Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Vetenskap’

Reblogg från Norah4you för 3 år sedan. Som jag skrev redan då, 2010: Det behövs rektorsutbildning med legitimation.
För Socialdemokraterna har det tagit tre år att inse att kvalitetsutbildningen på skolans personal skall gälla ända till toppen. Bättre sent än aldrig Socialdemokraterna. Men det hade varit bra, om Ni förstått att det INTE är det nya rektorsuppdraget som gör detta möjligt. Tvärt om var det Socialdemokratiska politiker som efter Göran Perssons Kommunalisering av skolan fördärvade genom att hellre välja ekonomer än rektorer som kan skolvärlden!
Nytt rektorsuppdrag ger tid till det pedagogiska arbetet, DN 20 oktober 2013
Höj utbildningskrav på rektorer, Aftonbladet 20 oktober 2013

Norah4you's Weblog

behövs å det snaraste. Det står klart sedan 200 skolledare valt att visa sin egen inkompetens och avsaknad av kunskap om vad som skiljer en lärartjänst från ett kontorsarbete!

””Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”” står det i rubriken till deras famösa inlägg på DN debatt Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider, DN 15 mars 2010. Som om inte den rubriken var nog, så bevisar ‘herrskapet’ själva sin egen okunnighet: ”Det är uppenbart att dagens läraravtal har sina rötter i en annan tid och i en annan skola än dagens, ett avtal där rektor inte får tillgång till 10 timmar av lärarens veckoarbetstid .

Vi vill se ett modernt arbetstidsavtal som öppnar upp för enskilda skolor att skapa en flexibel arbetsorganisation som stödjer lärande och elevers olika behov av stöd i sitt lärande. I omtanke om lärarnas arbetsmiljö vill vi också ha en normalisering…

View original post 1 218 fler ord

Annonser

Read Full Post »

Det är då märkligt att en docent i Geografi, av alla ämnen, vill uppvisa sin egen okunskap om vetenskapsteori. Speciellt när han ger sig in på ett område Guds existens som han inte heller behärskar.

Saken är nämligen den att människor har använt vetenskaplig metodik för att utforska ljusets och ljudets egenskaper, och därmed har man kunnat konstruera apparater som mäter ljusets respektive ljudets våglängder, och därmed kan tala om för den färgblinde om något är rött eller grönt, och kan hjälpa den tondöve att stämma en gitarr. Analogt med detta borde man alltså med vetenskaplig metodik kunna finna sätt att påvisa Gud även för oss om är ”oförmögna” att observera henom. Religionen är vetenskapens antites, Anders Sirén docent i Geografi Åbo Universitet på SvD Opinion 8 juli 2013

Uppriktigt sagt herr docent, så har jag inte någon gång varken när jag läste till systemvetare, när jag studerade matematik, statskunskap, sociologi, historia, geografi, religion, samhällskunskap, läste till lärare eller skrev någon av mina uppsatser (D-nivå i historia) någonsin stött på ett så bedrövligt okunnigt inlägg från någon som vill göra gällande att han förstår vetenskapliga metoder. Observera först att vetenskapligt förhållningssätt innebär att man först alltid ser till sitt eget förhållningssätt i förhållande till det problem man vill diskutera. Som Vollmer Gerhard skrev i Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993: Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab.

Vi börjar från början,

* Avsaknad av ett bevis, är aldrig bevis på att sådant saknas.

* Cirkelbevis, dvs bevis där hela eller del av det som skall bevisas ingår i förutsättningen är aldrig bevis på någonting.

* För att A och B går att bevisa utifrån vetenskapliga metoder, så innebär inte det att allt eller ens något utanför A och B går att bevisa utifrån vetenskapliga metoder. Konkret: För att det gått att finna vetenskapliga metoder för att mäta ljus respektive ljuds våglängder, är inte något bevis eller ger ens skäl att anta att allt går att bevisa med vetenskapliga metoder!

Lite begreppslära:
* Information: Förmedlade uppgifter som kan vara sanna eller falska, som presenteras i ett eller flera sammanhang med hjälp av olika satser som uttrycker tankar, påståenden och/eller åsikter. Semantiken delar upp Information i Språk, Tankar och Verklighet. Där språket tillhandahåller den formulering som uttrycker Tankarna, där Språket refererar till verkligheten på samma sätt som tankeinnehållet refererar till Världen/Verkligheten så som den som förmedlar informationen uppfattar/vill uppfatta detta.

