är två verkliga faktorer som klimatfantasterna än en gång lyckats missa.
Vi tar det lite lätt från början. Nederbördsområdet som påverkar Göta Älv sträcker sig upp till Glomma i Norge. Det är endast delar av den totala nederbörden som faller uppströms främst de Värmländska älvarna som når Vänern. För tillförlitlig äldre statistik vänligen läs Melin Ragnar, Vattenföringen i Sveriges floder, Stockholm 1955 och jämför med dagens kubikmeter/sekund vid olika platser under olika år. Redan där placerar sig klimatfantasterna i skamvrån.
Så fortsätter vi enkelt med att konstatera att Sveriges berggrund är väsentlig, inte bara området kring nedre delen av Göta Älv. För lämplig läsning rekommenderar jag: Magnusson N H, Thorslund P, Brotzen F, Asklund B och Kulling O: Beskrivning till karta över Sveriges berggrund, Sveriges Geologiska Undersökning, Serie Ba 16, Stockholm 1962
För de som tror att nya tiders datamodeller är tillförlitliga, glöm det. Som varande systemprogrammerare i grunden (1971) är det skrämmande när man som jag haft tillgång till, ett snille skickade mig både program och ‘korrigeringsvärden’, ser vad lite faktorer som de som gjort modellerna använt sig av. När jag själv för min C-uppsats i Historia Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats historia (även kallad Historia 3) Samhällsvetenskapliga institutionen vid Linköpings universitet 1993, hade att beräkna Östersjöns vattennivåer samt landhöjning från stenåldern fram till år 1000 e.Kr. krävdes mer än 40 olika variabler för att fastställa havsnivån i Atlanten, landhöjning och vattennivåer längs Kattegatt, Skagerack och Nordsjön, för att inte tala om hur landhöjningen påverkade utflödet via Bälten och Öresund. (Jag är systemprogrammerare från början…)
Men så det där med landhöjning. Se Landhöjning svensk text, Norah4history sida Se även Grundkurs i geologi för svenska klimatfantaster, Norah4you 19 november 2008
Så var det det där med Archimedes princip. Den gäller oavsett om det är land som tryckts ner av is eller om det är ett isberg eller större drivisområden, även hela Arktis, som har någon form av mark/isvolym som tränger undan vatten. Havsvattenytan stiger inte för att glaciärer eller Arktis smälter. Går gärna igenom den biten från grunden om någon så önskar. Tills vidare är det nog enklast att få er att förstå principen genom att ni lägger en isbit i ett glasvatten och markerar vattennivån. Observera att densiteten i is inte är samma som i vatten och försök komma ihåg det ni lärde er som barn att när vattnet fryser till is utvidgar sig ‘vattnet’…….
När det gäller Göteborg är det ingen som helst risk för skräckscenariot. Inte ens en promille till risk. Varför? Vi har både landhöjning, observera att hela Sverige tippar och att Vänern tippat så mycket bara sedan början av medeltiden att öar som fanns för de som vandrade och bara bitvis använde båt under helgonvandringar från Kållandsö och norrut numera ligger som grund eller tvingats muddras bort norr Kållandsö samtidigt som Vänerns vattennivå i norr, mot Karlstad, sjunkit (!). Jämför med Vättern som är ett mycket bra exempel på hur landhöjningen fått hela Ferroscandia att tippa. ”Omkring 7.700 f.Kr avskiljdes Vättern från Yoldiahavet. Strandlinjen i Motala låg då 4 m under nuvarande strandlinje. Nordliga strandkanten av Vättern låg 12 m över samt södra strandkanten 43 m under Vätterns nuvarande strandlinje. En snabbare landhöjning i norr än i söder ledde till en ännu pågående tippning av Vättern som omkring 5.700 f.Kr resulterade i bildandet av Motala Ström” Källa: Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia Samhällsvetenskapliga institutionen vid Linköpings universitet 1993
Fakta hämtad bl.a. från Håkansson Lars, Ahl Thorsten; SNV PM740 NLU Rapport 88 , Uppsala 1976, sid 12 ff
Skräckbilden visar ett Göteborg under vatten, GP 9 juni 2011
Tillägg 20 augusti 2011 01.02
Nu går klimatfantasten Per Holmgren i fällan återigen. Om hundra år vill ingen bo i Göteborg, GP 20 augusti 2011
