WWF, Greenpeace m.fl. ej världsregering eller universitet

För att förstå lite grann av det stora mediabrus i form av intresseorganisationers försök att påverka vad som skall anses som politiskt/medmänskligt rätt utifrån en kollektivistisk samhällssyn, så kan följande citat ur en rapport från Sociologiska Institutionen i Lund år 2008 vara till god hjälp:

När man ska försöka kasta ljus över fenomenet politisk och grön livsmedelskonsumtion kan det vara intressant att först titta på brukaren: konsumenten. Vem är den miljömässigt och socialt hänsynstagande livsmedelskonsumenten, och hur tänker och motiveras han eller hon? I studier om miljöinriktade och etiskt hänsynstagande levnadsvanor brukar ofta en och samma bild av den hänsynstagande medborgaren skisseras upp. Denna “aktiva medborgarkonsument” som, enligt studierna, utövar ett aktivt inflytande på marknaden är välutbildad, tillhör medeleller övre medelklassen, har god inkomst, är vit, oftast kvinna i yngre medelåldern eller medelåldern, har barn, och bor i städer i Nordeuropa eller Nordamerika (se Gilg, 2005; Micheletti & Stolle, 2004, 2005; Goul Andersen & Tobiasen, 2004; Tobiasen, 2005; jfr. Lindén, 1996; Lindén & Carlsson-Kanyama, 2001). I en engelsk undersökning fann man exempelvis de bäst informerade kunderna i familjer med två yrkesarbetande i karriären (Kennedy, 2004).

I en svensk studie om hälsodeklarationer på livsmedelsprodukter fann man att både socioekonomisk och etnisk bakgrund var viktiga faktorer för om man läste informationen och sedan valde produkten. Produktvalet var integrerat med värderingar kring livsmedel som kunde ha en etisk såväl som en religiös bakgrund (Svederberg, 1996). Den generella bilden av en ”grön och medveten” konsument kan dock göras djupare och mer nyanserad om man försöker tränga bakom registrerbara egenskaper för att finna motiven bakom produktvalet.

Källa inledning till kapitel 1 Finns ”gröna, politiska livsmedelskonsumenter”? samt citat från sid 20:
Politiska partier förändras långsamt och har svårt att snabbt integrera nya frågeställningar i ideologi och agerande, vilket för enskilda individer skapar behov av andra, nya och snabbare kanaler där man kan uttrycka inflytande och makt. I synnerhet yngre människor föredrar att uttrycka sina åsikter på annat sätt än via etablerade partier. Minskande antal medlemmar i politiska partier (Sörbom, 2002; Papakostas, 2004) är tecken på en sådan utveckling, både i Sverige och utomlands. Att vara medlem i en organisation innebär alltid att man måste kompromissa mellan privata värderingar och organisationens officiella inriktning. Organisationen erbjuder en formellt etablerad plattform för kollektiva handlingar, vilket man som enskild individ kan ha svårt att acceptera i alla avseenden (Micheletti, 2003). Många icke-organiserade konsumenter tillhör mer eller mindre dolda grupper av maktutövare. Begreppet ”politisk konsumtion” rymmer emellertid såväl organiserade konsumenters möjligheter att uttrycka sina värderingar och utöva inflytande som mera informellt och individualiserat kollektivt handlande.Maten märks Förutsättningar för konsumentmakt Mikael Klintman, Magnus Boström, Lena Ekelund och Anna-Lisa Lindén; D E PA RT M E N T O F S O C I O L O G Y L U N D U N I V E R S I T Y Research Report 2008:1

Det är mycket viktigt att komma ihåg att bland allt som kommer in via media, reklam, tidningar samt även i sk. vetenskapliga journaler där de som efter per review (och betalning för att får ha sina artiklar), så är detta inte alls någon form av vetenskapsteoretisk eller ens demokratiskt inflytande som kan ses!

Det är viktigt att komma ihåg att allt är någon form av politik när det gäller ställningstagande livstil eller matval. Hjälper inte det minsta om en intresseorganisation säger sig vara politiskt oberoende – påtryckargrupper/intresseorganisationer är aldrig demokratiskt valda och har inte heller vetenskapsteoretiska krav på sig. Vad som gäller för t.ex. Fallacies som regelbundet förekommer i en intresseorganisations argumentering se Fallacies in argumentation, English text

Read Full Post »

Datorer i sig inga krigsvapen

Varken datorer i sig eller det material som används för att framställa nutida datorer är krigsvapen. Inte heller mjukvara, program etc. är krigsvapen. Det som skiner igenom i dagens sk krigsexportdebatt som påstås vara till Kina är den värsta formen av okunskap om vad datorer är som jag sett de senaste sedan 1993! Om i debatten uppvisad okunskap beror på synnerligen låg kvalité på de lärare som undervisat i datoranvändning och datorhistoria, eller om det beror på att de som skrivit kursprogram/kursmål saknat kunskaper, det tänker jag här lämna därhän.

