Det är med förskräckelse jag läste följande i DN idag: ”Professorn i livsmedelshygien Marie-Louise Danielsson-Tham värnar om livsmedelstillsatser: Utan natriumnitrit i korv och skinka skulle människor avlida i matförgiftning. Det finns en enkel anledning till att tillsatser används i många livsmedel: de skyddar maten från att förstöras och bli farliga för konsumenterna. Utan exempelvis tillsatsen natriumnitrit i många charkvaror skulle dessa produkter angripas av livsfarligt giftbildande bakterier.” http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=863430
Ursäkta FRU Professor, men som en av alla de som arbetat med att importera salter, bland dem natriumnitrit, så vet jag och många med mig att nitrit INTE är nyttigt utan tvärtom i många lägen farligt. Det används enkom för att få maten att se fräschare ut när den nuförtiden massproduceras långt från kunden.
Tvärt om FRU Professor, vad FRU Professor talar om är mat som misshandlats genom att transporteras fram och tillbaka för stora onödiga energikostnader och för att livsmedelsindustrin missat att närproducerat är mycket bättre än det som behöver tillsatser för att hålla och inte bli ‘livsfarliga’ för att industrin genom storproduktion skall kunna tjäna pengar.
Sunt förnuft hamnar inte alltid på de högsta posterna!
Öh, det hon skriver är ju att det ÄR en farlig substans. För botulinumbakterier vill säga: ”För den oinsatte är natriumnitrit en ‘make up’-produkt, som ger köttprodukterna en attraktiv rosa färg. För den insatte är det ett skydd mot botulinum-förgiftning.”
Så, hur menar du att du är mer insatt än hon? Hur bemöter du hennes argument?
GillaGilla
Ola: Jag tror att han tänker sig att prefixet FRU framför professor skall övertyga oss. Hans debattmotståndare är nämligen en kvinna…
GillaGilla
Det hon skriver är ”för den insatte är det ett skydd mot botulinum-förgiftning”. Så är INTE fallet annat än om man vill förvara matvaran längre tid för transport etc. INGEN mår bra av att få nitrit i maten. Observera att innan EU medlemskapet var det klart sagt från kemikalieindustrins sida att man skulle undvika nitrit så mycket som överhuvudtaget är möjligt.
Den verkliga faran är klart, och korrekt, angiven i följande norska (finns ingen svensk) sida i Wikipedia: ”Grunnen til skepsisen er at natriumnitritt kan gjennomgå en kjemisk reaksjon i magen vår og bli giftig” Källa:
När jag var orderbehandlare på Hanson&Möhring resp orderkontorist på Bayer Leverkusens kontor här i Göteborg var detta en sak som jag och andra fick lära oss och ha med oss i diskussioner med kunder. Natriumnitrit binder därutöver vatten. Vilket inte är något bra alls.
Något som FRU Professor helt glömmer finns också klart angivet på url:
* ”Natriumnitritens sönderfallsprodukter är giftiga kväveoxider”
* ”Natriumnitrit är mycket giftigt för vattenorganismerna och kan hamna i grundvattnet”
* ”Natriumnitrit orsakar syrebrist i kroppen”
Under den senare rubriken står helt riktigt: ”Natriumnitrit bildar inte ångor i normaltillståndet, men damm av natriumnitrit irriterar luftvägarna. Inandning av damm eller dimma av natriumnitrit eller förtäring av natriumnitrit kan medföra sänkt blodtryck, huvudvärk, rastlöshet, hjärtklappning, synstörningar, hudrodnad och svettning. Dessutom oxiderar natriumnitrit hemoglobinet till methemoglobin, vilket bl.a. leder till sämre syretillförsel i vävnaderna och blånad hy. Om stora mängder natriumnitrit förtärs, kan följden bli störningar i blodcirkulationen, illamående, magproblem, muskelsvaghet, koma eller till och med döden, ifall 80 % av hemoglobinet oxideras till methemoglobin. Små mängder natriumnitrit i ren form eller i vattenlösning irriterar huden, ögonen och luftvägarna. ”
Och det VILL den snurriga Fru Professorn att vi skall godta. Snurrig är minsta ordet.
