En präst som inte står upp för bärande av kors

En präst som inte vill stå upp för bärandet av kors, utan kallar det uppviglande och okristligt. Är denne präst ens kristen?

Hur står det till i Svenska Kyrkan numera. Det var illa nog när en tidigare ärkebiskop i TV-intervju sa sig inte tro på Jungfrufödsel. För mig som troende kristen, var det tillräckligt illa för att gå ur Svenska Kyrkan.

Sverige fick sina första kristna redan före år 1000 e.Kr. Sverige som land har lång kristen historia. Tidigt fick Sverige kloster. Men vad har hänt med det viktigaste i all Kristendom, Gunnar Sjöberg kommunikationschef på kyrkokansliet i Uppsala?

Facebook-gruppen Mittkors har lett till en konflikt inom Svenska kyrkan.
Syftet med gruppen är att uppmana kristna att ta selfies med sina kors – för att stötta förföljda kristna.
Men kommunikationschefen på kansliet i Uppsala, Gunnar Sjöberg, kallar det hela ”okristligt”.
– Det är ju så orimligt att det inte går att bemöta. Skulle vi som präster inte vilja att människor är öppna med sin kristna tro, det blir ju lite absurt, säger en av initiativtagarna, Helena Edlund. Storbråk i Kyrkan om kors runt halsen, Expressen 4 Augusti 2016

Som skrivet i bloggartikel på nätet:
RELIGION. Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på kyrkokansliet i Uppsala, skriver på sin Facebooksida att uppmaningen att bära kors känns ”uppviglande och okristligt” och att tonen i debatten är ”ofräsch”.

Jag läser även på Sjöbergs blogg och Twitter och konstaterar att gudsmannen inte gillar uttrycket svenska värderingar trots att han påstår sig bära den svenska flaggan med stolthet.

Men ingenstans ser jag att Gunnar Sjöberg tycker att burka, niqab och andra muslimska attribut är ”uppviglande och oislamska” eller att det är ”ofräscht”.
Tycker den kristne svartrocken att kristna och andra som gärna bär kors ska gömma undan sin kors och lägga dem i en låda någonstans för att blidka muslimerna i tält?Att bära kors är uppviglande och okristligt enligt svensk präst, petterssonsblogg.se 4 Augusti 2016
Håller med Pettersson till 100%

Att förneka människors rätt att bära kors om de så önskar, oavsett präst eller församling, är skandalöst uttalande från en som kallar sig kristen. Det är att spotta på korset. Spotta på Jesus Kristus och hans lidande på korset. Korset har varit symbol för Kristna oavsett Ortodox, Katolik, Reformert, Lutheran eller Frikyrkotroende. AVGÅ!

Read Full Post »

Teori om Jesus inte samma som bevis.

Okunskapen om vad en teori, vilken som helst, är är skrämmande låg. Teorin må vara kontroversiell eller trodd på av så många i en samtid att den nästan liknar ett paradigm, men en teori är en teori inte något som går att använda som någon form av vetenskapligt bevis eller ens som ett giltigt argument. (slå upp paradigm om ordet är obekant)

Senaste varianten på den tunna gränsen mellan myt och kontroversiell teori är påståendet från en geolog att han utifrån att föremål A som hittats på en plats och föremål B som hittats på en annan genom att enligt geologen kunna visa att föremålen täckts av utmärkande för den jord som år 363 efter Kristus översvämmade Talpiotgraven under en jordbävning.Nytt bevis för kontroversiell teori om Jesus grav, Aftonbladet 7 april 2015 Aftonbladet referar till intervju med geologen i New York Times.

Ärligt talat, HUR STÅR DET TILL? Kan media och ett antal akademiker med aldrig så goda utbildningar bakom sig inte förstå att något som kan dateras till händelse år 363 e.Kr oavsett vad detta något än täcker ALDRIG kan användas som någon form av bevis för det som skett, kan ha skett eller hypotetiskt skulle kunna ha skett år 0 – år 35. Rent vetenskapligt går det oavsett vad som finns ristat/skrivet/hugget på föremål A respektive föremål B ENDAST att bevisa att föremål som är täckt av jord/jordmån etc är äldre än det som jorden/jordmånen går att datera till.

Men ovetenskapligheten är värre än så. Visar framför allt att den som fört fram teorin samt de som för den vidare saknar kunskap om Kristendomens 300-tals historia.