Ingen kommer att vilja bo i Göteborg, Aftonbladet 20 augusti 2011
Inte bara har han glömt bort landhöjningen som ingalunda avstannat norr (uppströms Göteborg) inom Göta Älvs vattenområde, inte bara har han glömt bort Archimedes princip, han har antingen glömt bort eller känner inte till att ekonomhistoriker är de som sitter inne med kunskaper om verkligt historiskt väder; dvs inte bara de 10-100 år som i bästa fall går att få fram ur SMHI-s register utan det som finns noterat vid t.ex. slussar, hamnar m.m. från 1500-talet och framåt…… vad gäller Göteborg är Göteborgs drätselkammares arkiv ett utmärkt ställe att leta sanna och inte databeräknade uppgifter om hur vädret var i äldre tider….. eller så hade han kunnat ta kontakt med Göteborgs VA-verk. Läst igenom de skrifter som gavs ut under första halvan av 1940-talet och som redan de motsäger hans fantasier. För att inte tala om att vattenföringen finns att slå upp i
Ragnar Melin, Vattenföringen i Sveriges floder som redan nämnts ovan, där Melin noga redovisar de verkliga siffrorna så långt tillbaka de går att finna i svenska registeranteckningar 🙂
Verkligheten är den, att större delen av innevarande år, så sent som i början av veckan, så kunde man se att vattennivån inte stigit sedan 1700-talet i våra kanaler. Hur? de avlopp som en del finare hus använde sig av mynnar ut en bra bit ovan vattennivån. Vattennivån i Göteborg varierar men har inte varit värre senare år vid pålandsvind och stor nederbörd än vad den var om någon ger sig till att kolla väder i tidningar utgivna längre tillbaka än de senaste 20 åren….. men det tar ju tid att sätta sig ner och göra hemläxan 😛
Bakläxa igen Pär Holmgren!
Tillägg 20.57 20 augusti 2011 Om hundra år vill ingen bo i Malmö eller Göteborg, GT 20 auagusti 2011
Om 100 år vill ingen bo i Göteborg, SvD 20 augusti 2011
Göta Älvs nordligaste upptagningsområde ligger vad jag vet i området uppe mellan Bergset, Røros, Funäsdalen och Idre. Kopplingen mellan Glomma och Göta Älv, söder om detta område, finns väl endast under perioder då högt vattenflöde uppstår, via Vrangselven-Byälven (Kongsvinger-Säffle) eller ?
Tippningen, hur har den påverkat hela Kaledoniderna?
(Ferroscandia -> Fennoscandia (ferro = järn))
GillaGilla
Nej Sasja L,
Göta älvs nordligaste upptagningsområde ligger inte uppe i Bergset, Funäsdalen och Idre. Var i hela fridens namn har du fått det ifrån. Det som räknas till och räknades till Göta Älvs nordligaste upptagningsområde, observera att det både har med älvars riktningar, sprickbildningar, grundförhållanden och vindförhållanden att göra, ligger strax norr om Glomma.
Tippning sker varje gång ett land som legat under istäcke, istid eller längre tid av större glaciärer, får smältande istäcke. Smältningen sker från söder mot norr på norra halvklotet. Det är också så att issmältningen periodvis står stilla. Så skedde en gång när istäcket fortfarande var flera tusen meter norr om en linje Skövde (obs att landet tryckts ner av isen och inte hunnit resa sig vid den tiden så mycket att havsvik gick in inte bara till nuvarande Vänern utan väster Skövdeområdet – Nyköping-Moskva och österut….. samtidigt som landet börjat resa sig söder om linjen. Det land som reste sig först kom först över vattenytan. Observera att landhöjning är en retarderad rörelse som ännu inte avstannat och inte kommer att avstanna helt på flera hundra år. Däremot finns det en linje söder där landet sjunker. Jfr med en lång träbräda där du satt vikter på för att hålla den vid botten, det tippar…
GillaGilla
Enkelt, vattnet uppe ifrån området jag angav hamnar nere i Göta Älv via Femundselva/Trysilelva/Klarälven och Vänern (Skandinaviens längsta vattendrag, ca 10 mil längre än Glomma). Glomma älvs ”källa” ligger i samma område (sjön Riasten strax norr om Brekka) som Klarälven, dvs sjön Rogen på riksgränsen. I avstånd sett så är fågelvägen inte längre än ca tre mil mellan ”källorna”.
