Begreppsteori

DEFINITION AV BEGREPP
© Inger E Johansson Göteborg 1999
Information: Förmedlade uppgifter som kan vara sanna eller falska, och kan presenteras i ett eller flera sammanhang med hjälp av olika satser som uttrycker tankar, påståenden och/eller åsikter.

Semantiken delar upp Information i Språk, Tankar och Verklighet. Där språket tillhandahåller den formulering som uttrycker Tankarna, och där språket refererar till verkligheten på samma sätt som tankeinnehållet refererar till Världen/Verkligheten så som den som förmedlar informationen uppfattar/vill uppfatta detta.

Tankar: Den konklusion som en eller flera människor gjort av en given händelse, situation presentation av fakta/uppgifter/åsikter och som den/dessa människor formulerar för sig själv/vill förmedla till andra. På macronivå är påstående det använda helhetsbegreppet på micronivå består tankarna av en eller flera termer.

Påståenden: En eller flera satser som ger sig ut för att förmedla en kunskap/en observation etc, där satserna på micronivå består av ett antal begrepp.

Åsikt: En eller flera påståenden som framförs i tal, skrift eller bild. En åsikt är alltid subjektiv och beroende av den som formulerat frågeställningen som ligger bakom framförandet av åsikten. På macronivå kallas detta en formulering. På micronivå finns underliggande termer.

Om vi nu skall gå vidare, så får vi först göra klart några väsentliga distiktioner: Semantiken består av tre nivåer: Språket, Tanken(innehållet) och Verkligheten runt omkring. I begreppslärans teorikonstruktion kallade våra läroböcker detta för ”Babylon, Aten och Rom”.

Oavsett om en tanke framförs eller ej; om den är skriven, talad eller underliggande, så är den i sig ingen språklig storhet. För att formulera ett påstående i tanke”världen” får vi använda oss av Språkets formuleringar(formuleringsmöjligheter). En formulering består av ett antal begrepp som inte i sig består av bokstäver utan av ett antal begreppskännetecken.

De formuleringar av påståenden som framförs svarar mot ett/flera sakförhållanden i verkligheten oavsett om denna verklighet är reell eller imaginär.

Konkret utgör detta en förklaring till den språkförbistring som råder mellan olika discipliner inom vetenskapen. En enda term(micronivå för den språkliga formuleringen) kan svara mot en eller mot flera olika begrepp(micronivå i Tankeinnehållet) i tanke”världen” men samtidigt mot eller flera ting/egenskaper/processer etc i verkligheten(reell eller imaginär). Detta innebär att vi kan ha följande förhållanden:
a) En term, men flera begrepp som avser samma sak
b) En term, men flera begrepp som ibland(oftast) avser samma sak
c) En term, men flera begrepp som endast i undantagsfall avser samma sak
d) En term, men flera begrepp som aldrig avser samma sak.

Ett exempel på a och d ovan: ”välta”.
”Välta” kan avse ett substantiv som sällan används numera men som avsåg ett träd etc som välts med naturens krafter.
”Välta” kan vara ett verb – att välta. I detta fallet används en och samma term för minst två olika begrepp: välta jord etc med en vält eller annat redskap; men att välta kan även avse begreppet att köra vält(=omkull).

För att återgå till den ursprungliga diskussionen om Information och Fakta så är Informationen ett uttryck för ett begrepp som flera olika termer. Under sjuttiotalet försökte t.ex. sociologin att lösa detta med att studera enskilda begrepp utifrån tre olika inflytandetekniker: Morgonthau’s termer, Sorokin’s termer, Etzioni’s termer. Under senare år har jag inte i något fall i läroböcker som jag använt i undervisning och eller studier funnet att man gått så långt i studerandet av enskilda begrepp. Av det skälet behandlas inte detta i sig nog så viktiga ”analysverktyget” i det följande avsnittet.

Fakta: Pluralis av faktum. En språklig term som avser observerbara begrepp i tanke”världen” som svarar mot ett ting/en egenskap/en process etc i den reella världen. De observerbara begreppen som presenteras som fakta kan vara upprepningsbara i verkligheten, men behöver inte vara upprepningsbara(t.ex en process eller händelse som endast är tänkbar utifrån vissa givna premisser som sällan eller aldrig är möjliga att återskapa). Ett faktum, flera fakta är i samtliga fall på den språkliga micronivå en term som motsvaras av helheten ”Formulering” och avser de observerbara begreppen. Utifrån denna definition är fakta alltid sanna.

Vid annan användning av begreppet Fakta kan definitionen ignoreras av en/flera personer som felaktigt kallar de termer som framförs utan förankring i den reella världen som varande fakta. Detta innebär inte att fakta kan vara falsk utan att termen fakta används på annat/andra begrepp än de som motsvaras av ting/egenskap/process/händelse etc i den reella världen. Om denna distinktionsskillnad inte klargörs för en elev, så förekommer det tyvärr ofta att sammanblandning med begreppet Information kan inträffa.

© Inger E Johansson Göteborg 1999 Reviderad juni 2009