Kristendomens 300-tals historia i korthet

År 306 får Nisibis vid turkisk-syriska gränsen får sin förste biskop.
År 310 börjar prästen Arius, Alexandria,
predika att Kristus inte är av samma väsen som Fadern utan ett högre väsen skapat av Gud. Läran uppkallas efter honom och får namnet ”arianism”.
Till skillnad från den gängse kristna tron vid tiden i fråga att Jesus var ett med Gud i och med att han var Guds son. Det var inte förrän senare under 300-talet, vid Kyrkomöten i Nicea som det fastställdes att Jesus existerade över tid och inte enbart under tid, dvs att Jesus var Guds son även före det att han föddes och därmed som det senare sägs sitter i himlen vid Guds sida tillsammans med den helige Anden. Arianismen fördömdes vid Kyrkomötet i Nicea men tilläts åter verka inom det Kristna samfundet efter Kyrkomötet i Jerusalem år 335 e.Kr. Arianismen förbjöds återigen efter Kyrkomötet i Konstantinopel år 381 e.Kr.

Kejsar Galerius utfärdar ett edikt år 310 som ger kristna rätt att vara kristna och bilda församlingar.
Efter att Östromerske kejsar Konstantin år 306 besegrat Västromerske kejsaren Maxentius och blivit Kejsare för hela Östromerska riket anslöt sig Kejsar Konstantin (den store) år 312 till den kristna tron och lät döpa sig.
Enligt ett antal samtida källor främst Sophister som skriver om händelser i Arles detta år, så finns Ablabius, senare refererad till av bl.a. Zosimus och Jordanes, som ansvarig för ett litet kristet kapell i Arles detta år. Ablabius som ömsom kallas av Alansk härkomst ömsom halv Got får i kapellet besök av sin släkting Ragnariis. Ragnariis som har annan tro blir så upprörd över att Ablabius inte är villig att dela med sig av de rikedomar som finns i kapellet att Ragnariis hämtar sin häst, rider in i kapellet och fäster selen i ”romerske kejsarens kor”
Uppgift som via myter långt senare knutits till Ragnar Lodbrook liksom ett antal andra mindre händelser som den år 312 Arlesbesökande Ragnariis i samtida eller i tid närliggande historiker och kyrkofäder skall ha ställt till med samt råkat ut för.

Så sent som under påskhelgen visades i en av tv-kanalerna, Axesskanalen, en mycket bra serie om arkeologins historia. I del 1 visade arkeologen och historikern som är programledare upp spik som skall vara en av de spikar Jesus spikades upp med samt även den skrud som Jesus skall ha burit när han red in i Templet på åsneryggen. Två artifakter (slå upp ordet om du inte kan det) som tillsammans med Jesu kors samt Jesu törnekrona skall ha hittats av Konstantin den Stores mor Helena vid besök i det Heliga Landet. St Helena blev 80 år gammal. Hon dog år 327 e.Kr. Konstantin den Store dog år 337 e.Kr. och hade innan sin död utsett Ablabius som förmyndare för en av sina söner som han satt att efterträda honom.

Inte ens det faktum att spiken som Helena hittade går att datera till Jesutid eller om de prover som tagits på Jesu klägnad fibermässigt hör hemma i Jerusalem med omgivning samt om de kan dateras till samma tid, inte ens sådana faktauppgifter gör att artifakterna vetenskapligt går att knyta till Jesus.

På samma sätt är det med inristningar m.m. med Jesu eller Juda namnen på som vetenskapligt går att datera till före år 363. Som anges i artikeln var namnen mycket vanliga under Jesu tid. Inte ens den mugg som hittades härom året i nuvarande Egypten där det ”Jesu magikern” finns skrivet i glasyren och som bevisligen är från första århundradet efter Kristus eller den grav som hittades runt tiden för Andra Världskriget i gränsområde mellan Persien/nuvarande Iran och Indien där det står att Jesus är begravd, bevisar vetenskapligt någonting. Under åren 310 till 363 ”hittades” ett större antal artifakter av kristna tillhöriga någon av de på 300-talet flertaliga kristna trosriktningarna och församlingarna. OM alla de bitar av Jesu kors som finns inom den Kristna Världen i Europa samt Nordamerika som reliker läggs ihop så blir det inte ett utan ett antal kors. Om alla törnen som sägs härstamma från den törnekrona som St Helena hittade läggs samman, så motsvarar de törnen inte från en törnekrona, inte från en törnebuske utan från en mindre törne-”skog”.

