Civilminister Ardalan Shekarabi (S) ansluter sig till de okunniga ministrarna i ”Jag har en plan”-regeringen. Det är tillåtet att sakna kunskap, men det är onödigt att visa upp att man saknar historiska och juridiska bakgrunden för att Sverige länge haft två juridiska system Län respektive Landsting sida vid sida. Speciellt är okunskap om historien i dessa frågor allvarligt när en Civilminister skriver och blandar äpplen (Län) och päron (Landsting) är då för väl att vi inte längre har den tredje administrativa indelningen som Statskyrkan stod för. Detta säger jag som är djupt troende.
Sveriges juridiska historia börjar inte med Gunnarstenen, Oklanda i Östra Husby. Av någon okänd anledning har någon klåfingrig varit framme på nätet och i sann 1984-anda tagit bort svenska texter som förr var tillgängliga. Men lugn, danskarna tillåter inget sådant – så de viktigaste uppgifterna går ännu trots ”korrigeringsnissar” att läsa på:
Runsten, dan.wikitrans.net
Här i Sverige kallades stenen in mot 2000-talet Gunnarstenen. Stenen från runt 900 e.Kr. berättar om ett dråp som Gunnar begått. Det intressanta är att den använder termer som vi väl känner till ännu idag. Detta 400 år innan våra äldsta landskapslagar är kända. Termer som han flydde saker (jfr sak-skyldig), straffet blev undanröjt, han vann förlikning. En av de akademiska arbeten där stenen nämns och diskuteras är Moberg Lennart, Om de Nordiska nasalassimilationerna mp>pp, nt>tt, nk>kk, Uppsala 1944, sid 202. Själv diskuterade jag den samt annat för den ”svenska” administrationen i äldre tider viktiga bitarna i: Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia, Linköping 1993
De äldsta uppgifterna om hur det vi idag kallar Sverige sköttes administrativt går tillbaka till Prolemaios respektive Dio. Om vi börjar med Dio, samme Dio som Jordanes hänvisade till, så finns det mer än 50 av hans tal bevarade från när han kom hem till Aten. Han hade kastats ut och via handelsplats Geate vid Donau mot Ungerska stäppen tog han sig upp till en annan Geates handelsplats vid mynningen av Weissel/Wisla och över till ön i Norra Oceanen där han slutligen kom att få lära sig en del varjehanda om samhällets organisation här. Ptolemaios finns bevarad främst tack vare arabiska länder. En C eller möjligen D-version finns ännu bevarad, eller fanns åtminstone fram till IS började strida bevarad i ett av världens äldsta kloster. Där berättas om Wigotha Elf som sprang upp ur mitten av landet i södra Oceanen. Men det är bara en liten bråkdel av alla de källor som berättar om det äldre ”Svenska” administrativa samhället.
En av de mer kända källorna som berättar om det vi idag kallar landskap skrevs av King Alfred när han översatte Orosius texter till engelska med egna tillägg:
”Burgundan habbað þone (ilcan) sæs earm be westan him; Winedas; Sweon be norþan; be eastan him sint Sermende, be suþan him Surfe. Sweon habbað be suþan him þone sæs earm Osti; be eastan him Sermende, be norðan him ofer þa westenne is Cwenland; be westannorðan him sindon Scridefinnas; be westan Norðmenn”
…..
”Weonoðland him wæs on steorbord on bæcbord him wæs Langaland Læland Falster Sconeg, þas land eall hyrað to Denemearcan. Þonne Burgenda land wæs us on bæcbord þa hybbað him sylf cyning. Þonne æfter Burgenda lande wæron us þas land þa synd hatene ærest Blecingaeg Meore Eowland Gotland on bæcbord, þas land hyrað to Sweon.”