* Tankar: Den konklusion som en eller flera människor gjort av en given händelse, situation presentation av fakta/uppgifter/åsikter och som den/dessa människor formulerar för sig själv/vill förmedla till andra. På macronivå är påstående det använda helhetsbegreppet på micronivå består tankarna av en eller flera termer.

* Påståenden: En eller flera satser som ger sig ut för att förmedla en kunskap/en observation etc, där satserna på micronivå består av ett antal begrepp.

* Åsikt: En eller flera påståenden som framförs i tal, skrift eller bild. En åsikt är alltid subjektiv och beroende av den som ligger bakom framförandet av åsikten. På macronivå kallas detta en formulering. På micronivå finns underliggande termer.

* Användande av ‘för att X är’ så torde/borde Y vara är ett av de allvarligaste fallacies inom logiskt resonemang och får inte användas om man skall följa vetenskapsteoretiskt förhållningssätt. Den förste som visade på att detta inte är logiskt hållbart utan användande av fallacies var David Hume(1711-1776)

Det herr docent lyckats göra är i sig endast att framföra sina personliga subjektiva åsikter, inte vetenskapliga fakta eller ens visa på att herr docent förstått vetenskapligt förhållningssätt. Än mindre vetenskapsteorins grunder. Det herr docent lyckats med i sin debattartikel faller helt under en av de andra allvarligare fallacies i vetenskapliga sammanhang: Hasty generalization
Se även: Fakta om vetenskaplighet, Facts not Fictionsida

Så till huvudfrågan: Finns det något som helst som går att använda som bevis för att Gud existerar. Ja det finns det. Observera skillnaden. Att det finns något som går att använda som bevis, bevisar att det finns bevis. För att göra ett fullständigt logiskt och vetenskapligt bevis dvs något som utifrån giltiga argument inte bara kan utan kan visas troligt leda till en hållbar slutsats, krävs ett längre resonemang. Det är också så att det är lättare att falsifiera ett resonemang än bevisa att det är den enda möjliga sanningen.

Läs vidare i Tro, tvivel, vetenskap och ateism, Norah4you 7 juli 2013 Tar gärna en verklig vetenskapsteoretisk diskussion. Men då utifrån giltiga argument och inte subjektiva uppfattningar som framförs som vore de vetenskap.

Read Full Post »

Det är mer tro i en ärlig tvivlares tvivel än det är i många läppars bekännelser. Tro är inte något som faller ner som regn från himlen. Inte något som går att ta på utan en gåva att vårda. En gåva som innebär att man känner sig trygg för att man vet, inte tror sig veta, att man får det man behöver. Inte det man ber om.

Om Gud finns eller inte kan inte heller bevisas vetenskapligt, om det är både troende och ateister ense. Därför blir det så orimligt när ateister vill hävda sin oförmåga att tro på Gud som det normala, som det som ska vara normerande för oss övriga. Att vara ateist är inte det givna, Ture Skånberg (KD) på SvD Opinion 7 juli 2013

Det är inte så, att vi människor är ofelbara. En ofelbar människa existerar inte. Det är i sig grunden för att ingen människa någonsin kan sägas äga rätten för att uttala sig om vad normen är för andra människor än sig själv.
Bästa beviset på att människan inte är ofelbar får även vi troende när vi väljer att jämföra t.ex. en text från den Anglosaxiska kyrkan men en äldre svensk bibelöversättning å ena sidan och en ny å andra sidan. Trots att vi alla är kristna och varit kristna, så är ordens värde och betydelse inte något givet över tid. Texterna måste återvinnas av varje generation utifrån den verklighet och språkutveckling som råder vid varje givet tillfälle. Bästa beviset att en människa inte är ofelbar finns även i ateistens normförklaring. Om ingen människa är ofelbar, så är det precis som det står i de Mänskliga Rättigheterna: Alla människor är lika värda det är också så att Alla människor är lika värda, men olika Verkligheten finns här och verkligheten är den att ateisten inte kan uttala sig varken för tvivlarens eller den troendes räkning. Bara för sin egen. Allt annat förutsätter att ateisten inte bara anser sig mera värd utan också att ateisten kan bevisa detta. Vilket i sig är att bevisa något obevisbart. Vilket ju ateisten som kräver bevis själv borde inse att det inte går ihop.

Samtidigt är det så att allt inte går att förklara utifrån vetenskaplig logik. Allt behöver inte heller förklaras. Vetenskapsteori är viktigt. Mycket viktigt. Viktigare än många ateister som går vilse i alla fallacies verkar förstå. På samma sätt som energi är oförstörbar, bara ändrar form, så är det med sambandet, inte skillnaden, mellan vetenskap och tro. För varje ny kunskap som människan får, så måste denna kunskap sättas in i en större helhet. Inte bara detaljstuderas utifrån delarna.

