Liberalism – frihet under ansvar och under lagarna.

Det är de mest bisarra uttalanden en del i media, vetenskapsmän inom historia och statsvetenskap för att inte tala om att det finns politiker som kallar sig liberala, står för. Tänk om svenska skolan i ämnen som samhällskunskap och historia HADE haft ämnes- och stadiebehöriga lärare som kunnat, önskat och fått tid att förklara vad det som brukade kallas ”ismerna” stod för samt står för…..

Grunden för all liberalism är Frihet under ansvar samt under lagarna. Utgångspunkten var och är en tro att människan är vuxen nog att skilja på rätt och fel samt att verka för det som är rätt inom ramen för de lagar som gäller. Gärna sträva efter att förändra lagar men inom ramen för den konstitution/grundlag som gäller.

John Stuart Mill
Johan Stuart Mill är för många en av grundarna till den verkliga liberalismen. För andra som saknar historisk samhällskunskap oavsett politisk utgångspunkt är Rousseau ”fader” till det som blev frihetsrörelse och liberalism.

John Stuart Mills utgångspunkt beskrivs som
Mill’s political project stands up to the challenge of devising sound methods for dealing effectively with Victorian concerns: improving the quality of people’s life while satisfying popular political demands and soothing social unrest. He does so by studying social events according to models of the natural sciences, in line with earlier philosophic attempts, although he does not advocate a science of society aimed at predicting the future. Naturalistic explanations of social, political and economic events are only guidance for political reform, yet still valuable as such. In order to back his project, Mill turns to the historical development of societies, as he learns from Samuel T. Coleridge, Auguste Comte and some other French intellectuals. Partly thanks to them Mill realises that while some social elements have changed throughout time, others have not.Concepts and Historical Contexts in Liberalism’s Intellectual Debates: A Study of John Stuart Mill’s Moral and Political Thought; Rosario López Sánchez Doctoral Dissertation University of Málaga 2013

Det är svårt att gå förbi Auguste Comte när John Stuart Mills tankar skall läras ut. Comte [1798 – 1857] anses vara Positivismens ”fader”. Enligt min uppfattning är detta helt riktigt. Intressant läsning (subjektiv uppfattning, ja visst): POSITIVISM AND THE SEPARATION OF LAW AND MORAL, Prof. H. L. A. Hart Som det står i inledningen: ProfessorH art defends the Positivist school of jurisprudence from many of the criticisms which have been leveled against its insistence on distinguishing the law that is from the law that ought to be.

Utifrån den utgångspunkten, en av flera i Positivism, kan John Stuart Mills Liberalism till stor del ha hämtat sin sentens/kärna.

Liberalism och Frihetsbegreppet
Frihet har aldrig vetenskapsteoretiskt eller filosofiskt varit fullständig frihet a la den omhuldade myten att Rousseaus frihetstankar ”Tillbaka till naturen” skulle innebära rätt för varje enskild individ till frihet oavsett om denna frihet trampar på andra individers frihet eller ej.

Liberalismen skiljer sig från det som med nutidstermer kan kallas neoliberalism, flumliberalism etc på två viktiga punkter:

* Liberalism utgår alltid från att det är möjligt att inom lagarna få människor samt samhälle att utvecklas mot mer demokrati och mer frihet UTAN att den vunna friheten kränker andra människors rättighet till frihet.

* Liberalismen utgår alltid från den existerande samhällsynen på ”familj”, traditioner och historia samt vill vidga samhällsynen för att inkludera, inte exkludera, människor i begrepp och bjuda in till att lära sig förstå sin egen historia och utifrån den sin egen samhällssyn.

Liberalism i Sverige
Det finns inget av ”Tyck som jag”-syndrom i Liberalism. De som tror det har missförstått den andra delen av Liberalismens bakgrund som är/var religiös. Grunden är inställningen att Du kanske inte tror på Gud, men Gud tror på Dig d.v.s. de Frisinnade som ena delen av Liberala rörelsen kallades i Sverige fanns ofta bland de som tillhörde Svenska Missionsförsamlingen, inom Svenska Kyrkan, eller i något av de Frikyrkorörelser som förvisso bedrev mission men utan att skriva icke troende på näsan eller försöka framhäva sig själv.