KTH: Fanns inget skäl att informera regeringen, DN 5 september 2014 Verkligen inte.

Varken materialforskning, ”forskning” om datorutveckling och/eller mjukvara” är på något sätt Krigsvapen. Krigsvapenexport uppkommer först i det ögonblicket en mjukvara för att t.ex. skicka en missil, vart och hur samt alla beräkningar inklusive dittan och dattan skickas/exporteras med hårdvara eller i lagrings”material” för att läggas in i ett annat lands hårdvara – datorer! Beklagar i sig att KTH själva i sina uttalanden visar att de saknar kunskap om forskning som gjordes på annan plats inom såväl oväntad Myndighet som inom Kristallinaforskningen på Chalmers fram till 1990. Men det är som det är och själv lämnade jag även på fritiden de intressanta privata workshops som några av oss tänkare och analytiker hade innan dess.

Okunskapen om datorer, hårdvara, mjukvara, lagring- och bearbetning, fysiska förutsättningar för hårdvara samt skillnaden mellan en dator vars systemprogram och ”användar”-program och möjliga användningsområden är stor i Sverige. Speciellt bland desinformerare på vänsternissekanten från diverse intresseorganisationer och tyvärr även bland svenska politiker.

Innan jag går vidare tänker jag också göra klart en gång för ALLA: Sverige är inte Kommunistiskt och inte Socialistiskt Detta betyder i klartext att Svenska Staten kan fördela forskningspengar via Statliga Myndigheter till t.ex. Chalmers, KTH, Saab etc. MEN Svenska Staten äger inte rätten varken att styra materialforskning oavsett om materialforskningen handlar om kristallinanivåers potentialer i framtida generationers datorer eller hur mjukvara (se nedan) skall/får/kan skrivas/hanteras o.s.v.

Redan 1986 översatte undertecknad forskningsresultat vad gäller de rara metaller som sedan den tiden varit på G för att konstruera ”framtida” datorer. De nödvändiga mineralerna är mycket mycket rara. I mer än ett av fallen är vi i Sverige samt Kina de enda länderna som inom våra gränser har relativt lätt tillgång, allt är relativt, till dessa för lagring o bearbetning nödvändiga bitarna. Tre av de viktigaste rara metallerna härutöver finns också som noduler på havsbotten uppe i Arktis. Översatte såväl forskningsresultat som analyser hur ”man” ekonomiskt skulle kunna få tag på dessa noduler redan 1978 vid sidan om annat arbete och studier. (När det gäller Arktis handlar det alltså inte enbart om ”oljeletning”. Den biten är minimal i förhållande till vinsterna som beräknas kunna komma vid ”gruvhantering”/upplockning/insamling av nodulerna under Arktis is på den delen av tektoniska plattan under)

Tänker här lämna vissa andra i och för sig väsentliga bitar därhän, ingen idé att ens försöka förklara för de som inte har klart för sig grunderna nedan:

Grundkunskap om datorer

:
* Datorn är när den byggts dum. Det är systemprogrammeraren och andra som programmerar de underprogram som systemprogrammeraren lagt riktlinjerna för genom att först rita ett flödesschema som ger datorn de instruktioner den behöver för att arbeta. Inne i en dators delenheter finns det som gör den stora skillnaden mellan t.ex. BESK Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator, och en senare tiders avancerade uppgradering där i princip obegränsat antal beräkningar/analyser (tänker inte gå djupare in på vad detta innebär) kan se parallellt/sekvensiellt o.s.v.

* Datorn är ett fantastiskt hjälpmedel. Men och det är väsentligt: Datorn är inte bättre än den som ‘puttat’ in de riktlinjer som olika dataprogramen ger, talar om för datorn, hur den skall bearbeta data. Det är viktigt att vara klar över att datorn är vad man gör den till. Dvs. Bad input ->Bad output

OBS. Här talar vi inte om sk. intelligenta datorer som själva kan hitta fel och föreslå förbättringar finns lite viktiga bitar när det gäller det som inte skall läras ut på grundkurser som alla som idag läser data borde fått lära sig.