GillaGilla
Du Nicklas, jag är inte han utan hon. Norah är en förkortning av mitt andra namn och ‘h’ är för att skilja mig från min mormor som kallades ‘Nora’
GillaGilla
Så, om man ställer Natriumnitrit mot bakterien Clostridium botulinum… Är det inte så att det ena är ett nödvändigt ont? I en perfekt värld skulle inget av de två finnas, men som vi alla vet så är den inte perfekt? Det FRU Professor säger är att de som vill ha bort tillsatserna gör det lite för enkelt för sig…
GillaGilla
Bra norah4you, nu referarar du till något som liknar riktiga källor även om det fortfarande enbart är Wikipedia. Det du nu behöver göra är att verkligen BEMÖTA hennes argument med dessa referenser, och se till att bli mer preciserad än att ”natriumnitrit kan vara farligt”. Ty det kan vara farligt att äta 5 kilo morötter per dag också, eller att utsättas för strålning. Men likväl genomgår vi strålningsbehandlingar inom sjukvården, går till tandläkaren och äter morötter. Allt på grund av de stora fördelar dessa riskabla aktiviteter ändå för med sig. För att inte tala om att vi kör bil och åker flygplan vilket vi teoretiskt skulle kunna skippa fullständigt. Så om du vill verka seriös och insatt så talar du om vilken skada man lider av att äta den mängd natriumnitrit som finns i EU-reglementerad korv, och jämföra med hur mycket korv vi äter per person och tidsenhet (vad som nu är relevant i sammanhanget). Om du gjort det, och kommer fram till att det finns en hälsofara, så kan du börja relatera detta till hennes argument om fördelarna med natriumnitrit som skydd mot botuliumbakterien.
Att argumentera med utgångspunkt från att vi förr inte ville ha nitrit i maten är inte seriöst: det antyder bara att vi skulle haft mer rationella skäl för våra livsmedelsregler förr i tiden än vi har nu, vilket du inte anger några belägg för. Alla länder har olikheter i sina rekommendationer till medborgarna: varför skulle svenska myndigheter alltid ha mer rätt än andra? Varför är det ok för gravida i Sverige att dricka kaffe men inte för gravida i USA?
GillaGilla
OM man hanterar livsmedel rätt i hela kedjan, OCH OM man inte förpackar det fel och förvarar det i fel temperaturer, så KOMMER INTE bakterien Clostridium botulinum överhuvudtaget att inträffa annat än i mycket få fall runt jordklotet.
Det vi i Sverige kan riskera är endast fall där livsmedelskedjan brustit i hantering OCH temperatur. Risken är så försvinnande liten och om man jämför den med risken för skadeverkningar för människa, djur och natur, inte minst i frågan om rent vatten, som är flagrant redan idag, är det som att skjuta mygg med elefantgevär!
Det är dessutom så att livsmedelsindustrin förr inte fick spruta in nitrit i t.ex. skinka. Inte fanns det fler fall där bakterien härjade här i Sverige när det gäller livsmedel då än nu. Däremot transporteras djur långa vägar för slakt och sedan skickas det slaktade djuret ibland långväga innan det når den förädlingsindustri där ‘våra’ hel- och halvfabrikat tillverkas för att sedan köras långa vägar till distribueringscentraler hos t.ex. ICA innan de omförpackas för att nå ut till mindre butiker som inte kan ta pallat gods och som ibland ligger mer än 18-20 mil från distriberingslagret.