Källa: King Alfred´s Orosius, ed H. Sweet, London 1883 respektive senare översättning: the Old English Orosius ed Janet Bately Oxford 1980 Foto på foliat för den senare texten finns på sid 16-17
Blekinge, Möre (gamla beteckningen på stor del av Småland), Öland och Gotland tillhörde alltså forntida Sverige på i slutet på 800-talet. Verket översatt till engelska någon gång efter 870.
Landskap förr i tiden var inte samma som Landsting idag. Landskap följde byalag som tillhörde socknar som stod under länsmans juridiskt när det gällde domstol (där är det betydligt mer att säga. Om socknar som gick/tvingades samman skulle jag kunna skriva en hel bok) Själv är jag ättling till länsman Anders Jönsson (ca 1662–1716) och hans hustru Ingrid Nilsdotter (1676–1753) i Långaryd på min farfars sida. Vi är en kvarts miljon kända ättlingar idag.
Från början sköttes sjukvård, i den mån den fanns, av kloster vid hospital. (Mycket mer att skriva om där). Tyvärr finns det många okunniga i Sverige som går och tror att de kungliga tingen sedan tidig Medeltid i Sverige där människor fick stå till svars har något som helst administrativt att göra med de landsting vi har idag. Så är inte fallet. Landsting i äldre tider var en juridisk organisation och det de nya ”landstingen”, regionalt självstyrande enheter fick som sin huvuduppgift var hälso- och sjukvård. Detta skedde i samband med 1862 års kommunala förordningar. Där hälso- och sjukvård kom att slås samman med fattigvård och hamna under de i ”landstinget” ingående kommunernas beslutsområde.
För övrigt har någon 1984-års korrigerande nisse varit framme i historiken om såväl landsting, län och kyrka på Wikipedia. Andra mer vetenskapliga texter har av något för mig okänt skäl trots att de funnits digitaliserade försvunnit på nätet. För de som vill läsa mer rekommenderas närmaste Universitets Bibliotek.
Länsstyrelserna däremot var en inrättning som Axel Oxenstierna inrättade 1634. Länsstyrelsernas huvuduppgift på Axel Oxenstiernas tid var främst polisiär och skatterättslig. I skatterättsliga fallet ålog det länsstyrelserna att se till att fogdarna samlade in och betalade in de skatter som beslutats av Kungliga rådet.
Så inte mycket av det som civilministern skriver är korrekt. Äpplen och päron. Landsting hade inte förrän Socialdemokratiska regeringar flyttade över delar av kostnaden för kollektivtrafik, kultur (utöver länsmuseer) från kommunerna till Landstingen. Finns idag inget som helst skäl att ha Landsting överhuvudtaget. Varken i nuvarande form eller hopslaget. OM vi skall följa Regeringsformens 1 kap 2§ och inte diskriminera, är det inte grundlagsenligt att människor kan få helt varierande hälso- och sjukvård beroende på några gränser inom landet.
Som jag tidigare skrivit:
Avskaffa landstingen och ta ifrån regionerna hälso- och sjukvårdsansvar. Innan skattepengar ytterligare göder administration och sjukvårdspolitiker men kramar ur förutsättningarna för att sjukhus och vårdhem skall kunna ha råd med fler vårdplatser, så är det svårt att se hur det skall vara möjligt att både tillgodose behovet av fler vårdplatser, inte färre som de började bli under Göran Perssons tid vid makten, och behovet av att kunna ge vårdpersonal, läkare, sköterskor, specialistsköterskor och undersköterskor i första hand, men också städare och vaktmästare den lön för gjort arbete som de borde fått för länge sedan. Dvs. en lön satt i förhållande till att det är de som står för arbetet inom hälso- och sjukvård samt den vidareutbildning som utifrån varje vårdenhets eget behov behövs för att öka tryggheten för såväl personal som patienter.
Behåll nuvarande länsstyrelse indelning juridiskt viktig för att kunna administrera natur/miljövård samt övriga enheters juridiska områden. Avskaffa Landstingen fortast möjligt. Blanda inte ihop äpplen och päron!