Det är viktigt att skilja på vad som är bevis och kan användas som vetenskapliga bevis och vad som är något som hypotetiskt skulle kunna peka på eller stärka en teori. Kontroversiell eller inte. Vetenskapligt kan en teori aldrig användas som ett bevis endast visa sig vara en hållbar teori fram till dess att ett enda ”gruskorn” eller en ett enda faktum som strider mot ”teorin” direkt får ”teorin”/hypotesen att falla.

Personligen är jag djupt kristen. Jag tror på Jesus Kristus som Guds son. För mig är Kristendomen Kärlekens religion och budskap. Gud ger vad vi behöver, inte vad vi ber om. Gud sände Jesus till världen och Jesus föddes av Jungfru Maria. Det är för mig inte konstigare att Jesus kunde födas av en jungfru än att jag utifrån såväl tro som det jag lärt mig förstå utifrån Strängteorin är helt övertygad om att the Big Bang i sig är ett ”bevis för Guds existens”. Observera övertygad. Handlar inte om teori eller vetenskapligt bevis utan om djup tro att Gud är den ende som kan skapa någonting utan ingenting.

Read Full Post »

Aposteln Petrus reliker?

© Johansson Inger E, Göteborg 25 november 2013
Så börjar åter den gamla debatten mellan ateister och kristna. Ateism är ingen tro och det är inte så att allt går att bevisa från början till slut på så sätt att vetenskap någonsin kan säga att allt är bevisat. Allt hänger på vad som är känt vid tidpunkten någon, vetenskapsman eller inte, uttalar sig. Vad som går att bevisa eller inte bevisa är en sak. Tro något helt annat.
Tro är en subjektiv värdering utifrån vad varje enskild person själv har för kulturell bakgrund, uppväxt och upplevt.
När det gäller Apostel Petrus ben, så finns det betydligt mer kända fakta som går tillbaka i tiden ända till åren efter hans korsfästelse och långt fram i tiden. De som påstår att inget går att bevisa, de ljuger på den punkten. Däremot är frågan en helt annan om de reliker som påven visade upp är eller inte är Apostel Petrus ben.
Petrus påstådda benfragment uppvisade vid mässa i Vatikanen, DN 25 november 2013
Här håller påven låda – med förste påven, Aftonbladet 25 november 2013

Nedan följer bloggartikel där fakta presenteras och diskuteras.

Apostel Petrus ben

© Johansson Inger E, Göteborg 25 november 2013 edited in Apostel Petrus reliker, Norah4history 25 november 2013

Om de ben som påven visade upp som Apostel Petrus är heliga reliker eller något helt annat är en fråga som verkar skrämma ateister mer än mycket annat. För varför annars skulle frågan ens föras på dagordningen? Varje form av tro i religigöst sammanhang är och förblir en subjektiv uppfattning där frågan som ställs respektive besvaras utgår från enskilda individers subjektiva värdegrunder och kulturella traditioner från uppväxt eller erhållna vid vuxen ålder.

 

Allra först – ateism är ingen religion och heller ingen vetenskap. Det senare är enkelt att bevisa. Skillnaden mellan vetenskap och ateism går i att de senare kräver fullständigt bevis för att tro och att vetenskapen aldrig någonsin är färdiga att säga att ett framlagt bevis är det slutligt hållbara beviset.

Detta sagt så är frågan om Apostel Petrus ben intressant. För om det varit så, att det endast handlat om att benen var funna på rätt plats och att det skrin i vilket de hittades, några ben antas ha avlägsnats och hittats senare, var från rätt tid, så hade det varit svårt att argumentera för att benen inte skulle kunna vara Apostel Petrus. Med andra ord skulle skillnaden mellan vit papper som undersökts och inte befunnits ha någon fläck och ett papper som bevisligen hade en synlig fläck kunnat användas som jämförelse. Problemet är att även ett icke undersökt papper, en tomt där det till skillnad från grannens tomt inte gjorts någon utgrävning eller som i det aktuella fallet ben som hittats vid en utgrävning men pga sin relikstatus själva inte får ‘förstöras’ genom att man tar något av benet för att göra en datering/DNA-bestämning. Med andra ord är Petrus ben eller inte en grå fråga när det gäller själva benen.

Komplikationer tillkommer tyvärr också. Något som i och för sig har missats av ateisterna och icke troende vetenskapsmän som uttalat sig:

Å ena sidan finns det skriftliga dokumentationationer som talar för att det kan vara Apostel Petrus ben:

1. Kristna fanns i Rom vid aktuell tidpunkt.

Tacitus f.56 död 117 e.Kr nämner förvisso inte Petrus vid namn.[1] Men han skrev i Annals att kristna på hans egen tid antingen slets i bitar av hundar eller korsfästes

2. Tidig bekräftelse på känd grav

Tredje påven, Anacletus (även kallad Cletus), påve 79-92 e.Kr. enligt långt senare skrivna The book of the Popes att Anacletus i skrift som fanns bevarad i det påvliga arkivet under 1500-talet berättat att gravmonument uppfördes över graven kort efter att Petrus begravts i det underjordiska kapellet/grottan/valvet.

