Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Yrkeshögskolor’

Hur vore det om Göteborgs Stad anslog en bit mark som lämpligt område att bygga studentbostäder i som ett forskningsprojekt för att ta fram energisnåla bostäder. Läs anslå som utarrenderar på 50 år. Forskningsprojektet borde kunna utnyttja att vi har Chalmers här i Göteborg samt att vi har mycket bra yrkesutbildningar inom byggnation, el o.s.v. Om forskningsprojektet söker tillsammans med t.ex. en stad + ett universitet och yrkesutbildningar på ytterligare ett ställe inom EU samt t.ex. Island, så finns det säkert möjlighet att få ”EU-bidrag” Forskningsprojekt har ju dessutom om det är SGS som får stå som huvudman helt andra uppköpsregler eftersom det är ett forskningsprojekt än vad Göteborgs Stad skulle behöva ha om man hanterade ärendet på det traditionella viset.

Ett forskningsprojektområde syftande till att forska fram ny teknik i samband med byggandet behöver även om det är studentrum/studentlägenheter som byggs inte nödvändigtvis alldeles precis vid kollektivtrafikens knutpunkter, räcker att de befinner sig inom rimligt avstånd från universitet och högskolor samt att det inte är alltför långt till kollektivtrafik. Finns det något sådant område? Ja det gör det om Ni tittar närmare på hur VA-ledningarna drogs redan på 40-talet och hur elledningarna är dragna idag. Det finns en liten men i detta sammanhanget tillräckligt stor del av Änggårdsbergen som skulle kunna komma ifråga utan att inkräkta för mycket på Änggårdsbergen. Titta närmare på ett område mellan Askimsgatans vändplats med linje nästan rakt söderut fram till i höjd där kröken på Röda Stråket går. VA-kartorna som visar verklig dragning inklusive back-upen mellan Sahlgrenska och Järntorget som fortfarande ligger kvar ses bäst på kartor dragna under Andra Världskriget. Kartorna finns/fanns (åtminstone härom året) kvar i VA-verkets arkiv.

Tusen studentrum blir bara 400, GP 15 januari 2013

Read Full Post »

Så sent som under gånga veckan har vi itutats från alla håll, även från MUF, att regeringen gör för lite för att få ungdomar i arbete. Regeringen måste göra mer för att få unga i jobb, Emil Eriksson ansvarig för MUF:s jobbpolitik i artikel SvT 8 september 2012 och på debattsida i dagens GP skriver representanter för Teknikcollege ”Många svenska företag ligger i framkant i fråga om teknisk utveckling vilket kräver skickliga yrkesarbetare med både praktiska och teoretiska kunskaper. Många industrijobb kräver kunskaper inom matematik, svenska och engelska utöver yrkeskompetensen. Teoretiska kunskaper från gymnasiet ökar också människors möjlighet till vidareutbildningar i vuxen ålder.

Alla gymnasieelever har rätt att få denna breda kompetens. Det är dock viktigt att de får rätt information och praktiska möjligheter att läsa in högskolebehörighet. Vi vill också att Skolinspektionen förtydligar och understryker denna rättighet

För att öka attraktionskraften hos både de tekniska yrkesprogrammen och det teoretiska teknikprogrammet måste skola, arbetsliv och politik samverka i större utsträckning….
… I dag finns det ett 130-tal Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare fördelade över i stort sett hela Sverige i 27 regioner.
Erkänn betydelsen av tekniska yrkesprogram, Erik Alexandersson ordförande för Göteborgsregionens Teknikcollege; Bengt Forsling
ordförande Riksföreningen för Teknikcollege i Sverige; Representanter för industrin inom Göteborgsregionen och dess tio certifierade utbildningsanordnare på GP debatt 12 september 2012
och de har självfallet rätt i att det inte bara krävs teori eller praktisk erfarenhet inriktad mot industrin och marknadens behov. Det krävs både och.

