Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Universitet’

Att Röhsska muséet saknar visioner är det första jag upplevde när jag för andra gången 1998 flyttade tillbaka till Göteborg. Det nytänk som anades på 70-talet och som fick mig själv att föreslå diverse samarbeten av det man redan hade i Mölndals kommun samt nytänk i form av etablerande av musiken på Gunnebo, idéer jag fått när jag vandrat omkring på Röhsska, det nytänket saknas helt numera. Röhsska har fastnat i tiden.

Precis som Gunnebo slott i mitten på 70-talet, så har Röhsska trots kompetenta medarbetare och ledning fastnat och inte hängt med i de nya tankar som unga och unga vuxna idag har. För mig som älskar att gå på museum känns Rohska lika kallt och överarbetat med texter som kändes rätt när mamma och pappa läste dem för mig som barn. Texter som idag känns passé och
60-tal…. bra exempel på oflyt i 2000-tals övergången är en utställning jag inte ens tänkt gå på efter att läst Influenser, referenser och plagiat. En utställning kring Kraftwerks estetik; Röhsska.se OCH VEM VÄNDER SIG UTSTÄLLNINGEN TILL? Redan frälsta designinstresserade som vet vad Kraftwerks estetik är! eller som som minst lärt in tillräckligt mycket under skolåren för att förstå ordet estetik fullt ut!

Hur i hela fridens namn har de tänkt som lever kvar i sena 1980-talet fram till 1995 års tänk när hemsidan för Röhsska är allt annat än 2000-tals mässig?

Vad hjälper det att ha Extra sommaröppet i Studio Röhsska, rohsska.se när texten är så lång att man som behörig SO-lärare om än pensionerad känner att någon/några försökt få med så mycket alternativ som möjligt i stället för att välja ut 3 fasta och 2 alternativ som kan väljas utifrån händelser i Göteborgs Historia (samarbete med Sjöfartsmuseet och Konstmuseet skulle kunna ligga till grund) Workshop med inriktning på skilda åldrar olika dagar i veckan och där man t.ex. skulle kunna låta deltidspensionerade tidigare lärare Grundskola till Gymnasieskola som fick ta var sin dag då de tillsammans med Röhsskas, Sjöfartsmuseet och Konstmuseet valde ut någon enda händelse att utgå ifrån för att visa att design, konst, handel är vad som byggde staden Göteborg.

Allt behöver inte kosta så förbaskat mycket. Det är oftare lättare att få byte av tid eller att annan kommunalverksamhet bjuder på timmar motsvarande en arbetsdag för att öka intresset för verksamhet utanför sin egen.

Det är inte sant att Regionalt samarbete räddningen för Röhsska, GP 2 juni 2015 det enda det skulle åstadkomma är ökade kostnader för politiska beslut som krävs för att ro en stor skuta i land. Att ta pengar från flera kommuner låter alltid så smart och bra – i verkligheten kostar det mer inte bara i politikers ersättningar och utskick. största kostnaden faller alltid på den administrativa sidan, den som borde hållas nere så mycket som möjligt. Pengar skall ut i verksamheten för att generera mer pengar via tidsenliga idéer inte fastna på fel konton!

Sedan är det märkligt att inte Göteborgs Kommun har satt målet att varje skolklass i kommunen oavsett vem som är utförare skall ha ett museibesök varje läsår. Museum kostar oavsett om de är välbesökta av skolklasser vars elever får skolkort för resa i kollektivtrafiken eller om de bara har ströbesök. Merintäkter får man med nytänk inte med osthyvel eller tårtspade i kulturpolitiska kontons utgifter. Det gäller att bygga på nyfikenhet och intresse för att lära sig som elever har i de första årskurserna så att det blir ett behov av att söka sambandet människa-stad man lever i och den kultur som byggt staden samt utnyttja varje museums möjligheter. Inte överarbeta utan rensa.

(I mitten av 1970-talet satt jag som representant för Folkpartiet i Mölndal i Mölndals kulturnämnds teater o musikutskott tänka utanför boxen när det då gällde Gunnebo slott som ägdes av Mölndals kommun.)

Annonser

Read Full Post »

Ska katten lära råttan hur man jagar hund eller vad är det frågan om Fridolin? Det krävs kunskap för att kunna lära ut kunskap så att någon, oavsett kön ålder och kultur, får verktygen som behövs för att lära in! Kunskap krävs för sökande av ny kunskap Alla kan ju inte komma in på höga politiska poster utan erfarenhet och utan utbildning halkande sig fram på ena efter andra bananskalet. 🙂 Alla människor är lika värda men en del tycks tro sig mera värda än andra…

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt i skolan, Utbildningsminister Fridolin i SvD intervju 3 april 2015 Säger han som kom in på bananskal och trodde att en Folkhögskollärare hade lika bra kunskap hur Barn och Ungdomar lär in som en Grundskollärare. Detta trots att karln gång på gång visat att han inte läst in eller lärt sig förstå, undrar vilket?, vad som står i Betygskriterier, Läroplaner och Skollag. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, dumt visa det även om man är politiker!