En som ingick i båda grupperna i början av 1900-talet var min egen farfar Fritiof Jönsson som tillsammans med Valdemar Svensson här i Väst fick grupperna att gå samman till ett parti. Än idag finns Frisinnad Tidskrift där chefredaktören så väl skriver om frisinne, strävan att få så mycket frihet som ryms inom lagarna:

Friheten för mig att få tänka fritt och uttrycka mig fritt så länge jag respekterar friheten också för andra att göra detsamma. Frisinne kan också stå för fördomsfrihet, förmågan att möta andra utan förutfattade meningar.
…..
nykterhetsrörelsens starka inflytande i Frisinnade landsföreningen. Och partiet rymde inte bara baptister och missionsförbundare utan också agnostiker och ateister. I dag när ordetfrisinnad ibland används som beteckning för kristna liberaler är detta värt att påpekas.Frisinne och liberalism, Frisinnad tidskrift sida

Liberalism vetenskapsteoretisk bakgrund efter John Stuart Mill
Liberalismen är de individuella idéernas historia. Människans frihet är ett mål inte ett medel. Den som till skillnad från John Stuart Mill numera brukar räknas som Liberalismens fader var John Locke.

John Lockes idéer hade två utgångspunkter:
* Människans natur. Människans grundläggande skyldighet
Människans grundläggande skyldighet och rättighet är självbevarelse, att leva sitt eget liv så bra som möjligt. Människor är i grunden lika i de egenskaper och förutsättningar som krävs för detta. Vi har inga medfödda idéer som visar oss den rätta vägen, men däremot har vi ett förnuft som kan värdera gott och ont och avgöra hur vi bör handla för att överleva, t ex genom produktion och handel.Liberalismen, Locke; Frihetsfronten sida

* Kunskapskritik.
Som svar på Descartes skepticism huruvida säker kunskap över huvud kan existera, kunde Locke med stöd från utgångspunkten i hans kunskapskritik svara att Gud har gett oss förmågan att känna till en viss kunskap – alltså det som är nödvändigt för oss.

Locke förnekar och att det finns medfödd kunskap. Nyfödda barn kan inte veta något om matematik eller Guds existens. Kunskap är enbart grundad på erfarenhet, ett synsätt som brukar gå under namnet empirism.

Lockes var dock ingen utpräglad empiriker i det att han faktiskt gjorde en indelning av kunskapen i tre nivåer – precis som Spinoza gjorde fast ur en annan utgångspunkt.

Den intuitiva kunskapen kommer före vetenskapen och innefattar sådant som kallt och varmt. Den demonstrativa kunskapen är sådant vi kommer fram till genom analys och observation. Till sist finns den sensitiva kunskapen som leds av våra sinnesintryck. Locke, filosofer.se

Under 1800-talet blev det Adam Smiths moralfilosofiska idélära som kom att föra liberalismen framåt. Adam Smith själv levde (1723-1790) och var skotte. Alla hinder för människors egna ekonomiska val skulle försvinna. Staten skulle behandla alla individer lika och samhället skulle rensas från privilegier. Smith ville fullständigt montera ned den kontrollpolitik som har fått namnet merkantilismen. Att förbjuda ett folk att ”använda sitt kapital och sin näringsflit på det sätt det för egen del finner mest fördelaktigt, är emellertid en uppenbar kränkning av människornas allra heligaste rättigheter”.Adam Smiths politik, Frihetsfronten är relativt korrekt värdemässig sammanfattning av Adam Smiths inflytande på den brittiska liberala utvecklingen. Adam Smith kan räknas som frihandelns och nationalekonomiskt tänkandes fader.

Sammanfattning
Det var aldrig frihet a la Rousseautolkares uppfattning som Liberalismen utgick från eller utvecklades till. Där har såväl neoliberaler som flumliberaler gått vilse.

Socialliberalismen har inte heller den fullständig frihet utan någon kontroll som utgångspunkt. Den har traditionell liberalism utgående från frihet under lagar samt önskan att friheten kan ökas inte begränsas utöver att det som skiljer Socialliberalism från vanlig liberalism är en form av etisk samvetes syn, min subjektiva tolkning, där man i välvillig mening är beredd att ge eller önska ge alla samma friheter som man själv subjektivt enligt ”tyck som jag”-syndromet tolkar att samhället bör ge individen oavsett vem individen är, var han/hon är född och var individen önskar leva.