Närproducerad mat är ALLTID bättre. För människan och för naturen. Att det finns folk som tror att det tar mycket längre tid att laga mat från riktig råvara, är märkligt. Råvara som tyvärr ofta också transporterats långa sträckor och ibland fått nitrit tillsatt + gasats under plasten (plasten i sig är inte nyttig liggande mot köttråvara, men det är en annan femma) för att kunna transporteras t.ex. från Västerås ut till olika delar av vårt land.
GillaGilla
Du missförstår helt och hållet. Den källa som jag angav utöver Wikipedia var en officiell källa även om den föll bort http://www.ttl.fi/OVA/snatrnit.html
Det var liknande källa om än i äldre form som var orsak till att vi totalförbjöd natriumnitrit i skinka och nästintill totalförbjöd det även i många andra livsmedel förr. Inte så att vi inte ville ha det. Det är mycket mindre mängder än vad Du tror som är utgör riskgräns OCH vilket är allvarligare natriumnitrit finns i många produkter och samverkar med andra kemikalietillsatser så att det är en uppenbart större fara, samt också diskuterad sedan 70-talet som ev orsak till ökning av allergier, än vad många förstår.
GillaGilla
Om du nu kan underbygga ditt resonemang om att inkorrekt livsmedelshantering i EU, eller Sverige, är väldigt ovanligt, och om du kan ange källor till hur nuvarande användning av natriumnitrit är skadligt (vilket du fortfarande inte har) så antar jag att du med ditt resonemang vill hävda att man inte ska införa stora åtgärder för att eliminera problem som har liten risk men potentiellt hög påverkan. Det sympatiserar jag i så fall med, men du har fortfarande inte presterat något sådant.
Är du konsekvent när det gäller detta med vilka åtgärder som bör sättas in mot olika potentiella risker vill du säkert att vi ska sluta ägna oss åt trafiksäkerhet (eftersom trafiken bara dödar ynka 500-600 personer per år att jämföra med allt annat vi dör av) och börja bygga ut kärnkraften (där inte ens en så sällsynt händelse som den i Tjernobyl fick speciellt stora konsekvenser jämfört med konsekvenserna av att använda andra energikällor med liknande verkningsgrad).
Huruvida vi ska ägna oss åt att odla tomater, kaffe och all vår övriga mat i Sverige eller annorstädes är en helt ny fråga, som du tyvärr behandlar med enbart ihåliga känsloargument: Om du vill gå in i den debatten kanske du vill förkalra varför det är bättre att låta mark som inte kan odlas mer än max halva året få gå till industriellt jordbruk jämfört med att den får bli naturreservat så att vi kan producera mat på mindre arealer på andra platser på jorden, där folk är i betydligt större behov av att få sälja sin mat till oss? Mår de MÄNNISKOR som inte kan leva på att exportera jättebillig mat till oss från Afrika bättre av att vi köper svenska tomater? Mår NATUREN bättre av att vi måste använda 2x så mycket mark att odla mat på bara för att vi inte vill ta riskerna att transportera den? Eller ännu större arealer om vi inte ens vill använda bekämpningsmedel? Förklara hur djuren som behöver naturen mår bättre av det. Och till sist: Jag antar att du vill köpa lokalproducerade datorer från Facit och lokalproducerad kolkraft också? Eller?
GillaGilla
Närproduktion skulle kosta dra mer energi – knappast bra för den globala uppvärmningen, vilket är ett RIKTIGT miljöproblem till skillnad från den slentrianmässiga strävan efter en fiktiv ”äkthet” i allt som har med mat att göra. En av dom största anledningarna att storproduktion kostar mindre är förstås att det drar mykcet mindre energi. Tänk också på att det inte bara är agrikulturföretagen som tjänar på storproduktion, det gör också att gemene man har råd att äta kött varje vecka, något som inte var möjiligt för några hundra år sen när närproduktion var det enda möjliga.
GillaGilla
I och för sig har jag redan ‘underbyggt’ detta. Men det är klart att de som inte handhaft säkerhetsdatablad som http://www.labservice.se/varuinfoblad/131703.pdf , är det kanske svårt att följa hela argumentationsgången utifrån givna fakta.
