För att förstå lite grann av det stora mediabrus i form av intresseorganisationers försök att påverka vad som skall anses som politiskt/medmänskligt rätt utifrån en kollektivistisk samhällssyn, så kan följande citat ur en rapport från Sociologiska Institutionen i Lund år 2008 vara till god hjälp:
När man ska försöka kasta ljus över fenomenet politisk och grön livsmedelskonsumtion kan det vara intressant att först titta på brukaren: konsumenten. Vem är den miljömässigt och socialt hänsynstagande livsmedelskonsumenten, och hur tänker och motiveras han eller hon? I studier om miljöinriktade och etiskt hänsynstagande levnadsvanor brukar ofta en och samma bild av den hänsynstagande medborgaren skisseras upp. Denna “aktiva medborgarkonsument” som, enligt studierna, utövar ett aktivt inflytande på marknaden är välutbildad, tillhör medeleller övre medelklassen, har god inkomst, är vit, oftast kvinna i yngre medelåldern eller medelåldern, har barn, och bor i städer i Nordeuropa eller Nordamerika (se Gilg, 2005; Micheletti & Stolle, 2004, 2005; Goul Andersen & Tobiasen, 2004; Tobiasen, 2005; jfr. Lindén, 1996; Lindén & Carlsson-Kanyama, 2001). I en engelsk undersökning fann man exempelvis de bäst informerade kunderna i familjer med två yrkesarbetande i karriären (Kennedy, 2004).
I en svensk studie om hälsodeklarationer på livsmedelsprodukter fann man att både socioekonomisk och etnisk bakgrund var viktiga faktorer för om man läste informationen och sedan valde produkten. Produktvalet var integrerat med värderingar kring livsmedel som kunde ha en etisk såväl som en religiös bakgrund (Svederberg, 1996). Den generella bilden av en ”grön och medveten” konsument kan dock göras djupare och mer nyanserad om man försöker tränga bakom registrerbara egenskaper för att finna motiven bakom produktvalet.
Källa inledning till kapitel 1 Finns ”gröna, politiska livsmedelskonsumenter”? samt citat från sid 20:
Politiska partier förändras långsamt och har svårt att snabbt integrera nya frågeställningar i ideologi och agerande, vilket för enskilda individer skapar behov av andra, nya och snabbare kanaler där man kan uttrycka inflytande och makt. I synnerhet yngre människor föredrar att uttrycka sina åsikter på annat sätt än via etablerade partier. Minskande antal medlemmar i politiska partier (Sörbom, 2002; Papakostas, 2004) är tecken på en sådan utveckling, både i Sverige och utomlands. Att vara medlem i en organisation innebär alltid att man måste kompromissa mellan privata värderingar och organisationens officiella inriktning. Organisationen erbjuder en formellt etablerad plattform för kollektiva handlingar, vilket man som enskild individ kan ha svårt att acceptera i alla avseenden (Micheletti, 2003). Många icke-organiserade konsumenter tillhör mer eller mindre dolda grupper av maktutövare. Begreppet ”politisk konsumtion” rymmer emellertid såväl organiserade konsumenters möjligheter att uttrycka sina värderingar och utöva inflytande som mera informellt och individualiserat kollektivt handlande.Maten märks Förutsättningar för konsumentmakt Mikael Klintman, Magnus Boström, Lena Ekelund och Anna-Lisa Lindén; D E PA RT M E N T O F S O C I O L O G Y L U N D U N I V E R S I T Y Research Report 2008:1
Det är mycket viktigt att komma ihåg att bland allt som kommer in via media, reklam, tidningar samt även i sk. vetenskapliga journaler där de som efter per review (och betalning för att får ha sina artiklar), så är detta inte alls någon form av vetenskapsteoretisk eller ens demokratiskt inflytande som kan ses!
Det är viktigt att komma ihåg att allt är någon form av politik när det gäller ställningstagande livstil eller matval. Hjälper inte det minsta om en intresseorganisation säger sig vara politiskt oberoende – påtryckargrupper/intresseorganisationer är aldrig demokratiskt valda och har inte heller vetenskapsteoretiska krav på sig. Vad som gäller för t.ex. Fallacies som regelbundet förekommer i en intresseorganisations argumentering se Fallacies in argumentation, English text
Norah4you's Weblog 