Read Full Post »

Kreationister, Evolutionsteorin och Big Bang

Jag skall i detta blogginlägg frångå min princip att försöka hålla mig till vetande och inte till tro. För som min lärare i matematik, fysik och kemi sa: ‘Tro det gör man i kyrkan. Vet gör man i övrigt eller söker vetande’. Jag har berättat att jag är kristen men gått ur Svenska Kyrkan och att jag inte tillhör något samfund. Vi börjar där.

Det var sommar och ljumma vindar när vi, mina kusiner på mammas sida och jag lekte med deras söndagsskolkamrater på Backamos vida fält. Backamo där såväl släktingar från Norge som släktingar från Västergötland, Bohuslän och Halland excerserat och övat. Vi sjöng läsarsånger efter att vi druckit saft. Rabarber eller hallon. Bara att välja. Sedan lekte vi trådleken samt dansade ringlekar. Glädje över att finnas och glädje över budskapet att ”Jesus älskar alla barnen. Alla barnen på vår jord. Röd och vit och gul och svart gör detsamma har han sagt. Jesus älskar alla barnen på vår jord.” Vi sjöng. Livet lekte och framtiden såg ljus ut trots att detta var i mitten av 50-talet. Ransoneringen av kaffe och socker hade enligt de vuxna nyss försvunnit. Jag lärde mig att Gud är allt men främst kärleken.

Något år senare satt min farfar, han var gammal närmare 80 år, och spelade på gitarren för mig och sjöng de gamla psalmerna och sångerna från söndagsskolan. Vi satt i deras vardagsrum ut mot vägen och jag satt i soffan som jag nu har stående i mitt eget vardagsrum. Soffan där många frikyrkopastorer och representanter från Svenska Missionsförsamlingen sovit i var inte omklädd då. Samma mönster men omvända färger har min dotter i sin soffa i sin etta. Farfar, förman på stenhuggeri som fått följa med leveranser av gatusten till Paris och Bryssel runt förra sekelskiftet var även kommunstyrelsens ordförande och söndagsskollärare. Glädje över budskapet genomsyrade rummet när farfar sa till mig: ”Kom ihåg Inger. Det finns många vägar till Gud. Gud väljer den väg som är rätt för var och en”. Det jag fick med mig var att ingen, inte vi kristna lutheraner eller någon annan religion väger mer än någon annan människas. Det viktiga är att tro på Gud. Han ger oss inte vad vi ber om utan vad vi behöver. Inte nödvändigtvis samma sak.

Ytterligare något år senare besökte vi pappas kusin som var pastor i en av Örebromissionens församlingar. Vi var vid sjön Sommen i gränslandet mellan Östergötland och Småland. Efter en ljus gudstjänst så var det dags för saft och kaffe i trädgården hemma hos dem. Det kan ha varit den varma sommaren 1959 eller året efter. Pastorn sa något jag lade på minnet och aldrig glömt bort: ”De som är trångsynta och bara ser sig själva som de som tror rätt är som att försöka ta en för liten sko på en för stor fot.” Jag fick med mig mer glädje och även lärdomen att vi inte skall döma andra för det är ju så det står ‘på det att vi själva skall bli dömda’.

Det var våren 1967. Jag höll på att dö. Hade fått hög feber och haft över 40 grader i mer än några veckor. Febern steg och de som inte vill eller kan tro kan avfärda följande som feberhalucinationer. Det är upp till var och en att välja vad man vill tro på och vad man inte vill tro på. På dagen innan jag lades in på infektionskliniken med vad som visade sig vara körtelfeber om än ovanligt svår, hade jag en utomkroppslig upplevelse. Jag gick ur min kropp men såg på den från ovan. Sedan var jag på en äng där vinden blåste sommarbris. På den ängen såg jag en människa födas, leva sitt liv och dö längre bort samtidigt som jag när människan föddes fick höra sju ljuvliga stämmor som följde allt jag såg kände doften av och upplevde. När människan dog så steg några stämmor och andra föll till jorden. En röst sa till mig: Så är det efter döden.
Det var mitt eget liv jag såg. Jag kom tillbaka med känsel bara i några fingrar. Fick kämpa mig upp till medvetande.