3. Petrus var en av de som korstfästes under Neros tid

Tertullian, en av de äldst kända kristna ‘historikerna’ föddes runt 160 e.Kr och dog 220 e.Kr. Tertullian skrev i Scorpiace att Petrus korsfästelse skall ha skett under Neros förföljelse av kristna i Rom.[2] Tertullian skrev vidare att korsfästelser av kristna skedde i den kejserliga trädgården nära Neros Circus.

4. Dionysius brev till påve St Soter bekräftar

Dionysius var biskop i Korint skrev minst 7 brev till påve St Soter. Vilket daterar Dionysius som biskop runt år 171 e.Kr. Överlämningen av dessa uppgifter får vi via Eusebios skrifter där dessa refereras. I det sjunde brevet skrev Dionysius om Peter och Paul samt rötterna till kristna kyrkan som planterats genom att Peter och Paul besökte Korint innan de led martyrdöden i Rom.

Detta stärker upp den samtida Tertullians uppgifter.

5. Eusebios bekräftar

Eusebios (~260-340 e.Kr) bishop i Caesarea[3] i Palestina skrev i sin Ecclesiatical history att aposteln Petrus kom till Rom och korsfästes med huvudet neråt.

6. Kejsar Julian bekräftar

I sin bok Three Books Against the Galileans berättar Kejsar Julian ca 361 – 26 Juni 363 att Petrus grav var föremål för hemlig dyrkan

7. En av apokryfiska texterna stärker uppgifterna

I den apokryfiska texten ofta kallad The Passion of Peter and Paul och skriven efter 400, beskrivs hur ‘heliga män’ grävde upp Petrus kropp efter begravningen och begravde dem i ett underjordiskt valv/grotta under ett pistageträd på platsen som kallas Vatikanen ‘nära’ Naumachia.[4]

och så går det att finna ett stort antal ännu kända källor från kort efter Petrus korsfästelse fram till år 610. Det är där problemen börjar att med säkerhet identifiera de reliker som nuvarande påven bar fram som Petrus.

8. Påve Gregorius flyttar relikskrinet

I sin rädsla för att Vatikanen och Rom skulle invanderas under början av 600-talet tog påve Gregorius I och flyttade det relikskrin som innehöll St Petrus ben. Gregorius den I dristade sig till att rista in uppgift på benen innan dessa fördes från Rom till en hemlig helig grotta i Ampurdan, Spanien. Det byggdes ett stort kloster ”Sant Pere de Roda” där relikskrinet byggdes in nära huvudaltaret. Inte förrän 1910 i samband med att några tjuvar avsåg att stjäla marmor hittades relikerna och relikskrinet.[5]

Observera två saker: Det är mycket troligt att de ben som påve Gregorius skickade iväg för att vara säker på att de inte skulle förstöras av icke troende kan ha varit apostel Paulus ben. Så långt är det alltså inget större problem annat än att det om så är fallet utgör ett filosofiskt hot mot ateisters angrepp på relikerna.

Samtidigt är det en bruten kedja trots att Gregorius ristat och trots att relikskrinet är daterbart. Den brutna kedjan är från Rom till dess relikskrinet byggdes in nära huvudaltaret i klostret.

Med andra ord är det inte så att det går att bevisa eller motbevisa om benen är eller inte är St. Peters ben. Det är mycket troligt att så kan vara fallet. Däremot är det en trosfråga. Varje gång det inte går att vetenskapligt följa en länk från första kända fakta som ligger till grund för ett giltigt argument fram till dess att en hållbar slutsats, som håller för upprepad vetenskapsteoretisk kontroll, föreligger, så är saken obevisad men ändå långt ifrån motbevisad. När det gäller tro på heliga reliker, så är det i sig en trosfråga.

 

 

---

[1] Tacitus var romersk historiker och gift med den romerske ståthållare i Brittanien, general Agricolas, dotter. I general Agricolas arme tjänstgjorde ett stort antal germaner från norra Europa. Tacitus släktskap med general Agricola kan ha gjort det möjligt för Tacitus att få direkta och indirekta uppgifter om allt som hände eller hänt i Romarriket.