Har Du tid skall Du försöka få tag på och läsa de källor som finns angivna till det säkerhetsdatabladet. Har Du svårt att förstå vad 71 mg/kilo för människa innebär, så får Du helt klart för Dig faran och problemen genom att läsa källorna.
Det går inte alls att jämföra med trafiksäkerhet. Det vi frivilligt tillsätter i form av faror i vår mat bara för att industrier vill rationalisera och kunna transportera livsmedel i råform och tillverkad långa sträckor för att ‘spara’ pengar när de både riskerar vår hälsa och slösar med energi helt i onödan, går inte att jämföra med att förhindra trafikolyckor. Skulle det varit fallet hade vi tagit bort ALLA onödiga produkter i vår mat och krävt att livsmedelsindustrin idag precis som för 30 år sedan hade klart för sig vad som krävs när det gäller hantering av livsmedel för att inte ens i drömmarnas värld utsätta någon för fara.
Vi odlar tomater i Sverige. Vad det gäller kaffe som kom det i från början från närmare områden än där kaffet odlas nu. Sedan när det gäller bekämpningsmedel så är saken helt klar: Bekämpningsmedel som inte går att förhindra att de kommer ut i vattendrag och som lagras i levande organismer, SKALL INTE användas annat än i yttersta undantagsfall. Klimathotet som så många talar om finns inte. Den sk. temperaturhöjningen var känd redan på 1920-talet att den skulle komma. Vetenskapliga arbeten med 0,1 grads temperaturskillnad för idag utgavs redan 1931. MEN vi har ett allt överskuggande problem som kostar skjortan och som gör att politiker och en del vetenskapsmän hellre pratar om klimathotet som är försvinnande billigt att åtgärda om det funnits i förhållande till det verkliga problemet rent och drickbart vatten.
GillaGilla
Du David, Du har fel. Närproduktion SPARAR energi. Mycket energi. Försök få tag på:
”Grodan som nästan dog : europeisk miljöpolitik Lambert, John (författare)
ISBN 91-36-00154-6 ” Du kan få tag på den via närmaste bibliotek som kan beställa den från något av de 10 bibliotek som har boken. Mycket intressanta fakta som presenteras där OCH de är mer sanna än samtliga sk. miljöforskares fantasier. För fantasier är det som den sk. uppvärmningsfilosofins ‘forskare’ och politiker för fram. Vi har i nära tid haft mycket varmare än nu och mer avsmältning vid Nordpolen och våra glaciärer. Något som många missar är att is är ‘levande’ och rör sig. Om Du borrar rakt ner så får Du ALDRIG samma is som låg under Dina fötter ens för 10 år sedan. Att man i de sk. kalkylerna också missar två viktiga fakta: Hur vind- och temperaturerosion påverkat ytan SAMT att vi vid varje stort utsläpp av CO2 från vulkanutbrott fått ett eller flera års nedkylning…. inte uppvärmning.
Närproduktion är ALLTID att föredra liksom ren råvara OM det finns att få tag på. Vilket det finns i de allra flesta fall i vårt land än idag. Vi fick kämpa flera år för att få våra livsmedelskedjor att ta in svenska äpplen. Tyvärr tar de ofta in äpplen som inte är mindre besprutade än de utländska, men det finns ekologiska äpplen som INTE är dyrare än de andra. När det gäller kött så köper jag själv när jag kan på saluhallen här i Göteborg kött som kommer från gårdar jag känner till och som vad gäller köttfärs visserligen ser ut att kosta 10:-/kg men när man väger köttet efter tillagning är skillnaden inte så stor eftersom den köttfärsen inte har tillsatt nitrit som bundit vatten som ju bara går bort i tillagningen!
GillaGilla
Apropå hälsan allmänt sett…
GillaGilla
Hej!