Gud talar till alla människor oavsett namn och religion. Det finns bara en Gud och det viktigaste är att vi kommer ihåg att Gud och Jesus är glädje och skänker glädje även i de svåraste situationerna. Gud ger inte vad vi ber om utan vad vi behöver.

Vi människor kan inte dela in oss i något annat än de som tror, de som tvivlar och de som ännu inte eller aldrig tror. För oss som tror är det viktigt att komma ihåg att vi bara är människor. Alla människor är lika värda om än olika.

Så till Kreationisterna, Evolutionsteorin och Big Bang. Det förvånar mig mycket att de som tror inte ser att såväl Evolutionsteorin som Big Bang är de bevis vi har för Guds existens.

Jag börjar med det lätta eller rättare sagt med det som borde vara lätt för alla som tror på kärlekens budskap:
Vem utom Gud skulle kunna skapa någonting av ingenting? Big Bang är för mig och många andra det vetenskapliga beviset för Guds existens.

Sedan vill jag påminna om att Adam och Eva fördrevs ur Edens lustgård. Vi lever inte i Eden. Vi människor har fria val. Om vi inte haft det och predestination varit det som varit det rätta, så hade varken böner eller tacksägelse förändrat tillvaron. Ingen skulle kommit till tro oavsett om det är vår egen kristna tro eller någon av de två andra som också delar det vi kallar Gamla Testamentet med oss. Vilka? Muslimer och Judar.

Det finns inget med evolutionsteorin som strider mot Guds existens. Tvärt om. Vi människor är bara människor och de varelser, människor, människoliknande varelser eller de vi kallar djur som funnits och finns lever inte i Edens lustgård. Det blir fel ibland men om inte Gud funnits, så hade vi aldrig blivit människor. Gud korrigerar fel men han väljer inte ut någon speciell för sina ändamål. I allt som lever och finns, finns kärleken till oss som nu kallar oss människor. Men Skapelseberättelsen då undrar någon. Skall man inte tro på vart enda ord i den? Jag ber de som tror att den text de kristna själva lärt sig är den enda rätta att gå tillbaka i tiden. Se, läs och jämför t.ex. Drottning Kristinas Bibels texter med samma texter i den Bibel som gavs till alla som konfirmerades på 60-talet med den nu gällande bibeltolkningen eller Er egen församlings utgåva av våra Bibeltexter. Det är inte så att ord står på samma ställe eller ens har samma värde för oss som de hade för andra i äldre tider. Översättningar och tolkningar har gjorts av människor. Vi är inte fullkomliga.

Så ett budskap till KDU: Tänk lite mer på kärleken och mindre på vem som person mest står för det som står Intelligent Design, Kreationister och Livets Ord nära. Glädjen inte osämja är det som Kristendomen ger för var och en som lyssnar. Gud ger oss vad vi behöver. Inte nödvändigtvis vad vi ber om.

KDU stödjer Mats Odell, GP 6 oktober 2011
KDU stödjer Mats Odell, SvD 6 oktober 2011
Vi ger vårt stöd till Mats Odell, KDU på SvD Brännpunkt 6 oktober 2011

Ett litet ord på vägen till Mats Odell kan kanske tyckas förmätet. Men frågan är om det är värt striden att vinna segern och förlora själen. Förlorar själen gör vi människor bara om vi sätter oss själva högre än någon annan. Det finns skäl till att de gamle sa att sår man split stillar det inte vågorna.

Fult sätt att debattera, Odell om stämpeln som högerkristen i Världenidag.se 5 oktober 2011
KD i Sörmland stöttar Hägglund, Sveriges Radio 5 oktober 2011

Varje tid har sin rätt att bli tagen på allvar och få tron levande in i det vetenskapen i den tiden kommit fram till. Tro är inte vetenskap. Tro är en gåva som vi får. Om vi väljer att se gåvan är en annan sak.

Read Full Post »