När Du läser ett ämne vid ett universitet eller en högskola, så ÄR DET DU som är den viktiga kuggen. Det är ytterst sällsynt att allt viktigt gås igenom på en föreläsning. Om Du läser ett Program som de uppräknade (här för innevarande termin vid Göteborgs universitet) så får Du gå vidare och se hur respektive program är upplagt och vilka ämneskurser som ingår. Annars kan Du utifrån exemplet med universitetsämnet Historia nedan få lite mer kött på benen.
Som framgår om Du i sökrutan högst upp skriver Historia så finns ämnet inkluderat i program som Europaprogrammet, Historia, 180 hp och i Lärarprogrammet, Historia 270 hp samt som enstaka kurs Historia, grundkurs 30 hp , som heltidsstudiekurs under en termin samt även så att Du direkt kan läsa in hela den grundkurs på 60 högskolepoäng som Du behöver för att läsa vidare i ämnet. Den senare kursen hittar Du på Historia, grundkurs 60 hp
Om vi tänker oss att Du valt den 30 hp grundkursen i Historia. Redan på sidan Historia grundkurs 30 poäng (länk se ovan) har Du fått en viktig information: ”Beskrivning
Utbildningens mål är att ge översiktlig historisk kunskap om politiska, kulturella, ekonomiska och sociala tillstånd och förändringar, en första orientering i historisk metod och teori jämte förmåga att analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarande historiska beskrivningar. Den nätbaserade distanskursen bygger på problembaserat lärande, grupparbeten och aktivt deltagande. Fyra studiedagar med obligatorisk närvaro i Historiska institutionens lokaler ingår. Tillgång till dator med modemuppkoppling krävs. ” Utdrag från Historia, grundkurs 30 hp
som säger att det är DU som måste söka kunskapen och att det i ytterst liten omfattning finns möjlighet att tillgodogöra sig kursen under lärarledd tid oavsett om Du läser på heltid vid universitetet eller på distans.
När Du skrivit in Dig vid Universitetet och registrerat Dig på en institution, så får Du antingen direkt eller vid första föreläsningen en lista på den kurslitteratur som Du MÅSTE läsa in samt även tilläggslitteratur, kan stå rekommenderad läsning eller liknande. Den kurslitteratur och de kompendier som DU MÅSTE läsa in, är till stor del litteratur som Du själv skall tillgodogöra Dig på den tid som finns under veckan antingen anslagen (i vissa fall) då Du tillsammans med andra går igenom kurslitteratur eller hemma i studiekammaren själv. Det är INTE någon annan än Du själv som har att lägga upp när, var och hur Du skall tillgodogöra Dig det lästa om det inte finns grupparbeten inkluderat i den av Dig valda kursen.
Kurslitteratur MÅSTE alltid läsas in.
Tilläggslitteratur BÖR Du försöka hinna med att läsa in.
Norah4you's Weblog 
[…] Kurslitteratur och tilläggslitteratur […]
GillaGilla
Hej jag funderar på läsa Historia AB till hösten då jag har tagit 45 HP av 60 HP
jag undrar hur går jag tillväga för att läsa in kurslitteratur?
Mvh. Sandra
GillaGillad av 1 person
* Börja med att läsa vad som står i inledande avsnitt, ingress etc och läs sedan sammanfattningen i slutet. DÅ har Du stor chans att veta var Du skall lägga mer vikt på när Du läser.
Universitetet: Det gäller att få djupkunskap och breddkunskap samtidigt! Detta betyder först och främst att alla som trott att det är rätt att lära sig utantill, vilket för en hel del kan ha förenklat tillvaron på gymnasiet, måste snabbt lära om. ALL kurslitteratur som finns angiven MÅSTE läsas. De avsnitt som inte finns angivna speciellt i de Du skall läsa in, bör Du läsa/skumma igenom på de sätt som Kalle B tipsade oss om ovan. Dvs. Glöm aldrig läsa inledande avsnitt och sammanfattningar ÄVEN om det på din lista står att Du måste läsa kapitel x alternativt sida A till Sida B o.s.v. MEN Du behöver också skumma igenom resten av bokens kapiteltexter och inledning. OM DU köpt boken, så ta gärna med den på en långresa i buss eller på tåg men läs då övriga kapitel på samma sätt som Du läser en roman. Det som Du får är en bild av vad som står i boken, så att Du kan gå tillbaka om det är något avsnitt eller kapitel som har uppgifter Du behöver i senare kurser på Universitetet. Utöver det skall Du bara göra djupdykning i avsnitt som intresserar DIG.
Sedan är det viktigaste av allt: När man läser på universitet eller högskola, så MÅSTE man se till att ta sig tid att bara vara, ha roligt, slappna av, se en film, spela ett dataspel o.s.v. mellan varven. Aldrig blåläsa dagen innan en tenta. Behöver du i och för sig aldrig göra om du börjar med det längst upp….. se till att få klart för dig inledningen och sammanfattning på slutet innan du ens börjar bläddra i kursboken.
Kursböcker bör man helst låna, beställa redan vid den här tiden. Köp inte en ny bok om du inte redan bläddrat eller läst i boken och själv tycker att du kommer att ha nytta av den mer än en kurs. Är du tvungen, så sätt gärna upp en lapp på institutionen att du är intresserad att köpa en begagnad. Många säljer ofta för mindre än halva priset.
Finns alltid ett ref.ex på UB som aldrig lånas ut men får läsas på plats.
Försök även att hitta vanliga romaner som handlar om tidsperioden för att ha på ev tåg/bussresor. Man får med sig en förståelse som vanliga kursböcker aldrig kan ge.
När det gäller historia så finns det även så många andra ämnen som kan göra det lättare att lära in. Gillar du konst, se på tidens konst på ett museum eller en hembygdsgård, Gillar du teater men bor långt från teater som visar pjäser från tidsepoken, sök böcker på vanliga biblioteket med hjälp av bibliotekarie, gillar du naturen ta kontakt med en hembygdsgård finns säkert någon intresserad som brukar hålla visningar och berätta om hur omgivningen såg ut i äldre tider. Gillar du att rita, börja med något t.ex. kläder, djur, byggnader från tidsepoken. Du lär dig allt möjligt annat samtidigt som du har roligt.
För det är det som är viktigt: Se till att ha roligt med det du läser. Förutsättning för att lära in utan att råplugga
GillaGilla