Du verkar intresserad av att debattera E-nummer. Här http://hygienkonsult.blogspot.com/2008/12/e-nummer.html pågår debatten för fullt.
Välkommen att säga Din åsikt.
Med vänlig hälsning Joakim
GillaGilla
@norah4you:
Du anser dig ha underbyggt ditt resonemang. Kan du i så fall vara snäll och förklara hur du motiverar att det är farligt med natriumnitrit? Du skulle lika väl ha refererat till säkerhetsföreskrifter för strålningsutrustning (eller kärnkraftsverk) och uppmanat folk att inte röntga sig hos tandläkaren, eller undergå strålbehandling efter tumöroperation. För att hjälpa dig lite: Den natriumnitrit som finns i livsmedel påstår du alltså är skadlig och inte har de fördelar som Danielsson påstår. Eller åtminstone har den inte fördelar som är unikt för natriumnitrit, eller som överväger nackdelarna. Vad du egentligen påstår är inte helt klart dock. Hjälp mig gärna här..
Argumentationsgången blir inte klarare av regler som föreskriver hur man ska hantera en farlig substans. Är det farligt med ättika för inläggning av mat på grund av dess kemiska egenskaper också?
71mg/kilo för en människa blir relevant först när du ställer det i relation till innehållet i livsmedel, för du påstår väl inte på fullt allvar att vanliga livsmedel innehåller dödliga doser av något?
GillaGilla
All vet ju att en julskinka inte kommer att förvaras vid rätt temperatur, den kommer att åka in och ut ur kylskåpet under 2 veckors tid, då har det ingen betydelse om handeln förvarat den vid rätt temperatur. Julskinkor har dessutom en svål ytterst, denna har naturligtvis varit i kontakt med både avföring, halm och golv, det finns inget sätt att göra den steril. Norge som använder betydligt mindre med nitrit, packar i stället mycket av charkvarorna i CO (kolmonoxid) atmosfär, något som inte är tillåtet i EU.
GillaGilla
Svar till Josef, det är ett av problemen idag att många, en del säger 90% men det är nog i överkant (tror jag), lider av magnesiumbrist som Du skrev om i länken Du skickade. En part i målet intresserad av att sälja vitaminer skriver: ”300 olika biokemiska reaktioner, såsom matsmältning, energiproduktion och metabolismen av protein, fett och kolhydrater. Magnesium aktiverar upp till 76 % av alla enzymer i kroppen. Utan magnesium upphör så gott som alla enzymreaktioner. Vid brist på magnesium sänks kroppens funktioner i proportionerlig grad. Magnesium reglerar t ex kalium- och salthalten i och utanför cellen genom ett enzym som i sin tur upprätthåller en fri passage av näringsämnen in i cellen och fri passage av gifter ut ur cellen. Utan tillräckligt med magnesium kommer kalium att utsöndras ur kroppen vilket framkallar svaghet och till sist utmattning.” källa: http://www.vitaminer.nu/pub_docs/documents/VN10.htm
Magnesiumets betydelse kan man också läsa om på http://ltarkiv.lakartidningen.se/1997/temp/pda15062.pdf
GillaGilla
Du Ola, nu är Du ute på hal is. Du kan inte jämföra säkerhetsföreskrifter för strålningsutrustning varken de hos tandläkare eller vid strålbehandling med natriumnitrat i maten. Som jag tidigare skrev: LÄS DE KÄLLOR SOM FANNS I SÄKERHETSKYDDSDATABLADET. Allt det Du inte förstår, även det Du tror Dig förstå men som är fel kommer klart fram där.
Enkelt uttryckt – natriumnitrat är ingen naturlig tillsats i maten! Vi behöver inte natriumnitrat för att skydda oss vid normal livsmedelshantering. Vi behöver INTE ens natriumnitrat för julskinkan OM vi gör julskinkan på det sätt man gjorde förr OCH ser till att förvara skinkan kallt. Dvs. inte låter mer vara framme än det vi skurit upp för att äta vid visst tillfälle. Det har gått i århundraden förr UTAN att folk blev sjuk av att göra det på det gamla viset. Skjut inte mygg med elefantgevär!
