redan i samband med rapportering av inköp garanteras ett visst symboliskt belopp utöver Författarpengen. T.ex. 5 eller 10.000 kr per inköpt nyutgiven skriven bok. Det högre beloppet skulle jag vilja anslå till de som skriver på svenska. Skälet är att oavsett var i världen ett barns föräldrar är födda, så är barnet om det bor i Sverige i behov av att lära sig svenska språket från grunden. Det är A och O för all vidare skolutbildning och personlig utveckling för att kunna delta i samhället.

* att fleråriga sk. stipendier/resestipendier styrs upp så att som minst hälften av alla pengar går till barn- och ungdomsboksförfattare. Lägger man inte grunden ordentligt, så hjälper det tyvärr inte om det är aldrig så fina bågar som slås över valven. Helheten är viktig. Det vore dessutom inte fel att kräva en direkt motprestation. Denna motprestation skulle t.ex. kunna vara utökat kopieringstillstånd för skolorna där dessa fick tillstånd att kopiera 1 av respektive barn- och ungdomsboksförfattare själv bestämt kapitel. Att stimulera nyfikenhet och intresse att låna en bok kan aldrig vara fel. Att få extra, för det är en form av extra, reklam för en ny bok så att de blivande läsarnas föräldrar får kännedom om att boken finns, få ungar att be sina föräldrar att köpa boken o.s.v. är inte fy skam även om det i det fallet kan anses komma i kollision med nuvarande kopieringsavtal.

* Principiellt är jag emot garanterade författarpeng. Det är med det som med mycket annat i samhället att alla som skriver, skriver inte tillräckligt bra (och den bedömningen är numera ofta politisk mer än kvalitativ). Den delen av nuvarande statliga anslag och avtal med bibliotek och annat bör helt omarbetas.

Totalt krävs en storsatsning där Bibliotekscentrum och Författarförbundet får tillgång till ungefär 20-30% mer pengar än idag. Dessa pengar bör inte gå till överbyggnad i form av administration. Dock bör enligt min uppfattning en del av dessa pengar öronmärkas så att Bibliotekscentrum och Författarförbundet gemensamt kan föreslå ett antal bokpaket där årets eller årstidens klassiker tillsammans med x antal nya barn- och ungdomsböcker (även nyutgåvor) rekommenderas utifrån tre kriterier: Lättlästa böcker för de som har svårt att lära sig läskoden eller hade svårt men fortfarande saknar ordkunskap; Barn- och Ungdomsböcker som man från Bibliotekscentrum och Författarförbundets sida hjälper till att ta fram Lärarhandledning på max 10 sidor. Alla ämnes- och stadiebehöriga lärare har oavsett ämne en stor källa att hämta bland barn- och ungdomsböckerna. Däremot är inte alla legitimerade lärare utbildade svenska lärare och har tillräcklig kunskap om vad som går att arbeta i det egna ämnet med utifrån att eleverna får ett kapitel kopierat och läst(se ovan).

Tillägg 08.20 26 mars 2013. Det är då för väl att Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)uppbackad av Cecilia Magnusson ordförande moderaterna i Kulturutskottet bekräftar ….de kulturpolitiska stödsystemen generellt, vilka omfattar såväl stipendier, bidrag och offentligrättsliga ersättningar. Ännu bättre hade det varit om Utbildningsminister Jan Björklund hängt på och talat om behovet av ytterligare öronmärkta pengar för att trygga svenskakunskaperna, ordförståelse och ordkunskap speciellt för Barn- och Ungdomar i Grundskola. Där krävs extra pengar. Hade inte varit dumt om de pengarna varit öronmärkta per elev så att det blivit tvång att köpa in barn- och ungdomslitteratur till skolbiblioteken. Ytterligare ett annat behov som berörs är uppdatering av vanliga skolböcker. Flertalet skolor, speciellt kommunala skolor av oförklarlig orsak, har skollitteratur från grundskola och upp som är gammal såväl i ålder som i aktualitet. Världen ser helt annorlunda ut idag än vad den gör i bl.a. SO-böcker. För att inte tala om ihopklistrade(för att hålla ett skolår till) kartböcker.
Det måste till en stor satsning från flera håll för att trygga hela ungdomskulturen.
Författare har rätt till ersättning, GP 26 mars 2013