När jag läste data, systemprogrammerare 1971, gick en rolig historia om en Chalmerist. Det var på den tiden då många fortfarande använde räknesticka. I ett samtal mellan några människor så kom diskussionen upp om helhet och delar. Någon sa: Men vad är då 2 gånger 2. Chalmeristen tog upp räknestickan, använde den och sa: ungefär 4 Lite så är det med tro. Även om man detaljstuderar alla ingredienser till en sockerkaka, använder samma recept, så blir inte resultatet exakt lika om flera gör det samtidigt. Allt går inte att förklara med siffror om ens vi tar med sannolikhetskalkyl, talteori och använder oss av matematisk analys.

Big Bang som är utifrån det vi nu vet är ursprunget till vårt universum är i sig det bästa handfasta beviset på Guds existens. För om det inte fanns en Gud, vad kunde då skapat något ur ingenting och fått det att explodera så att universum bildades. Säkerligen är det då någon som försöker invända men vacuum då. Det må vara så att ordet vacuum kommer av det latinska vacua tom. Men rent praktiskt i verkligheten, så förutsätter alla experiment i vacuum att vi utgår från och talar om vacuum i en avgränsad volym. Redan där går ateisten som lutar sig mot sin tolkning av vetenskap vilse. Universum så som vi känner universum, må teoretiskt gå att matematiskt beräkna. Precis som det matematiskt går att beräkna vad som lär ha hänt de första sekunderna efter Big Bang. Dessa beräkningar säger dock inget om vad som rådde före Big Bang. Däremot säger det oss alla att något, någon, vad vi än vill kalla den utlösande faktorn som orsakade att Big Bang inträffade, är den okända faktorn.

Vi som tror på Gud, vi förnekar inte Big Bang även om det självfallet finns många som varken förstår Big Bang eller Strängteori. Det som skiljer oss från nyateisterna, det är att vi vågar erkänna att allt inte går att förklara utifrån de fysiska lagarna som vi känner dem. Vi kallar Gud Gud för att han är den felande faktorn mellan människans vetande och allt det som fyller oss av tro och tillförsikt, inte oroligt letande efter förklaringsmodeller varför det ena sker men inte det andra. Många av oss har i vår vardag sett, hört eller upplevt Gud i verkligheten och i vetenskapen. Vi får vad vi behöver. Inte vad vi ber om. Tomhänta kom vi till världen. Inte är det mycket vi kan ta med oss när vi går. Det är ärligare att tvivla än att kräva bevis för att våga tro.

Read Full Post »

behövs å det snaraste. Det står klart sedan 200 skolledare valt att visa sin egen inkompetens och avsaknad av kunskap om vad som skiljer en lärartjänst från ett kontorsarbete!

””Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider”” står det i rubriken till deras famösa inlägg på DN debatt Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider, DN 15 mars 2010. Som om inte den rubriken var nog, så bevisar ‘herrskapet’ själva sin egen okunnighet: ”Det är uppenbart att dagens läraravtal har sina rötter i en annan tid och i en annan skola än dagens, ett avtal där rektor inte får tillgång till 10 timmar av lärarens veckoarbetstid .

Vi vill se ett modernt arbetstidsavtal som öppnar upp för enskilda skolor att skapa en flexibel arbetsorganisation som stödjer lärande och elevers olika behov av stöd i sitt lärande. I omtanke om lärarnas arbetsmiljö vill vi också ha en normalisering av lärares arbetstid.”

Tja, dessa 10 timmar är bl.a. till för att förbereda för lektioner och läsa in till lektioner både det som finns att tillgå på Sveriges många gånger dåligt utrustade skolor där än idag det finns elever som tvingas arbeta med kartböcker (ibland även vanliga böcker) där händelseutvecklingen efter järnridåns fall 1989 fortfarande som bäst avspeglar det som hände fram till 1995! Där läroböckerna i historia m.fl. ämnen är enkelriktade utifrån flumskolans snuttifikations teknik där avsaknad av djup och sammanhang är så stort att bara det kräver en hel del extra arbete av varje SO-lärare (samma för alla andra lärargrupper också) för att kunna anpassa stoffet inte bara till en skolklass som idag inte sitter stilla som elever gjorde för 30 år sedan utan som bäst klarat av att hitta penna, suddgummi och förhoppningsvis sin egen sittplats när 5-8 minuter gått av de 40 minuter som lektionen oftast är.