GillaGilla
Svar till Kurt: Även rätt tillagad skinka, dvs skinka som köpts bunden med snören utan natriumnitrat, och gjord på det gamla sättet, dvs man kokar en lag med NaCl, ‘vanligt salt’ kallar en del det – jag kallar den ena sorten stensalt och den jag själv skulle använda liksom min nu 93 åriga mor gjorde ända till hon inte längre klarade av det för fem år sedan: tvättat havssalt. Har inte mängderna framme. Man kokar lagen och lägger hela skinkan i en stor kastrull, häller på lagen så att den går över skinkan som hålls nere i lagen meddelst stor tallrik med tyngd ovanpå. Där ligger skinkan ett antal dagar, sedan byter man till rent vatten tre dagar i rad. Därefter skall skinkan koka till 78 graders innertemperatur. Vila någon dag innan man ungskokar den färdigt dagen innan man griljerar den. Rätt förvarad, dvs i kyla helst utomhus om det är kallt, så håller den sig hela helgen och några dagar till tills den tar slut.
Sedan det där med svålen. Den yttersta biten av svålen skall DU alltid ta bort om Du inte bara ungskokar skinkan i färdigt skick med natriumnitrat vill säga. När Du tagit bort den yttersta delen, så bör Du efter att Du ungstekt skinkan utan natriumnitrat alltid ta bort ytterligare bit INNAN Du grilljerar den.
GillaGilla
@norah4you: Jag förstår att du inte är med på hur det här med källor fungerar, eller hur de brukar användas som referenser för att stödja ens påståenden. Försök istället med följande:
Användandet av natriumnitrit är förkastligt då det ger allvarliga leverskador vid dagligt intag av minst 1 korv som innehåller X mg/kilo natriumnitrit [1].
[ andra påståenden med referenser]
Källförteckning
1. Liver damages induced by sodium nitrite (2007). John Smith. Science 43(3):137-143
Använd dock helst länkar, men sådant som går att komma åt via PubMed går också bra givetvis. Att ge The Nordic Substance Database som referens är inte seriöst. Ska jag kontra med nationalencyklopedin?
Var snäll och håll dig saklig, men jag förstår att det är svårt. Vilket stärker tesen som Danielsson ursprungligen försökte få fram: att debatten om tillsatser inte förs på ett sakligt och seriöst sätt, där man tar i beaktande de effekter OCH eventuella biverkningar som man får av dem, precis som vid läkemedelsprövningar.
Jag läser alltså slutligen gärna referenser du har, men du får lov att precisera vad du avser använda dem till först. Först då blir du seriös i din argumentation.
GillaGilla
Du Ola, försök inte den varianten med mig. Jag har skrivit ett antal akademiska uppsatser, en av dem på D-nivå (historia). Jag vet mycket väl hur källor fungerar. Vetenskapsteori har jag läst på flera nivåer OCH i sju ämnen.
Jag tar gärna en diskussion, men ALDRIG med någon som ställer kravet att jag skall precisera VAD han/hon skall få ut av att göra sin hemläxa, dvs läsa bakgrundskällorna. När Du gjort det får Du gärna återkomma så tar vi diskussionen. Här och nu framgår det klart för varje person som kan sin vetenskapsteori och för de flesta andra också att den snurriga FRU Professorn är helt ute och cyklar. Framgår om DU klarar av att läsa och förstå vad som står i säkerhetsdatabladet. Gör Du det inte, så är det Du som har problem. Det gäller att kunna använda fakta och se vilka premisser som måste uppfyllas för att Professorn skulle haft rätt. INTE en enda av hennes premisser håller som giltiga argument. Vetenskapsteoretisk diskussion tar jag gärna men presentera då giltiga motargument till det som står i säkerhetsdatabladet alternativt eventuellt giltiga argument som FRU Professorn missade.