Tacitus blev questor under Titus tid. Titus blev kejsare år 69. En romersk questor, en questor sacri palatii hade till uppgift att ansvara för rikets juridiska affärer. I arbetet ingick att upprätta lagar samt även att kontrasignera juridiska handlingar samt att hålla de äldre handlingarna skyddade. Senare blev Tacitus Praetorisk prefekt.

Senare blev Tacitus Praetorisk prefekt när Domitianus var romersk kejsare. Även om tjänsterna delvis kom att få mer specifik inriktning under Konstantin den stores tid på 300-talet motsvarade tjänsterna i stort de samma som såsväl Ablabius på 300-talet som Cassiodorus på 500-talet hade.

Det är värt att poängtera att Tacitus brevväxlade med Plinus d.ä:s adoptiv- och systerson Gajus Plinus Caecilius (62-~113 e.Kr.) även kallad Plinus d.y. Plinus d.y:s brev finns samlade i 10 böcker och ger, efter vad det anses, en värdefull bild från kejsartiden. Dock har varken Plinus den yngre eller Tacitus nämnt apostel Petrus vid namn.

[2] Tertullian var en tidig kristen skrivare född i romerska Kartago.Tertullian är mest känd som den som gjorde Latin till ett kristet kyrkospråk.

Utöver att Tertullian ger tidigt belägg för att Petrus korsfästs, så finns det i Tertullians Scorpiace ett bevis för en lokalitet som är identifierbar där korsfästelserna under Petrus tid skedde. Platsen är belägen där senare Vaticanområdet (känt från 400-talet) kom att ligga.

[3] Eusebios(~260-340) var bishop i Caesarea i Palestina. Historiker och teolog som skrev flera böcker: Chronicle (två böcker) t.o.m. 325; Ecclesiastical history, ed. E Schwartz and T Mommsen, Leipzig 1903-09; Life of Constantine the Great, ed J A Heikel, Leipzig 1902.

Eusebios hänvisar till Origen, en av de äldsta kristna teologerna. Origen levde ca. 184 – 253.

[4] Notera att det är en av de äldsta numera existerande kvarlevan som talar om Vatikanen området.

[5] Källa: http://webspace.webring.com/people/or/ramonetriu/petrus.html Relics of the Apostle St. Peter was found in Catalonia

Tro är något personligt och subjektivt. Själv har jag inga problem att vetenskapligt tro att det var St Peters ben som flyttades 610. Därefter råder ur vetenskaplig synpunkt en grå zon. Varken bevisat eller motbevisat eller ens avsaknad av möjliga bevis. Jag avvaktar med mitt slutliga ställningstagande.

Read Full Post »

Ny sida Rysk-Ortodoxa kyrkans historia

Rysk-Ortodoxa kyrkans historia, Norah4history sida

Read Full Post »

Pudel? 360 graders vurpa!

Det verkar som någon tagit Isinbajeva i örat….. Isinbajeva: ”Jag har blivit missförstådd”, Aftonbladet 16 augusti 2013 snälla rara – låt inte henne vara talesman för OS i Sotij 2014. Inget jag har med att göra. Det förstår jag. Men en som inte klarar av att göra en pudel utan att göra kullerbytta är väl knappast representativ för något land? OK Min uppfattning.

Pudeln börjar så bra: – Jag är emot all diskriminering av homosexuella på grund av deras sexualitet, säger hon i ett uttalande, enligt AP, och skyller på att engelskan inte är hennes modersmål.
problemet är kullerbyttan som följer direkt på pudeln:
– Vad jag ville säga var att folk ska respektera lagarna i andra länder, speciellt när de är gäster där, fortsätter hon.
Hallå om idrottsmänniskor eller turister som kommer för att besöka en internationell idrottstävling, så är grundförutsättningen i varje demokratiskt land att man tillåter dessa att utifrån Mänskliga Rättigheter visa och eller på annat sätt uttrycka sin uppfattning så länge som detta visande eller uttryckande inte innebär att vederbörande begår våldshandlingar eller uppmanar andra till våld. Skicka Isinbajeva på utbildning i Rysk-Ortodox lära och annan Kristendom. Politisk korrekthet hör inte hemma i något land som vill kalla sig demokratiskt.

