About

Nyfiken från födseln, Göteborgare javisst, uppvuxen i Linköping åter i Göteborg. Så tillhör jag Långarydssläkten, som har världens största kartlagda släktträd, på farfars sida och bestemor var norsk. Det spelar roll. Inte etniskt men hur man ser på saker och ting. Har man norröne påbrå har man med fadersvattnet fått i sig att ‘man äger inte mark. man brukar den för nästa generation’. Ett för mig viktigt synsätt oavsett om det gäller mark=mark eller annat. Miljön är inte bara något i macro eller micronivå utan inkluderar Människan, Naturen och Samhället. Det handlar inte om att ha rätt utan om att göra rätt.

30 årig dotter som står på egna ben. Från början systemprogrammerare som via bl.a. chefsekreterarjobb kombinerat med uppstartande av data (Linköpings Museum) skolade om om mig till SO-lärare. C-uppsats Historia: Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, behandlade relationen vattenvägar från stenåldern till år 1000 e.Kr utifrån landhöjning, geologi, biotoper och arkeologiska fynd. I D-uppsatsen analyserade jag Lars Gahrns Svearike. Kort info om den D-uppsatsen, Norah4you 11/11 2010 Examensuppsatsen på lärarutbildningen handlade om de sk. duktiga tjejerna. (Titeln har jag glömt)

Började med partipolitik inom Folkpartiet där jag under ett år på 70-talet var ordförande för Folkpartiets Studentförening i Göteborg, aktiv i kulturnämnd och Bio Kontrast när jag satt med i FP och FPU i Mölndal. Var med att plocka hem Humanekologi till Sverige under 70-talets första hälft. Mot kärnkraft och för betyg redan då och fortfarande samma uppfattning i de frågorna idag när jag röstar på moderaterna. Varför moderaterna? För att här finns högt till tak i politiska diskussioner.

Handikappad pga 3 skadetillfällen, ett av dem efter överfall. Första nerv i kläm i vänster fot, andra efter överfall spräckt h-knäskål vilket resulterat i artros + att skräddarmuskeln tar stryk varje gång jag sitter för länge (mer än 10-40 min i sträck beroende på övriga besvär). Trampade snett när jag gick ut från bokhandel vilket resulterade i spräckt v-knäskål + en del skavanker i h-fot…. artros m.m. efteråt. Även artros i facettled (nedre ländryggen) m.m. Vilket ju ger ett och annat problem i det dagliga livet, sitta, stå och gå. Värken i v-fot är som att gå på en kniv och har så varit sedan 92. Värken i knäna är allt från molande vid sittande högt till huggande när jag reser mig, h-fot har allt möjligt skit i sig inklusive nerv, ledband, hälsporre, artros. Men värst är att jag fått facettledartrosen. Tillsammans med en annan rygghistoria är det som om man har ett njurstensanfall under en foglossning. Synfältsbortfall uppåt utåt på båda ögonen, känselbortfall i delar av kroppen (höger sida och vänster ansikte sämre känsel vilket jag bör vara tacksam för annars hade verken totalt varit omöjlig att stå ut med. Totalt känselbortfall i två fingrar båda sidorna som tack och lov ändå gör som jag vill. Vilket man inte kan säga om högerfoten som drar snett inåt…..

Jag kommer fram – men det tar lång tid att göra det som för andra går fort Ett exempel är att jag pga svårighet att sitta längre stunder, de få gånger jag kör bil längre sträcka (vanligen max 16 mil) tvingas acceptera att det inte är hastighetsbegränsningarna som gör restiden normal tid för att köra 16 mil själv är närmare 4,5 än 3 timmar med alla raster jag behöver ta för att kunna köra…… ett annat exempel var att fönstertvätt betydde att kunna tvätta in och utsidan på ett rums fönster ena dagen och i bästa fall trots värk och svårighet att stå (artros i knä och fötter samt längst ner i ländryggen ger tillsammans instabilitet utöver varierande värk beskriven ovan) klarade mellanfönstersidorna någon av de närmaste dagarna efter. Mer än två fönster klarade jag inte utan att vila minst 30 minuter vanligen mer efteråt….. Har sedan september 2009 hemtjänst som tar hand om städningen. Det underlättar en hel del.

Så det går men går dåligt i förhållande till hur det var en gång. Men jag kommer fram även om det tar tid. Dvs för att komma fram krävs att jag vilar innan. Totalt får jag vila 12-15 timmar per dygn(inklusive sömn). Värken gör att jag nästan svimmar eller svimmar annars.

När värken är som värst, är det bara sömn som hjälper och tack och lov har jag lärt mig slappna av så jag somnar.
Att jag vaknar när jag rör mig, och värken då blir olidlig periodvis igen, det är en annan sak. Jag kommer fram. Hur lång tid det tar, det är en annan sak.

PS. (21 maj 2013) Glömt tala om att jag har bröstcancer också. Skall opereras början nästa månad./DS