GillaGilla
Jag vill inte jämföra dina akademiska meriter med någon. Men om du nu skrivit en D-uppsats så vet du att mitt sätt att beskriva referenser är precis det som brukar användas. Eller?
”Hemläxa” och lexikon brukar man inte hänvisa till i sina referenser när man ska resonera på en akademisk nivå, istället anger man så precisa källor man bara kan, och de som inte förstår innehållet i källorna får gräva sig vidare till deras referenser. Tyvärr innehåller inte faktabladet påståenden som motsäger något av det Danielsson påstår. Det nämns inte en rad om botulism i ditt faktablad. Därför kan jag inte se hur det kan användas för att motsäga Danielsson.
Istället kanske du vill göra en enkel sökning på PubMed efter något i stil med ”botulism sodium nitrite”. En av artiklarna sammanfattas så här:
Food Addit Contam. 1992 Sep-Oct;9(5):391-7.
Microbiological aspects and technological need: technological needs for nitrates and nitrites.
Skovgaard N.
Department of Veterinary Microbiology, Royal Veterinary and Agricultural University, Frederiksberg, Denmark.
Nitrate and nitrite are used in meat and fish curing, and in the manufacture of certain cheeses. Nitrate itself has little antimicrobial effect and in most applications could be replaced by lower concentrations of nitrite. Further, improved hygiene diminishes the need for nitrite. The antimicrobial activity and technological needs for nitrate and nitrite are reviewed. It is concluded that the technological needs for nitrite in meat products stored at < 10 degrees C could be met by added nitrite concentrations of 50 mg/kg. The overall effect of nitrate in salted fish appears to be marginal. In such products, Vibrio parahaemolyticus does not grow at salt concentrations of 10% and food poisoning by this organism is not related to the absence of nitrate or nitrite; growth of Clostridium botulinum Type E (the predominant cause of botulism from fish products) is arrested by salt concentrations of 3-4%. Listeria monocytogenes in seafood cannot be controlled by nitrite. The use of nitrate in cheese production could be avoided, or at least reduced to a low level by avoiding silage with a high count of gas-producing Clostridia and hygienic milk collection.
GillaGilla
Svar till Ola, NEJ Du har fel.
OM det varit jag som skrivit säkerhetsdatapappret, så hade det legat något i det Du säger.
När jag refererar till ett vetenskapligt dokument, en vetenskaplig uppsats eller avhandling i en vetenskaplig artikel, så hade jag kunnat använda mig av någon av de två metoderna som existerar, antingen bara refererat till säkerhetsdatabladet alternativt skrivit vilken sida/rad som jag åberopar i säkerhetsdatabladet. Nu refererar jag till hela säkerhetsdatabladet och då är det det jag skall ange som min källa. Säkerhetsdatabladets egna källor är de jag bett Dig läsa eftersom Du visat att Du inte förstått säkerhetsdatabladet.
Detta är ingen akademisk debatt. I en akademisk debatt där säkerhetsdatabladets uppgifter skulle upp på bordet för diskussion om de är sanna eller ej, korrekt slutsatser dragna etc, hade det förutsatts att Du gjort din ‘hemläxa’ dvs läst in och analyserat de källor som säkerhetsdatabladet använt sig av.
Hoppas Du förstår skillnaden mellan att referera till en källa – säkerhetsdatabladet samt när källan inte förstås be Dig läsa de källor som enligt ansvariga för den källan ingår i säkerhetsdatabladet OCH att vara den som är ansvarig för säkerhetsdatabladet (vilket jag självfallet inte är) och referera till källorna.
Vetenskapsteoridebatt tar jag gärna som jag skrivit i den aktuella frågan, NÄR Du läst in dig på bakgrundsmaterialet eftersom Du inte förstår den källa till vilken jag hänvisar är det enda möjligheten.
GillaGilla