Isinbajeva: ”Jag har blivit missförstådd, GP 16 augusti 2013 NEJ det har du inte. Du visar det själv genom kullerbyttan!
Stjärnan Isinbajeva backar – efter attacken, Expressen 16 augusti 2013
Isinbajeva: Jag blev misstolkad, DN 16 augusti 2013 Nej OM du blev misstolkad, så hade du inte återupprepat samma harang en gång till!
Tillägg 12.20
Mestadels hyllningar för nagellacksprotest, SvD 16 augusti 2013

Se även: Politisk korrekthet – modell Ryssland?, Norah4you 16 augusti 2013

Read Full Post »

Politisk korrekthet – modell Ryssland?

När idrottsmänniskor berörs så till den milda grad att värdlandet Ryssland har varit tvungen att gå ut och säga att alla [IEJ: dvs även de som älskar någon av samma kön] är välkomna att tävla i Ryssland, så hör Idrott och Politik ihop. Där skiljer det sig från den situation som rådde när människor här i Sverige demonstrerade mot en Davis Cup tävling mot Rhodesia en gång för länge sedan.*

Har därför mycket svårt att förstå DN:s sportkrönikör Emma Green Tregaros naglar har startat hoppstjärnornas regnbågskrig. Så här blir det när politik dras in i idrotten Esk: Modigt med politik ska inte ta plats i idrotten, DN 16 augusti 2013 OM det varit Emma Green Tregaro som startat politik-idrottsfrågan regnbågsfärger och gay/lesbiska idrottsmän, då hade jag möjligen till viss del hållt med om rubriken. Men så är inte fallet. Det började med att Ryssland efter flera år där det varit lagligt att visa upp sin kärlek oavsett hur denna kärlek såg ut brottsbelagt detta.

* Förstå mig rätt. Att demonstrera mot apartheid utanför en arena där officiella representanter för Rhodesia spelade, det är inte bara helt enligt det som är lagligt och grundlagsfäst i Sverige. Att kräva att matchen inte skulle spelas i ett läge när Rhodesia som landet då hette var medlem av FN, det är det jag reagerade mot och skulle reagerat lika mycket emot idag. Det ena har inte med det andra att göra även om vänsternissar då som nu har en förmåga att försöka slå samman två helt olika frågor, i det fallet apartheid med frågan om vilka länder Sverige skall ha idrottsutbyte med.

Själv till 100% hetrosexuell och troende har jag förståelse för Aregawi stöttar inte Green-Tregaro, SvD 16 augusti 2013 Förståelse innebär inte att jag tycker Aregawi handlar riktigt som går ut och säger att Vad jag förstår tillåter inte min tro att män är med män och kvinnor är med kvinnor.
Det är att ta upp en mycket gammal teologisk fråga från 300-talet som splittrade kristna i två stora och ett antal små grupperingar. Den Ortodoxa läran i Östrom med det som i Västrom slutligen skulle bli den Katolska trosläran.

Vad det i grunden handlade om var om Jesus var född ”i tid” eller ”under tid”. Dvs om Jesus var skapad eller född (från början planerad) som Guds son. Dessa till synes ganska triviala frågor vållade strider som än idag kastar skuggor speciellt över den Ortodoxa kyrkan i Öst. Medan Påven, oavsett vem och när, varit överhuvud för katoliker i väst, så har han setts som näst intill en kättare och förrädare av den kristna tron i öst. När det Byzantinska Riket slutligen föll 1453 så föll också den östromerska kejsartiteln. Denna plockades senare upp av Rysslands ledande som kallade sig Tsar. Tsar är enligt vad jag fått mig berättat det ryska ordet för kejsare. Nåväl. En skugga kastar detta in i våra dagar. Medan t.o.m. påven idag uttalat sig att han inte kan döma de som kommer i ärlig tro oavsett vem de älskar, och med detta (äntligen) levt upp till den Kärlekslära som Jesus predikade,
så har den Rysk-Ortodoxa kyrkan levt kvar i de gamla riterna och de urgamla traditionerna där Gamla Testamentet precis som hos en del frikyrkor i Väst ges minst lika stort utrymme som Nya Testamentets Kärleksbudskap Älska din nästa.

En följd av detta är att när den Rysk-Ortodoxa kyrkan åter börjar få större makt, inte bara i ryska folkets sinnen, så har många i Ryssland åter sett snett på de vi brukade kalla homosexuella. Det är i ljuset av detta som den ryska lagen, som i detta fallet helt strider mot de Mänskliga Rättigheterna bör ses.

