Allra först: Det föreligger varken i Göteborgsområdet eller i övrigt något som helst klimathot!
Rasrisker och skredrisker i Göta Älvområdet har varit kända i flera hundra år. Det är en naturlig följd av de geologiska förhållandena från Vänern ner till Göta Älvs mynning. Landhöjningen på hela detta område är större än ”värsta scenariot” för havsnivåhöjning – något som för övrigt inte kan hända om is och glaciärer på land eller i vatten smälter. Se länkar nedan, läs speciellt: Archimedes Princip
Har du som läser detta varit med om att isbitar som fylls i ett glas som sedan fylls med vätska får vätskan att rinna ut när isen smälter? Vänligen läs om is respektive vattens densitet. Den elev som lämnar skolan utan att veta att is tar upp mer volym än flytande vatten, den borde få gå om ett läsår!
Klimathoten som kan drabba Västsverige, GT 27 juni 2014
Falska profeter är vad de sk. forskarna är. Verkligheten denna: Satellites show no global warming for 17 years 5 months, wattsupwiththat.com 2013/02/06 För övrigt så påstår IPCC:s forskare i dagarna att det räcker med 50 (Femtio mätstationer runt jorden för att resten av jorden kan ges och antas ha samma temperaturförhållanden samt utveckling som dessa…… Herre min skapare hur i hela fridens namn har någon med så lite matematik, statistik och geologisk kunskap ens fått börja på forskarutbildning?
Att det ens finns en enda som kallar sig forskare som inte ens lärt sig Archimedes Princip och Fakta Landhöjning
Det är rent ut sagt ett stort underbetyg på svenska Grundskolan. Som minst skall ämnes- och stadiebehöriga lärare redan i 7:an ha använt 3 veckor i inledning av höstterminen att gå igenom faktiska förhållanden när det gäller vår jords geologi, geologiska historia inklusive senaste istiden och landhöjning samt grunderna i fysik där Archimedes princip är något var enda elev skall visa att han/hon förstått för att vara berättigad till ”godkänt” i 9:an!
Lämplig studielitteratur för de som kallar sig klimatforskare och uttalar sig om Göta Älv:
* Gustaf NermanVuoksen och Göta älf : Imatra och Trollhättan : en hypografisk studie, Uppsala 1902
* The landslide at Surte on the river Göta älv : a geologico- geotechnical study / by Carl Caldenius and Rune Lundström. Special chapters / by Bror Fellenius and Erik Mohrén, Sveriges geologiska undersökning. Ser. Ca, Avhandlingar och uppsatser, 0348-1352 ; 27
* Åke Sundborg och John Norrman; Göta älv : hydrologi och morfologi med särskild hänsyn till erosionsprocesserna, Stockholm 1963, Sveriges geologiska undersökning. Ser. Ca, Avhandlingar och uppsatser, 0348-1352 ; 43
Som kuriosa kan alla intresserade också läsa
* Avenius Malin, Hela gästgiveriet försvann i vattnet : än syns spåren av naturkatastrofen vid Göta älv 1648, Populär historia. – Lund : Populär historia, 1991-. – ISSN 1102-0822. ; 1998:4, s. 46-48
Bakgrundskontroll vad är det?
Undrar om inte sk. forskare idag lär sig att göra sin bakgrundskontroll??? Såväl på Länsstyrelsen i Göteborg, Göteborgs Kommuns arkiv samt i ett antal geotekniska undersökningsprotokoll från dessa och andra från 1935-1954 samt återigen de senaste åren har skredrisk, rasrisk, kvicklera m.m. noterats. INGET SOM HAR NÅGOT SOM HELST MED CO2-utsläpp att göra. HELT NATURLIGA RESULTAT efter inlandsisen, smältningen av den sprickbildningslandskap på vissa delar av Sverige där slam från rinnande vatten då som nu samlats på botten. Slam och lerpartiklar bildar naturligt nu som i alla tider olika sorters instabil lera samt tjocka instabila slamavlagringar av varierande slag!
Hur i hela fridens namn har de sk. forskarna ens fått godkänt i Geografibetyget från Grundskolan????????
