Det har under flera år diskuterats i Sverige om huruvida brottsligheten i landet ökar eller minskar och om brottsstatistiken är tillförlitlig. Det är märkligt! Statistik är siffror och siffror brukar förknippas med exakthet. Den som följer nyhetsrapporteringen kan inte undgå intrycket att brottsligheten ökar för varje år, men detta förnekas ihärdigt från visst håll, även när statistiken visar något annat.
Hur det än förhåller sig med den saken så är det i samband med brottslighet alltid någon som drabbas och alltför ofta handlar det om helt oskyldiga individer, ibland barn. Två hittills i Göteborg på lite drygt ett år.
”Efter gårdagens sprängdåd varnar experter för att gängkrigen i Göteborg kan bli allt mer brutala”, skriver GP 23 augusti 2016.
Det har pågått länge. Redan 2013 rapporterades om en konflikt som började med gräl om en tjej och en därmed ”förlorad heder”……..Gängkriminaliteten i Göteborg, Harkling 25 Augusti 2016
—————————
……Kriminologen Jerzy Sarnecki kallar dåden i Göteborg för exceptionella. Det har förekommit enstaka fall i Sverige där kriminella gett sig på anhöriga till personer som man egentligen vill komma åt. Men att barn faller offer är ovanligt.
– Det här är inget vi sett i Sverige tidigare, det förefaller vara ganska unikt. Det är exceptionellt att barn drabbas på det här sättet. Det är sådant vi hittills sett hos gängen i USA och den sicilianska maffian i Italien, säger Jerzy Sarnecki.Gängens nya offer: Barn, Göteborgsposten 23 Augusti 2016
Vem styr i Biskopsgården, GP Augusti 2016
Ökningen av granater saknar motstycke Ökningen av granater saknar motstycke, GP 23 Augusti 2016
Utdrag ur Harkling: ”Men enligt Aftonbladets källa finns det inga tecken på att polisens insatser räcker – eller att striderna är på väg att mattas av”, skrev Aftonbladet då, 2013. Aftonbladet 2013;
Farligt daltande med kriminella ungdomar, Expressen Ledarsidan 10 Augusti 2016
Norah4you's Weblog 
I sommar har vi fått läsa mycket mera om flickor som blivit klappade på ändan än vi fått läsa om pojken som dödades av en handgranat i lägenheten på Biskopsgården. Samhället och media prioriterar!
GillaGilla
Självklart har vi fått läsa mer om flickorna. Ärligt talat för 20-30 år sedan förekom sådant mycket sällan. Vi flickor kunde tacka ja till att låta en kille följa en hem eller gå med en danskavaljer till någon korvkiosk utan att vara rädda för att bli våldtagna. Så var det långt fram mot nutiden också. I år är det extremt.
Det har skrivits väldigt många spaltmeter om pojken som dödades av en handgranat i Biskopsgården. Många artiklar i varje tidning som jag har läst och jag läser ett tiotal per dag. MEN och det är det tragiska i Biskopsgårdssituationen. Det har pågått i flera år. Före krogmorden var det väl möjligen en eller två av de som mördades som kanske inte var de som avsetts. Under åren har det eskalerat. Först när bilen med den lilla flickan i sprängdes och hon dog började folk som bor i Biskopsgården inse att det inte handlar om utanförskap – för utanförskap börjar alltid hemma. Som ungdomar från Biskopsgården, både de som nu går i skola och de som blivit unga vuxna en hel del har lyckats, säger samma sak som ungdomar som har andra sorts problem i sk. fina områden: ”Det finns ingen vuxen som har tid att prata eller lyssna när jag behöver/vill”.
Pojken i Biskopsgården råkade precis som flickan i bilen i Torslanda ut för det lumpnaste som tänkas kan – att låta barn drabbas av att en våldsspiral som eskalerat under åren. Inte har det skrivits mindre om det i de flesta stora och mellanstora tidningar. Så jag håller inte med att Samhället prioriterar. Förvisso är det viktigt att prioritera flickorna – för som du kanske vet, var det där våldsspiralen i Biskopsgården började….
GillaGilla