Bör ses alltså. Förstås är något annat. Jag har mycket svårt att förstå det hallabalo som blev för att Emma Green Tregaro målade sina naglar. Hennes företrädare och vän som svensk höjdhoppare Kajsa Bergqvist har kommit ut som gay. Inte alls märkligt att Green Tregaro målade naglarna. Det märkliga står i stället ryska Isinbajeva för. Politisk korrekthet eller vad är det frågan om? Det är en sak att ryska medborgare förbjuds visa sin kärlek om denna kärlek är enkönad. En mycket allvarlig sak i sig. Det är något helt annat att flyga på Green Tregaro för att Isinbajeva tycker ”Det är respektlöst mot vårt land och våra medborgare” Green-Tregaro är respektlös, DN 15 augusti 2013 Det respektlösa och dåliga omdömet står Isinbajeva för. Skall man överhuvudtaget tala om något i detta sammanhanget är det Yttrande- och Åsiktsfrihet.

Antingen finns det någon form av Yttrandefrihet och Åsiktsfrihet eller så finns det inte. Skall man tolka Isinbajeva, så finns det inte det i Ryssland. Om någon målar sina naglar gula, blå, randiga, rutiga eller i regnbågens färger, så har det INGET med rysk lagstiftning att göra. Den ryska lagen förbjuder enbart att någon visar sin kärlek öppet till någon av samma kön så att unga under 18 år skulle kunna påverkas. Den lagen är illa nog sedd ur de Mänskliga Rättigheternas perspektiv. Men har inget att göra med målade naglar eller ens kramar och kyssar på idrottsbana mellan människor av samma kön. Trodde den svenska politisk korrektheten var värst i världen. Börjar undra om det inte finns en och annan bland ryska folket som går till lika stor eller större överdrift.

Det går absolut för långt när det kan bli frågan om att Green Tregaro kan behöva ökat skydd, GP 16 augusti 2013 Nu är det dags för Putin att göra klart att det är tillåtet att måla naglarna som man vill i Ryssland! Det kravet når inte ens upp till minimikrav för att något land skall kunna kalla sig demokratiskt eller på väg till demokrati. Någon måtta på galenskaper och respekt för oliktänkande får det väl ändå finnas? Har svårt att förstå om Isinbajeva varit sanktionerad och i så fall av vem/vilka. Tyder i sig på en pågående maktkamp i Ryssland för tiden som kommer att komma efter Putin.

Den Rysk-Ortodoxa kyrkan borde begrunda sin egen strid om bilden som förmedlare av religiöst budskap…. 730 e.Kr inledde den Byzantinska kejsarmakten kampen mot ikonerna; 787 e.Kr. beslöt Andra Kyrkomöte i Nicea att bilden hade en viktig funktion i det kristna budskapet; stridigheter i början av 800-talet avslutades 843 e.Kr. med ett kyrkomöte som fastställde och bekräftade Ortodoxa bildsynen. Dock har Rysk-Ortodoxa kyrkan, till skillnad från en del andra Ortodoxa kyrkor undantaget Kopterna, betonat Jesus och Jungfru Maria samt Kärleksbudskapet i stor del av sina ritualer. Hur vore det om man drog konsekvenserna av sin egen historia och sin tro på Jesus? Gör man det, så har jag svårt att se att någon skulle kunna uppröras över målade naglar på en idrottsman som tävlar på en arena i Ryssland. Vi talar inte om ikoner i kyrkor eller hem. Vi talar om rätten att på bild visa vad man tror på. Det är väl ändå inte så att det endast är Rysk-Ortodoxt troende som gäller i Ryssland? Inte annat jag förstår, och jag har ändå läst en hel del om rysk historia och den Rysk-Ortodoxa kyrkan, så är detta lika allvarligt som när Ansgar en gång i tiden räknade de som tillhörde den Ortodoxa Östliga kyrkan för icke kristna. Jesus är Kärlekens inte splitets budskapsbärare!

Emma till final med regnbågsnaglar, DN 15 augusti 2013
Så skyddas Emma i VM efter protesten, Expressen 16 augusti 2013
Det norska stödet till Emma: ”Skitbra gjort”, Expressen 16 augusti 2013
”Väldigt skrämmande och sorgligt”, Aftonbladet 16 augusti 2013
Green Tregaro kan behöva ökat skydd, SvD 16 augusti 2013

Tänk att målade naglar kan vålla politisk oro och stora rubriker runt om…

Read Full Post »

Fult angrepp på Jesus!