Vad jag vet så fyller Glomma på Vänern under de perioder när det är höga vattenflöden, då via Vrångselven-Byälven (Kongsvinger-Säffle), men det normala flödet rinner ut i Skagerrak vid Fredrikstad (Oslofjordens mynning).
Tippningen är inte svår att förstå, men det var inte det jag frågade om … Kaledoniderna, som det rörde sig om, är ca 510 mil lång och den Skandinaviska fjällkedjan är bara en del av denna. Hela bergskedjan påverkades utav den senaste istiden.
GillaGilla
Enkelt, men fel.
Verkligheten är utöver att Glomma alltid har ett flöde ner till Vänern (inte bara din variant) är den som Länstyrelserna i Västra Götaland och Värmland presenterar på RMÖ, Vänerns tillflöden, Länstyrelserna i Västra Götaland och Värmland 1968
Samma men med mätning av vattenmängderna som kom via Glomma gjordes av Göteborgs Stads VA-verk under början 40-talet och presenterades som stor egen utredning.
Min egen far var då en som jobbade med de bitarna m.m.
Wikipedia och en del sk. undersökningar som inte tagit verkligheten med i beräkningen har fel här som i många andra fall när det gäller kurslitteratur och uppslagsverk om miljöfrågor.
Du bör läsa lite geologi eftersom du säger att du förstår men visar att du inte gör det.
GillaGilla
Det här är mina källor:
1. Avrinningen i Värmlands län (PDF, SMHI)
2. Avrinningen från Sverige till omgivande hav (PDF, SMHI Hydrologi Nr 65, 1996)
3. Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland (PDF, SMHI Faktablad nr. 20, juni 1994)
4. Bottenhavets vattendistrikt 2009 – 2015
Delområdesrapport Ljusnan (PDF, Vattenverket/Länsstyrelsen i Västernorrland) – sidan 34 & 37
5. Projekt Byälven (PDF, HydroTerra Ingenjörer AB på uppdrag av Arvika Kommun, 2002) – sidan 4 (vilket Wikipedia stödjer sig emot i artikeln om Glomma – <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Glomma )
(6. Google Maps)
(7. Gule Sider – Kart eller Eniro – Kartor – samma kartdatabas/företag)
Din länk (RMÖ) blir betydligt tydligare om man tar en titt på länk 3 här ovan samt jämför med Glommas huvudflöde enligt bild på Wikipedia. Din (länk till RMÖ) är dessutom märkt med ”Kvalitetgranskad ?” …
Jämför man (sv.) avrinningsområde 108 (Göta Älv) med 113 (Glomma), så har jag svårt att hitta fler kopplingar än de jag tidigare nämnt, men informera gärna mig om det.
Har jag anledning till att tvivla på SMHI resp. Vattenmyndigheterna, som källor till min information? Inget illa menat, men om det upptäcks fel någon av Wikipedias sidor, så finns fördelen att det är förhållandevis lätt att ändra där, för vem som helst.
”Du bör läsa lite geologi eftersom du säger att du förstår men visar att du inte gör det.” – Här erkänner jag att jag saknar kunskaper, det var anledningen till att jag ställde min fråga (som fortfarande inte besvarats …).
GillaGilla
Sasja,
det förklarar felen. SMHI har senaste 15 åren haft mycket märkliga utredningar där både hypoteser och deras sk. vetenskapliga behandling av dem i högsta grad kan ifrågasättas. Wikipedia är och förblir en otillförlitlig källa för fakta. Den går bra att använda som utgångspunkt att söka och analysera fakta. Men ytterst liten del är vetenskapligt korrekt.
När det gäller Gule Sider så är de bättre än dess svenska motsvarighet, men inte tillräckligt även om jag har ett underbart minne från när jag en sommar jobbade på militärens område norr Strömstad och var inne vid glasskiosken nere i hamnen. En norman (har själv norskt påbrå, bestemor) kom och frågade om någon kunde säga hur han skulle segla för att komma till Göteborg…. han blev tillfrågad om han inte hade sjökort som gällde så långt. Ur fickan tog han upp en vikt sida från Gule Siders kartdel….
GillaGilla