Kopia på dagens inlägg i Per Landgren artikel
Intelligent Design kan användas som en arbetshypotes
Intelligent design kan användas som en arbetshypotes, Ph.D Per Landgren på Newsmill.se 16 juli 2012
Mitt inlägg:
Förvisso är termer och begrepp viktiga inte bara för historiker utan för alla som vill kalla sig skolade i vetenskap och vetenskapsteori. Det är självfallet också så att för att något är vetenskapligt är det inte bevisat sant.
MEN
där trillar Per Landgren i tjärtunnan. Det är tillåtet att vara oskolad i vetenskapsteori, men det är mycket märkligt när en Fil.Dr i Idé- och lärdomshistoria är den som visar upp sin okunskap om vetenskapsteorins grunder!
Vi får gå tillbaka till den gamla berömda stolen som så många av oss som började vetenskapsteorins grunder i gamla gymnasieskolan med filosofilektioner fick se läraren ställa på katedern: Vad är detta? En stol. Hur vet vi att det är en stol?
För att vi har gemensamma begrepp på något vi kan ta på och som vi kan se med ‘blotta ögat’ är det inte samma sak som att säga att det är en stol för alla.
Om någon arkeolog tittar på en karta där tidigare fynd är utmärkta och kartan även visar vilka områden som grävts ut, så innebär inte det att områden som inte grävts ut kan anses vara annat än grå – dvs ha okänt antal eller inga alls av de arkeologiska fynd som gjorts inom närområdet.
Konkret betyder detta att det är sant att vetenskaplighet inte innebär bevisad sanning. Sanning kan nämligen aldrig bevisas utan hypoteser om sanning kan endast motbevisas genom kontroll. Vetenskapsteoretisk analys kallas det i mer populära termer.
De formuleringar av påståenden som framförs svarar mot ett/flera sakförhållanden i verkligheten oavsett om denna verklighet är reell eller imaginär.
Konkret utgör detta en förklaring till den språkförbistring som råder mellan olika discipliner inom vetenskapen. En enda term(micronivå för den språkliga formuleringen) kan svara mot en eller mot flera olika begrepp(micronivå i Tankeinnehållet) i tanke”världen” men samtidigt mot eller flera ting/egenskaper/processer etc i verkligheten(reell eller imaginär). Detta innebär att vi kan ha följande förhållanden:
a) En term, men flera begrepp som avser samma sak
b) En term, men flera begrepp som ibland(oftast) avser samma sak
c) En term, men flera begrepp som endast i undantagsfall avser samma sak
d) En term, men flera begrepp som aldrig avser samma sak.
En språklig term som avser observerbara begrepp i tanke”världen” som svarar mot ett ting/en egenskap/en process etc i den reella världen. De observerbara begreppen som presenteras som fakta kan vara upprepningsbara i verkligheten, men behöver inte vara upprepningsbara(t.ex en process eller händelse som endast är tänkbar utifrån vissa givna premisser som sällan eller aldrig är möjliga att återskapa). Ett faktum, flera fakta är i samtliga fall på den språkliga micronivå en term som motsvaras av helheten ”Formulering” och avser de observerbara begreppen. Utifrån denna definition är fakta alltid sanna.
Vid annan användning av begreppet Fakta kan definitionen ignoreras av en/flera personer som felaktigt kallar de termer som framförs utan förankring i den reella världen som varande fakta. Detta innebär inte att fakta kan vara falsk utan att termen fakta används på annat/andra begrepp än de som motsvaras av ting/egenskap/process/händelse etc i den reella världen. Om denna distinktionsskillnad inte klargörs klart, så förekommer det tyvärr ofta att sammanblandning med begrepp, termer och information.
Den sammanblandningen hade jag inte förväntat mig att en Ph.D oavsett ämne skulle visa upp.
Intelligent design går INTE att använda som en vetenskaplig arbetshypotes. Observera noga att vi inte talar om Gud finns eller inte finns. Det är två helt olika frågor såväl vetenskapligt som idémässigt. Skälet till att Intelligent design inte går att använda som en arbetshypotes under vetenskapligt kontrollerbara former är att:
* Intelligent design är en imaginär icke reell teoretisk förklaringsmodell, inte något som går att testa vilket är första kravet på en hypotes där argument som presenteras skall vara möjliga att analysera utifrån samtliga tänkbara premisser. De premisser som ID-förespråkare för fram och som även skiner igenom i artikelförfattarens resonemang är begränsade och begränsade premisser är lika illa som skevt urval i en statistisk undersökning – det må leda till att något ser ut som något, men inte till verklig vetenskapsteoretiskt kontrollerad ‘sanning’ eller ‘hypotes om sanningen’ som kan kontrolleras i upprepade experiment/analyser.
Värdegemenskap respektive tendens
Vad är det då som skiljer värdegemenskap från tendens? En värdegemenskap utgår från ett normsystem som omfattas helt eller till stora delar av de som lever under detta normsystem. En tendens å andra sidan kan vara ett resultat av detta normsystem, men är oaktat detta alltid en subjektiv värdering som utgår från den enskilde individen som förmedlar en uppgift i tal eller skrift.
Med andra ord: För att det föreligger en värdegemenskap, vilket föreligger bland de som tror eller accepterar tankar om Intelligent Design, innebär inte detta att deras gemensamma normsystem som måste föreligga för att de skall kunna formulera en teori har sin grund i verkligheten.
För att kunna formulera en teori som Intelligent Design krävs att den som formulerar eller accepterar denna teori i sin subjektiva värdering godtar en tendensiös tolkning av termer och begrepp. Där faller hela vetenskapligheten och möjligheten till att använda ID som arbetshypotes. Vilket alla som kan sin vetenskapsteori oavsett om det är enligt ‘gamla’ vetenskapsteoretiker eller 70-talets sociologiska vetenskapsteoretiker som försökte komma runt problemet genom attlösa detta med att studera enskilda begrepp utifrån tre olika inflytandetekniker: Morgonthau’s termer, Sorokin’s termer, Etzioni’s termer. Vilket inte ledde till klarhet utan flum.