Se även: Självgodhet, arrogans – S-MP regerigen i nötskal

Read Full Post »

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

Seriöst, vad i hela fridens namn har hänt med utbildnings- och kunskaps-Sverige? Nu får det vara nog med allehanda kurser som snarast hör hemma på Folkhögskola om de inte borde fått stanna redan som Elevens val i Grundskola! Det är inte realistiskt att ha en srot palettkarta av kurser som skall få kallas högskole- eller universitetskurser. Någon måtta får det allt vara på individuella valen efter gymnasiet. Kalla kurser för eftergymnasiala kurser om Ni vill, men blanda inte in högskole- eller universitetsutbildning i de kurserna som inte tillhör de gamla etablerade högskolekurserna eller enstaka kurs under desamma. Allt från genusvetenskap som borde sorterats under sociologi eller varit delkurs i historia till ”Kurser i släktforskning, fenomenet huliganism och en benämnd Varför skapade Gud Darwin?” som ändå var bland de godkända….
Udda kurser håller inte måttet, GP 5 januari 2013
Udda kurser håller inte måttet, SvD 5 januari 2013
Udda kurser håller inte måttet, Aftonbladet 5 januari 2013
Udda kurser inte nog vetenskapliga, Sveriges Radio 5 januari 2013
Udda kurser på universiet håller inte måttet, di.se 5 januari 2013
Udda kurser håller inte måttet, Västerbottens Kuriren 5 januari 2013

Hur i hela fridens namn tänker Högskoleverket förlåt numera återigen Universitetskanslersämbetet? Är det möjligen 70-talisternas politiskt påverkade barn som hamnat där? Det må vara att det inte ‘bara’ kan kallas för hobbykurser. Däremot borde de aldrig någonsin få vara enskild kurs som någon kan söka till. Må existera som delkurs under annat ämne. Men antalet ämnen som numera finns på svenska universitet och högskolor är redan det för mycket och ofta helt ovetenskapliga. Gränsen för om en kurs skall få finnas som högskole-/universitets kurs eller inte borde ligga i att den uppfyllde vetenskaplighetskriterier. Vilket långt ifrån alla gör! Kunskap må vara mångfacetterad. Men högre kunskap MÅSTE som minst uppfylla vetenskaplighetskriteriet om studiemedel och statsbidrag till högre utbildning på universitetsnivå skall få finnas! Högskolestudier är inte ersättning för vuxendagis a la Arbetsförmedlingen förr i tiden när det var ont om jobb och arbetslöshetssiffrorna behövde justeras!

Inte konstigt förresten att det finns många som måste plugga vidare för att de inte får jobb om en högskole- universitetsstudent ska ha rätten att få examen på blandning av udda kurser. Gärna enstaka kurs kombinerat med C- eller D-nivå i något av de gamla ämnena. Men realisim måste väl ändå finnas även hos politiker och andra som påverkar utbudet?

Read Full Post »

hör inte hemma på Högskola eller Universitet. De tar enbart upp plats från andra som är beredda att slita som man måste för att lära in både på bredden och djupet och läsa in det mesta självständigt utan någon lärare som går igenom det man skall lära in. Högskola och Universitet är inte någon Mänsklig Rättighet att få glida igenom på en räkmacka! Inte heller är det samma inlärningsteknik som på grundskolan eller gymnasiet. Det är frågan om att kunna visa att man klarar eget självständigt arbete, om det inte i en seminarieövning ingår grupparbete, egna studier och analyser. Flera hundra sidor per vecka som i många fall måste läsas in med mycket liten handledning från lärare. Läsas in och analyseras av Dig som går på Högskolan eller läser vid Universitetet. Inte något Du har rätt att fuska Dig igenom!

Mer flum än som finns i Kåren kritisk till alltför hård koll, DN 13 augusti 2011 har sällan skådats. På min tid, när jag satt i kårfullmäktige var det fuskande studenter vi protesterade mot inte mot kontroll av att fusk inte fick förekomma!

Ökande fusk oroar högskolor, DN 14 augusti 2011

Se även: Studier, tips med mera, Norah4you sida

Read Full Post »

självfallet betala för det deras studier kostar svenska universitet och högskolor! Allt annat är att spotta på de svenskar som inte har råd att studera trots studiebidrag! Däremot borde både svenska (observera att med svenskar menas svenska medborgare oavsett var de är födda) och utländska studenter få möjlighet att söka stipendium som varje universitet borde få möjlighet att ge till sina duktigaste studerande!

Gäststudenter får börja betala, SvD 10 september 2009
Vi skulle inte ha råd, SvD 10 september 2009

Många svenskar har inte råd att studera vidare. Svenska skattebetalare kan INTE bekosta andra länders studiepolitiska problem!

Read Full Post »

Jag hajar till när jag läser DN-s artikel om undervisningstid på högskolor och universitet: ”– Vi ser att ju färre timmars undervisning per vecka, desto svårare blir det att motivera studenterna till heltidsstudier. Det krävs mycket för att en 19-åring ska ägna 36 timmar i veckan åt att självläsa, säger Högskoleverkets utredare Jana Hejzlar.” DN

Men snälla högskoleverket och studentkårer – VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på  främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.

Det var ofta vi inte hade mer än 2 tillfällen med max 3×45 minuter (vi hade raster vid lämpliga tillfällen) dvs. som mest 6 x 45 minuters föreläsning i veckan = 4,5 klocktimmar. Men som sagt var INTE varje vecka. I snitt hade vi omkring 5 klocktimmar i BÄSTA fall om undervisningstiden fördelades på antal veckor vi hade respektive kurser! Dvs obetydligt mer än vad Ni har idag och betydligt mindre än vad studentkåren önskar sig. Att vi därutöver kunde ha en form av studiehjälp då vi i grupper gick igenom texterna och ibland kunde få någon från institutionen som gick runt och var beredd att svara på frågor var en annan sak.

MEN att läsa på högskola och universitet är inte som att läsa på gymnasium. Det kräver disciplin och många långa nattimmars studier! Ändå kunde både jag och många andra ha arbete vid sidan om, så mycket man fick tjäna de terminer studiestöd utgick och mer de terminer man inte hade studiestöd. Väx upp.

Tillägg 13 januari: Läs gärna https://norah4you.wordpress.com/studietekniska-tips-mm/

Read Full Post »