Read Full Post »

och lägga den under huvudkudden eller försök läsa läsplattan i stället för tryckt bok i fotogenljuset sken på landet när strömmen som gått av höstens stormar är borta i dagar. Någonstans finns det som Maria Schottenius skriver:
en avsiktlig missuppfattning
……
Tio av dem är Jb-gymnasieskolor, tidigare John Bauer Gymnasium. Men det handlar inte i första hand om brist på förmåga eller på resurser, utan om vilja. Anders Hultin, vd för JB Education, vill inte. Det är helt uppenbart, även om hans organisation på ögontjänares sätt ser till att det finns ett par hyllor med böcker i en skrubb, för att slippa böter och kunna säga att det pågår en uppbyggnad av ett bibliotek. Hultin intervjuades i förra veckan i P1 Morgon, och är rätt tydlig med vad han tycker om lagen om skolbibliotek. Den är inte ”framtidsinriktad”.
Maria Schottenius: Jag vill inte se biblioteken i fritt fall på grund av en avsiktlig missuppfattning, DN kultur 7 januari 2013

Framtidsinriktat? Någon har missförstått inte bara avsiktligt utan verkligheten när det gäller vad som är realistiskt möjligt. Det går i och för sig att bränna ner filer och det går att ‘lagra data’, men även den bästa server kan krascha och de media där backup tas på idag är kanske inte ens läsbara i övermorgon. Har i min lägenhet fem olika backupmediavarianter som idag bara går att läsa den nästsenaste lagringsmediat. Då har jag ändå inte varken trumminne eller skivminne som på sin tid ansågs vara framtiden.

Det allvarligaste med att inte tillhandahålla vanlig tryckt litteratur i tillräcklig omfattning för elever, är dock en annan och ett betydligt allvarligare problem. Du kan inte ens som vuxen och van läsare göra tillräckligt noggrann jämförelse mellan olika texter skrivna under samma period och digitaliserade. För det krävs det antingen att du som jag är såväl van att läsa äldre texter samt att du är system och programmeringsutbildad i tillräckligt hög grad för att du skall låta datorn göra jobbet. Alltså inte använda dig av Google eller andra sökprogram. De skummar bara ytan och är som en droppe i havet jämförbart med att ha 5-10 olika tryckta texter uppslagna på ett stort skrivbord där du enkelt utan att tappa möjligheten pga att vårt minne inte är så funtat att det klarar av att bara växla mellan 5-10 olika digitaliserade textsidor. Mycket av det som hänt i vår nutid och i vår historia kräver att du har alla texter uppslagna samtidigt om du vill få en tillräckligt allsidig bild.

Men det är värre än så. Det barn som inte längre får börja med att skriva bokstäverna, missar en viktig utvecklingsbit. För oavsett om du har lättare att läsa på ena eller andra sättet, så sparar hjärnan det du skriver och läser samt ljudar eller talar tyst inom dig på två olika sätt om du använder handens rörelser samtidigt som du skriver. Att skriva på tangentbordet ger inte den extra men ack så viktiga motorikkombinationen som handskrift gör. Inte konstigt att mycket går in genom ena örat och ut genom andra.

Så finns det de i debatten om skolbibliotek som försöker ge sig på Alliansen för försämrat skolresultat. Hmm HSB Han Som Bestämde, Göran Persson när han var skolminister, kommunaliserade skolan. Det är de enskilda kommunerna som ansvarar för att de kommunala skolorna använder de pengar som ofta är direkt knutna till skolan till skolverksamhet och inte till att höja hyrorna på skollokaler så att de den vägen kommer åt skolpengarna. Det är de enskilda kommunerna inte sittande regering som avgör hur mycket pengar som skall satsas på kommunala skolors bibliotek. Men för många kommuner är det ju trevligare att bygga ‘minnesmärken’ över politikernas ambitioner än satsa på skolan!

Så försök vika digitaliserad bok och lägga under huvudkudden. Datorn är ett hjälpmedel. Kunskapen att bläddra, läsa i bok, jämföra texter, den kunskapen är ett verktyg. Datorn kommer aldrig någonsin att bli bättre än den data den får in. Är den undermålig, medvetet eller pga. programmeringsfel – förekommer alltför ofta i sk. översättningsprogram – så blir resultatet därefter. Inte undra på att stort antal elever idag kräver mer lärarledd undervisning för att de själva inte klarar av att läsa och bläddra i en bok tillräckligt bra för att förstå vad där står…..

Read Full Post »