För många år sedan när jag själv gick på gymnasiet (tog studenten på Real-matematiska 1968) så hade min numera avlidne far i uppgift att anställa mer folk till Miljövårdsenheten vid Östergötlands Länstyrelse. Jag minns en gång mer än andra för pappa hade förordat en grabb som förvisso inte hade högskoleexamen, men väl all möjlig teoretisk påbyggnad utan examen och med flerårig erfarenhet från att jobba med miljöfrågor ‘på golvet’. Det var ett snille, för snille måste nog man säga att karln var, med ett par akademiska examina men utan någon praktisk erfarenhet efter vanliga skolans PRYO som PRAO då hette, som överklagade anställningen av den icke doktorerade… Pappa sa hemma vid köksbordet (inom parantes kanske jag skall nämna att det ALLTID var pappa som diskade när vi ätit och så gjort så länge jag nu 63 år minns): ”En som har praktisk erfarenhet och visat att han kan läsa in, är användbar efter någon månad. En som läst för mycket, krävs minst 6 månaders inskolning innan han är användbar. Det är sant än idag.

Samtidigt finns det en mycket intressant debattartikel om just det problemet i dagens DN:

Den svenska skolans kris debatteras ofta och få tror väl att den fungerar väl. Möjligen kan man känna tröst i att många studerar vidare. I dagarna börjar en mycket stor del av dagens unga på högskolan. Frågan är dock om man lär sig så mycket.

Enligt en nyutkommen och uppmärksammad amerikansk studie, Academically Adrift (Arum och Roksna, University of Chicago Press 2011), blir långt ifrån alla klokare av högre utbildning. Man testade studenter före och efter högskoleutbildning och fann att för cirka 40 procent skedde ingen mätbar förbättring i fråga om förmåga till att resonera, se mönster, tänka kritiskt och annat som anses vara huvudpoängen med högre utbildning.Många blir inte klokare av en högskoleutbildning, Mats Alvesson Professor i företagsekonomi vid Lunds universitet på DN Debatt 12 september 2012 och tyvärr har han alldeles rätt. Alla människor är lika värda, men olika. Det ingår i de Mänskliga Rättigheterna att var och en har rätt att utvecklas i sin egen takt som en invandrare sa till mig på buss 47 igår när vi och bussföraren diskuterade orsaken till att en del ungdomar blir värstingar och/eller missar att lära in. Det går inte att hasta eller tvinga in förståelse för det man sätter elever att läsa och redovisa. Det är två olika saker att läsa in och klara på prov, muntliga eller skriftliga, och att lära in så att man förstår och kan använda sig av sin kunskap framåt i livet.

Så var det då den eviga svenska stötestenen: Har vi eller har vi inte alldeles för många ungdomar i arbetslöshet? När vi i Sverige vid årsskiftet efter att Alliansen tillträdde gjorde om vår arbetslöshetsstatistik så att den motsvarade (?) övriga EU, dvs när alla som anmält sig som arbetssökande räknades med som arbetslösa oavsett om de hade heltidsstudier (t.o.m. gymnasieungdomar som söker helg- och sommarjobb hamnar numera i vår statistik), så tappade vi fokus och glömde bort ställa den viktiga följdfrågan: Vad brister eftersom en del unga inte klarar av ens att bli gymnasiebehöriga utan tvingas gå gymnasieförberedande program samt i en del fall inte ens efter detta klarar av att få en examen? Kan det möjligen vara så att detta att Alla är lika värda men olika i praktiken innebär att vi inte låter alla knoppar komma i blom utan att vi tuktar såväl de som har det lätt och därför blir frustrerade och utåtagerande för att bli synliga, som de som enligt Skollagen har rätt att få extra stöd i för den individuella eleven behövd utsträckning men som kommunerna och rektorerna snålar på detta med? Där ligger som jag ser det den stora utmaningen inför framtida ungdomskullar. Men vi måste starta redan nu.

Så till OECD statistiken. ” Var tionde ung människa (15-29 år) i Sverige varken arbetar eller studerar. Det är den lägsta siffran av alla OECD-länder, visar årets upplaga av den omfattande utbildningsrapporten Education at a glance.Låg andel unga utan sysselsättning, GP 11 september 2012

Låg andel unga utan sysselsättning, SvD 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Aftonbladet 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Norrköpings Tidningar 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Västerbottenskuriren 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Nerikes Allehanda 11 september 2012

Så frågan som uppkommer efter OECD:s rapport är: ÄR OECD politiskt korrekta? Eller????

Read Full Post »