Studietekniska tips m.m.

Själv har jag haft förmånen att få ha några av de bästa lärare man kan ha, från 7-an till 9-an Enoch Görfeldt, som lärde oss tre viktiga saker: Det krävs att man tänker och tänker igen om man vill klara NO-ämnen; Tro, sa Enoch Görfeldt, gör man i kyrkan. När man läser matematik, fysik och kemi, så måste man vara säker på vad man gör och varför; det är bara genom att öva som man lär sig teknikerna i matematik., till Kalle Bäck (Historia) och Carl-Axel Aurelius (Religion) på universitet i Linköping.

Detta jag försöker att få fram kortfattat är skillnaderna i hur man läser i vanliga skolan, på gymnasiet och på universitetet.

Jag börjar med det som för de flesta är det svåra: Hur i hela fridens namn skall man kunna läsa 1000 sidor litteratur från ena veckan till den andra, eller till veckan efteråt, när man läser vid universitet?

Kalle Bäck, för många känd som den Kalle Bäck som skrivit om Svärmödrar och Torrdass, lärde ut följande teknik:

* Börja med att läsa vad som står i inledande avsnitt, ingress etc och läs sedan sammanfattningen i slutet. DÅ har Du stor chans att veta var Du skall lägga mer vikt på när Du läser.

Kommentar: Detta råd i sig pekar på skillnaden när Du läser i grundskolan – lär in allt som står i boken och helst lite till. Läraren går i de flesta fall igenom allt väsentligt men Du bör kunna mer för att uppnå betygskriterierna. Det är Du som skall lära in vad läraren lär ut!

Gymnasiet: Läs, lär in och försök förstå allt som står i läroboken OCH allt som läraren tar upp på lektionerna. Glöm INTE att slå upp viktiga ord som läraren skrivit på tavlan så att Du är säker på att Du förstår vad orden verkligen betyder. Anteckna flitigt men skriv inte upp hela meningar ur skolböcker, uppslagsböcker etc utan bara Stödord (för att Du skall komma ihåg texten är det bra att Du skriver rent eller läser just de stödorden och texten när Du kommer hem).

Universitetet: Det gäller att få djupkunskap och breddkunskap samtidigt! Detta betyder först och främst att alla som trott att det är rätt att lära sig utantill, vilket för en hel del kan ha förenklat tillvaron på gymnasiet, måste snabbt lära om. ALL kurslitteratur som finns angiven MÅSTE läsas. De avsnitt som inte finns angivna speciellt i de Du skall läsa in, bör Du läsa/skumma igenom på de sätt som Kalle B tipsade oss om ovan. Dvs. Glöm aldrig läsa inledande avsnitt och sammanfattningar ÄVEN om det på din lista står att Du måste läsa kapitel x alternativt sida A till Sida B o.s.v. MEN Du behöver också skumma igenom resten av bokens kapiteltexter och inledning. OM DU köpt boken, så ta gärna med den på en långresa i buss eller på tåg men läs då övriga kapitel på samma sätt som Du läser en roman. Det som Du får är en bild av vad som står i boken, så att Du kan gå tillbaka om det är något avsnitt eller kapitel som har uppgifter Du behöver i senare kurser på Universitetet. Utöver det skall Du bara göra djupdykning i avsnitt som intresserar DIG.

Carl-Axel Aurelius och Kalle Bäck är två av de lärare jag haft som egentligen aldrig skulle behövt en tavla eller ett blädderblock att anteckna det viktigaste på. OM Kalle Bäck någon enstaka gång främst under grundkurserna antecknade något, så kunde vi veta precis som Du kan veta om Du går på en föreläsning på Universitetet att det som skrivs upp är något väldigt viktigt. Det jag har med mig från Carl-Axel Aurelius föreläsningar är utöver det som sagts ovan att det gäller att läsa med hjärtat. För att man skall få in något som är svårt i huvudet, så krävs det att man känner glädje för att läsa in det som kursen handlar om. Läsglädje är viktig speciellt på universitetet där man har stora mängder kurslitteratur och tilläggslitteratur som är föreslagen att man bör ha kännedom om. De senare är speciellt viktiga under det att man läser ett ämnes grundkurser. Välj den tilläggslitteratur som DU känner intresse för och läs den lite noggrannare än Du läser en roman. Fördjupa Dig i det som Du känner intresse för i texten.

