Allra först: För att kunna lära in måste intresset för att lära in väckas.
Från artikel i Göteborgsposten där Per-Olof Nilsson, professor och grundforskare i materialfysik, säger
…..Ta reda på den enskilde elevens intressen och använd dem. Eleven måste själv tycka om att lära sig. Annars misslyckas man.
gör jag bl.a. följande reflexion: Förutsättningen för att en elev skall kunna lära in är att man arbetar på elevens motivation och egna intressen samt att man utifrån dem hjälper eleven att hitta vägar som t.ex. upprepning, repetition när elevens intresse väl är väckt.
Eller som står i idiomet:
Personligt råd till lärare och elever
Från min egen erfarenhet (SO-lärare som läst alla ämnen i SO)
OM du vill lära dig något du tycker är väldigt svårt att lära in, så kan det underlätta för dig om du försöker hitta något av dina egna intressen som du skulle kunna läsa in det svåra utifrån, eller fundera på utifrån.
Exempel:
En gång hade jag en 5:e klassare som bara hade två intressen på denna jord. Strategispel på datorer och fotboll. Vi skulle läsa in Greklands äldre historia. Det lyckades bra för killen när han i stället för att bara läsa läroboken fick jobba utifrån frågeställningen: Hur skilde sig Aten och Sparta från varandra. Tänk på hur de uppfostrades och hur de ställde upp i strid.
Kanske har du själv någon liknande idé om hur du skall lära in utifrån just dina intressen. Du måste acceptera att kunskap inte växer på träd eller trillar från ovan likt regn. Det är upp till dig SOM VILL lära in att ta ansvar och göra Ditt bästa för att kunna lära in. I detta ”göra sitt bästa” ingår såväl att offra tid från fritidsintressen (barn för 100 år sedan hade ingen fritid. Vi som gick i skola för 50 år sedan hann med 3-4 läxor på minst 3-4 sidor i varje läxa OCH fick även tid över att träna eller ägna oss åt något annat vi tyckte vara roligt)
Högre Studier – Högskola/Universitet
Att läsa vid universitet och/eller högskola kräver självdisciplin samt att man som student inser att det att stor del av det som MÅSTE läras in är något som Du som student själv måste ta dig tid och sätta Dig ner för att läsa.
Att studera vid högskola/universitet är inte samma som att läsa in läxan i Grundskolan. Däremellan finns Gymnasiet där studietekniken som krävs för att lyckas inte är samma som Du lärt Dig i Grundskolan och ändå inte liknar den studieteknik som gör det lättre för Dig vid högre studier på Universitet och Högskola.
Studietekniska tips
Viktigt lära sig respektive ämnesområdes begrepp och förstå vad begreppsteori är
När Du läser på högre utbildning, går det aldrig någonsin att utgå från att ens hälften av den nödvändiga kunskapen skulle kunna hittas på ”nätet” eller slås upp i ett aldrig så omfattande uppslagsverk. Det krävs kunskap för att kunna söka kunskap. Den kunskapen är det som lärare på universitet och högskolor om nödvändigt skall gått igenom för att ge dig exempel på skillnad i att läsa mycket självständigt från att på Grundskolan och under åren på Gymnasiet ”matats” med att de uppgifter läraren där sökt finns att slå på nätet eller har läraren skrivit ner på tavlan. GLÖM DEN FORMEN AV INLÄRNING! DEN HÖR INTE HEMMA PÅ UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR.
Det är det viktigt att förstå den grundläggande begreppsteorin. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt i Dina studier lära in vad som är vetenskapligt och vad som bara är pseudovetenskap.
En kortare presentation finns här Begreppsteori
Glöm aldrig göra källkritisk analys
Det finns ingen ”färdig” kunskap. Kunskap utvecklas utifrån de nya upptäckter som gjorts i spetsforskning och från de tekniska utvecklingsmöjligheter som respektive tidsperiod har att studera t.ex Universum; göra stora beräkningar (kräver mycket god matematisk och lika god IT-programmeringskunskap UTAN att använda sk. verktyg), se ”detaljer” som tidigare elektronmikroskop etc inte förmådde o.s.v.
Däremot överöses Du som läsare, student eller ej, av en mängd sk. fakta. Sk. fakta bygger inte på vetenskaplig grund. Glöm aldrig att Konsensus är en politiskt inte en vetenskapligt begreppTheories of Science, Basic knowledge
Ju snabbare Du inser att det trots Din tids ”Paradigm” inte finns något som är färdigt att äta in och rapa upp, desto lättare lär Du Dig se Syftet bakom den text, rapport eller artikel Du valt att läsa. Ju mer Du söker Syftet, Ju snabbare lär Du dig också att vara vaksam för Tendens i det Du läser. Tendensiöst är många sk. studier och i princip allt annat du läser. Det som ligger bakom Syftet för att något studerats eller skrivits syns också i den argumentation som finns eller rättare sagt ofta inte finns i texten Du läser.
Det är viktigt att känna till Källkritik,källanalys, och sammanhang. för att få en grund att stå på. Länken går till de första kapitlen i ett icke publicerat manuskrift från 1997. OM Du citerar, förväntar jag mig att Du skriver ‘Johansson Inger, Källkritik och logisk semantik för historia, manuskript 1997’.
Det finns många utmärkta böcker i ämnet för den som vill gå vidare: sök gärna på Kungliga Bibliotekets sökmotor Libris
Något som alltid är viktigt att ha med sig i bagaget: Källkritisk analys Sanning och konsekvens, Norah4you sida
Till slut vill jag inte undanhålla Er exempel på vad en fjärdeklassare i Folkskolan respektive en Första klassare i Realskolan skulle kunna när det gäller matematik år 1930. Matematikex från 1 klass realskolan 1930
This page has the following sub pages.
[…] Studier, tips med mera […]
GillaGilla
[…] Studier, tips med mera […]
GillaGilla
[…] Studier, tips med mera […]
GillaGilla
[…] Studier, tips med mera (uppdaterad jan 2015) […]
GillaGilla
[…] Studier, tips med mera (uppdaterad jan 2015) […]
GillaGilla
[…] Studier, tips med mera (uppdaterad jan 2015) […]
GillaGilla