För just det område där skredet i Munkedal inträffade med redan före 1937-39 års stora geotekniska undersökning bland områden där man INTE skulle bygga väg pga skredrisk. Alltså inte ens den väg pappa som pinnpojke innan han läste vidare i Hässleholm var med att bygga förbi Munkedal var möjlig att bygga på den sträckningen! Även dagens har i vissa delar på sikt tvivelaktig pålning om man skall se på de noteringar som gjordes före 1936!
Första stora geotekniska undersökningen av grundförhållanden, rasrisker, vattenförhållanden etc. i den del av nederbördsområdet som påverkar Göta Älv, gjordes,gjorde min egen far(avliden för sex år sedan) under 2,5 år med början september 1937 till oktober 1939. Uppdragsgivare Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän, undersökningar för vatten- och avloppsanläggningar. 1939 gick pappa över för att arbeta med dessa och andra frågor för Göteborgs Kommuns Vatten och Avlopp där han arbetade fram till dess att han 1954 som en av världens fyra första specialister på Blå sidan (Luft och Vatten) fick heltidsanställning att arbeta med uppbyggnad av det som senare blev Miljövården och Miljövårdsverket.
Själv var jag sedan 1957 och in på 70-talet under hela min uppväxt vid behov min fars assistent för provtagningar för Vätterns Vattenvårdsförbund samt Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Två somrar arbetade jag på Viak Linköpings Geotekniska avdelning. Såväl med ute med mätarstav och teodelit som fick lära mig grunderna för att rita kartor utifrån mätningar och grundundersökningar. Hösten 1971 arbetade jag som nyutbildad systemprogrammerare på Viaks Göteborgskontors dataavdelning. Vi hade där bl.a en av världens 10 första kartritningsplottrar.
Rasriskerna i Göta Älvområdet skrev Vattenverket om i sin årsbok under krigsåren. Dessa ras- och skredrisker har inget med det sk. klimathotet att göra. Det enda sk. forskare som yrar detta nu lyckas visa är att de saknar de grundkunskaper de skulle behövt för att förstå att de endast för fram fallacies, se nedan, och inte fakta!
Fallacies använda av de sk. forskarna:
Ett av de vanligaste fallacies som finns i media är att en uppgift som förs fram av en ‘expert’ alltid eller ens oftast går att lita på. Så är inte fallet. Källanalys utifrån Syfte och Tendens är något den som vill föra vidare, inte bara citera för att kommentera ALLTID måste ha i åtanke.
Ex. argumentum ab auctoritate
Professor X, professor i vetenskap A uttalar sig. Syftet och Tendensen är något man aldrig kommer förbi när uttalandet skall valideras. För att någon är professor, oavsett om denne professor uttalar sig inom sitt eget vetenskapliga område eller inom andra områden, innebär inte detta att professorn är trovärdig för att han är professor. Det innebär heller inte att professorns uttalande ens om det är inom hans eget område är oberoende av påverkan från till exempel forskningsanslag från intressegrupp. Företag, enskilda intressegrupperingar o.s.v.
Auktoritet är inget säkert kriterie på trovärdighet.
Ex. Ad hominem
I argumentering attackeras personen som det argumenteras mot i stället för sakskälet/den åsikt som personen har.
Vanligt förekommande i tidningsartiklar, i politiska debatter och när en hypotes kritiseras t.ex. för ovetenskaplighet. (jfr klimatdebatten)
Ex. Appeal to fear
När någon använder sig av att motsatt uppfattning kommer att leda till det eller det och innebära risk/fara etc.
Har varit vanligt förekommande från Klimathot – folk som använt sig av ofullständiga datamodeller där inte samtliga ingående faktorer som påverkar är medtagna. Också vanligt förekommande när någon politisk uppfattning skall kritiseras eller attackeras.
Ex. Fallacies of Assumtion
Ett subjektivt antagande är ett subjektivt antagande. Ofta finns det i det subjektiva antagandet en underförstådd förutsättning som inte är bevisad. Denna underförstådda förutsättning kan vara falsk eller sann. Innan den styrkts upp av oberoende(!) fakta, så är det subjektiva antagandet oaktat vem som för fram antagandet, påståendet eller tesen att betrakta som falskt.Fallacies vid argumentering
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 