Glöm inte heller att 40-timmars arbetsvecka INTE gäller på Universitet. Vissa veckor är fria från föreläsningar och seminarier. Ibland är det bara dagar innan skrivningar. Andra veckor krävs det att Du glömmer allt vad fester heter för att få läst in det Du behöver till nästa vecka. Börja tidigt med att läsa in före föreläsningar och läs alltid igenom texter en gång till dagarna före ett seminarium. Det är så mycket av det Du måste kunna för att klara utbildningen som ALDRIG nämns direkt på föreläsningar utan förutsätts att Du har tagit del av för att förstå och lära in även det som inte hinns med på föreläsningar. Hitta gärna studiekompisar Du kan läsa tillsammans med där Ni gör djupdykning i var sitt kapitel så att ni tillsammans kan diskutera frågeställningarna inför varje seminarium.

Som engelsmännen säger Good Luck!

 

Tillägg 24 februari 10.52.  När man läser, oavsett om det är i en tidning eller äldre källor, så är det viktigt att hålla reda på vad primär källa är och vad som är sekundär källa. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att primär källa ‘alltid’ är första hands källa. Men så enkelt är det inte.

När det t.ex. gäller slaget vid Maraton 490 f.Kr, så har vi INGEN samtida källa att analysera utifrån källkritiska kriterier. Det vi får använda oss av är Herodotus uppgifter i ‘Historia’ (översatt senast runt 2000) och hans uppgifter i skrifterna om de persiska krigen. Herodotus själv föddes år 484 f.Kr. Dvs sex år efter att slaget stått. Liknande situationer kan Du komma i när Du skall avgöra om Du kan eller inte kan använda en källa som primärkälla. En förstahandskälla är alltid en primärkälla. Men en primärkälla behöver INTE vara en förstahandskälla utan det beror på HUR Du använder källan om källan kan vara Din primärkälla eller ej. OK det var mycket förenklat men ger ändå lite inblick i hur viktigt det är att avgöra värdet av en källa.

På bloggsidanblogg på aftonbladet skriver Vargen om källkritik och vad som är viktigt att tänka på. En av de viktigaste bitarna som står på sidan som jag gärna vill understrycka betydelsen av är

”Tendenskriteriet:En källa kan sträva i en viss riktning, vara färgad av sitt syfte, vara partisk, subjektiv. När en källa lämnar information och själv är part i målet, finns det alltid anledning att misstänka att egenintresset sätts före sanningen.” Källa:

Det är något som alla som läser in texter måste ha i minnet. Källkritisk analys av närhet i tid, tidskriteriet, tendens och beroende FÅR ALDRIG glömmas bort av den som försöker få reda på vad som hände när och var i äldre tider. Det är också viktigt att utifrån de kriterier som Vargen tar upp gå igenom och försöka förstå VARFÖR. Sanningen är alltid subjektiv och går aldrig riktigt att fånga. T.ex. så går det inte att säga att skottet i Sarajevo var startpunkten till Första Världskriget, bara att det var där och då den avgörande händelsen som satte Europa i brand just då startade. För att förstå Första Världskriget behöver Du läsa om Frankrikes och Englands anspråk på territorier i norra Afrika under slutet av 1800-talet. Ett exempel av många liknande där det är viktigt att se till att Du läser in bakgrunden till de textavsnitt eller händelser som Du vill studera.

This page has the following sub pages.

• Kurslitteratur och tilläggslitteratur
• Matematikex. från 1 klass Realskolan