* Fördelningen av arbetsuppgifter i datorn för att den skall kunna arbeta effektivt är det huvudsystemprogrammeraren som har eller rättare sagt (i nutid) förutsätts ha kunskap om hur ingående systemprogram, underprogram och vanliga program skall ‘läggas upp’. Den systemprogrammerare som skippar att göra en flödesplan skapar problem för alla som skall använda systemet i framtiden oavsett om datorn skall användas att spela spel på, administrera t.ex. OLF-program (Order, Lager, Fakturering) eller för den delen användas för att låta datorns program styra vapensystem.

Skillnaden mellan hårdvaran – i princip de synliga delarna av datorn (inte riktigt men förenklad förklaring) och mjukvara som är det som en dator ”laddas” med för att kunna göra sitt ”arbete” är alltså i sig stor.

I hårdvara ingår de mineraler och material som vid varje given tidpunkt används för att effektivisera datorn, datorns ”beräkningar” och ”slutledningar” kommer däremot från mjukvara. I nutida datorer samt nästa två generationers datorer behövs helt andra mineraler för att få effektiv lagring/inhämtning/återskrivning etc. än vad tidigare generationer, t.ex. BESK nämnd ovan behövde. I gamla tider krävdes det stora kylutrymmen för att inte datorn skulle ”hänga sig”, ”gå i spin” eller på annat sätt påverka slutresultatet av det man ville att datorn skulle åstadkomma. Tyvärr finns det hos ett antal av de sk. stora dataföretagen idag även där okunskap om vad datalagring i verkligheten är, kräver i nutida (för att inte säga rakt ut – framtida datorers hårdvara) ett energislöseri utan dess like är också ett av resultaten av detta. Men det lämnar jag därhän här.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kth-fanns-inget-skal-att-informera-regeringen/”>KTH: Fanns inget skäl att informera regeringen, DN 4 september 2014/A> Nej gode tid. Grundforskning och mjukvaruutveckling/materialutveckling på universitet och högskolenivå ÄR INGET SOM REGERINGAR I DEMOKRATIER HAR ATT GÖRA MED!
Enström: Finns ingen grund för anklagelserna, DN webb-tv 4 september 2014
Bomfällningsmodul i Kinaprogram, GP 4 september 2014 Tja ha. Skulle kunna plocka fram ett stort antal datorspel som också har bombfällningsmoduler inlagda i de datorspel som era barn, kanske ni själva också, spelar. Är de datorspelen Krigsvapen? I och för sig tog vi den diskussionen redan på 70-talet när vi började skriva föregångare till dagens datorspel. Men det är en helt annan historia.

Vad få av Er som läser detta är medvetna om är att liknande modul fanns/finns i många svenska hems avancerade datorspelsenheter som hann komma ut på marknaden innan de drogs tillbaka av tillverkaren. Liknande moduler finns med i stort antal av de dataspel som finns och funnits länge på marknaden. Skillnad finns men principiellt är det identiska bitar (möjligt användningsområde)!

4 septembers absolut dummaste inlägg: Josefine Karlsson, Generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF på SvD Opinion Ärligt talat: ÄR DETTA RESULTATET AV ALLA SKALL MED SKOLAN, så ÄR DET EN KATASTROF FÖR SVERIGES FRAMTIDA FORSKNING!
Kan man inte skilja på äpplen och päron, kanske nya glasögon behövs. Men förstår man inte skillnad på mjukvara och hårdvara när det gäller datorer,
och helt missat att det i datorspels mjukvara funnits liknande moduler ända sedan 70-talets månlandarspel, så undrar jag vad som lärts ut och hur inkompetenta de som lärt ut har varit!

OBS En dator för administrativt ändamål är i princip ett inbyggt bibliotek a la Alexandria på den tiden det begav sig. Dvs inte riktigt. Men om vi tänker oss att vi har ett stort antal filer och varje fil motsvarar en bok, så har boken i ett bibliotek en given förutbestämd plats medan en fil i en dator kan finnas uppdelad på x antal fysiska ‘lokaliteter’. Om vi börjar där, så har vi en förförståelse för vad en dator är när vi tittar vidare på matematiska beräkningar och annat en dator kan, och bör användas för.Datahistoria fram till nutid, Norah4facts sida

Read Full Post »