I en personlig text, subjektiv ur artikelförfattarens personliga upplevelser, skriver Svenska Dagbladets Harry Amster: pojken, fick han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande.” Jesus slapp i alla fall den hätska svenska omskärelsedebatten.
Killen heter dessutom Jeshua, ett hebreiskt namn och att vi övertagit den latinska formen Jesus är inte mitt problem. Ett problem däremot är att Nya testamentet inte är så coolt och kärleksfullt som många tror. Ofta står det i Nya testamentet att ”Judarna förargade sig…” och ”Judarna började då tvista…” Man tar det klassiskt rasistiska metoden och buntar ihop alla judar till en massa. Som i Johannesevangeliet (7:1): ”Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen. I Judeen ville han inte vandra, eftersom judarna var ute efter att döda honom.”
Juden Jesus och jag, Harry Amster på kultursidorna i SvD 13 januari 2013

Fult angrepp på Jesus? Ja det är det eftersom det visar på hur illa det går när någon religion, oavsett vilken,
* inte bryr som om att förstå vad som står i källtexterna
* inte bryr sig om att gå utanför det egna synsättet
* inte bryr sig om att tala om för barn, skolelever och vuxna att det kan finnas andra tolkningar än dem man själv växt upp med.

Vi svenska kristna, och andra kristna, har under generationer haft samma fula och märkliga angrepp inte bara på judar, även om de angreppen mest kommit upp till ytan och blivit ökända under århundradena. Vi svenska kristna har som regel än idag samma fula enögda syn på Muhammed och muslimer. Vi har lika lite som Harry Amster förmått att gå utanför vår egen sfär och den av oss kända miljön. Inte tu tal om annat.

Men skälet till att jag skriver dessa raderna är just detta:
För oss kristna är inte och var inte Jesus en jude utan Guds son som genom jungfrufödsel föddes till människa.
Sedan är det upp till troende oavsett religion att acceptera om Jesus var och är Guds son eller om Maria, Jesus moder, födde genom jungfrufödsel eller inte. När Jesus kom till jorden, så kom han som någon en gång sa ‘här är inte jude eller grek’ han kom till oss som MÄNNISKA. Detta faktum är det som är det viktiga att ta till sig oaktat vad man tror på. Alla vi troende, kristna, judar och muslimer är barn av Abraham.

Detta gäller oavsett hur vi skriver namnen på de olika personerna som finns omnämnda i Torah eller i det vi Kristna kallar Gamla Testamentet. Detta gäller oavsett var vi står politiskt, ekonomiskt eller kulturellt lever i vår nutid. Vi delar en historia. Men det är mycket mycket viktigt att ta till sig att allt måste tolkas utifrån den andres, inte vår egen, världsbild och tro. Kan vi inte klara av det, så är det mycket illa.

Jag tar speciellt illa vid mig av att det på första sidan i SvD finns ett citat: ”Jesus gjorde att alla problem ökade” som inte finns med i den formuleringen i artikelns ord men väl i dess mening så som jag uppfattar texten. Att skylla på någon annan, enskild eller grupp, för att man har problem, må ha varit gångbart inom alla Bokens Folks tre religioner under årtusenden som gått sedan Jesu födelse. Men att inte kunna ta ansvar för att man själv inte försöker att förstå vad andra tror och upplever som verklighet, det är illa. Jesus var verkligen inte den som ökade problemen. Problemen fanns i alla världars delar och i samtliga kända trosriktningar undantaget Buddismen och Shintoismen (i viss mån bör Taoismen kanske räknas hit). Problemen som fanns och finns är att människor oavsett tro har så lätt att sätta etiketter på andra och skylla ifrån sig sitt eget ansvar för det som händer en själv. Det handlar inte om jude eller kristen, inte om kristen eller muslim, inte om jude eller muslim. Det handlar om att man som människa får gå ur ‘offerrollen’ eller ‘angriparrollen’ för att se verkligheten utanför den värld man kallar sin.

I dagsläget är detta speciellt viktigt när det gäller de bokstavstroende inom Kristna Kyrkan. Det är viktigt att förstå att ord och handlingar i äldre tider och tider som ligger nära oss grundat sig på den tidens verklighetsuppfattning utifrån den miljö som orden sas och handlingarna skedde. Vi måste fördöma handlingar som skadat människor, oavsett om det varit enskilda människor eller en/flera trosriktningar som vi själva inte tillhör. Samtidigt måste vi acceptera att det för oss i nutid aldrig någonsin går att förstå och ändå måste vi förstå att ord som skrevs i äldre tider eller i helt andra sammanhang än de vi själva enskilt lever i, de orden har inte samma valör för oss som de hade för dem som skrev dem.

Tolkningen av historien eller av nutiden måste lyfta sig från det subjektiva jagperspektivet. Eller som Vollmer Gerhard skrev i Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993 : Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab.

Read Full Post »