Läraren som i en vanlig svensk skolklass inte bara har problem med oroliga elever utan också i en normal 7:a (exempel) har en kunskaps- och förståelsebredd hos eleverna som kan sträcka sig från 4:e klass läs- och läsförståelseförmåga upp till de som mycket lätt skulle klarat 8-ans och 9-ans SO-böcker med gott resultat. Läraren måste alltså på dessa 10 timmar även anpassa stoffet till enskilda elever OCH vilket är mycket viktigt eller rättare sagt dessa sk. skolledare redan borde vetat: En lärare som skall undervisa samma lärostoff i 3-4 klasser samtidigt, kan ytterst sällan även om alla elever har goda svenska kunskaper, vilket långt ifrån alltid är fallet, undervisa på exakt samma sätt – men däremot undervisa utifrån samma kunskapsinnehåll på för varje enskild klass anpassat sätt OCH vara beredd med extra texter utifrån varje klass elevers behov d.v.s. förenklade texter till de som har svårt att läsa alternativt ha annan undervisningsmetodik för dem samtidigt som andra elever i exakt samma klass kan behöva både en och två extra fördjupningar för att inte sitta sysslolösa.

Härutöver skall läraren stå till förfogande för föräldrar som behöver ringa även utanför kontorstid. Långt i från alla föräldrar har möjlighet att ringa på kontorstid, hur står det till med nutidskunskapen ‘kära’ skolledare. Läraren skall förkovra sig själv. Jag talar inte om de kurser som skolan/kommunen högst eventuellt bekostar i vidareutbildning och där nedsättning i tid eller annan kompensation utgår. Nej det jag talar om är att varje lärare som vill följa med i den forskning och vetenskapliga utveckling som finns i ämnet och som krävs att läraren har ett hum om inte kan läsa sig till det sittande på skolan som ytterst sällan har den vetenskapliga litteraturen som läraren behöver lugn och ro för att läsa in. Lugn och ro är det sällan på skolans arbetsrum. Men det är klart är man inte själv utbildad i metodik, didaktik, pedagogik OCH barn och ungdomars utveckling är det självfallet lätt att gå och tro att alla barn är lika och att samma lektion kan hållas gång efter gång; att elevers inlärning av det utlärda går att mäta med fyllerifrågor eller alternativsvarsfrågor och att allt blir bra bara man fortsätter i flumskolans spår!

ALLA barn är lika värda men varje barn är olikt de andra i samma klass. Det är inte bara förkunskaper, lästeknik, läsförståelse, intressen och egen bakgrund som skiljer. Barn utvecklas olika fort både hormonellt och kulturellt också. Där det i ena fallet är nödvändigt med förenklad text och att ge eleven extra stöd i olika form för att klara ens de enklaste arbetsuppgifter är det i det andra fallet så att det nästan skulle gå att sätta gymnasieböcker i händerna på en elev. Detta och mycket mer ingår i en ämnes- och stadiebehörig lärares utbildning, men är inte ett krav för skolledare att ha ett uns kännedom om.

Legitimering av rektorer och skolledare behövs å det snaraste! Det är inte acceptabelt att tillsättande av icke färdigutbildade rektorer på skolledartjänster får fortgå.

Tillägg 16 mars 05:53 En avart som varit förödande för skolelever och lärare är att skolledare och rektorer kunnat skära ner på anslagen till skolbiblioteken pga av en brist i bibliotekslagen. Bibliotekslagen har misstolkats på samma sätt av skolledare och rektorer i landet som de misstolkat rätten för rektorer att själva avgöra en potentiel lärares behörighet. I det senare fallet fått till följd att många av Sveriges elever från kommunaliseringen och fram till idag inte haft ämnes- och stadiebehöriga lärare. I det förra fallet att såväl lärare som elever i många av Sveriges skolor inte har tillgång till ett skolbibliotek där t.ex. uppslagsböcker har med uppdelningen av såväl gamla Sovjetunionen som fd. Jugoslavien i nya av FN godkända stater. Ett minimalt anslag till skönhetslitteraturen gör att inköp de senaste 20 åren ofta är ensidiga tillskott av böcker utifrån den biblioteksansvariges egna värderingar om hur skönhetslitteratur för unga skall se ut och vara samt har utrymme att rymma inom den mycket magra budgeten.

Det enda krav som finns på kommunerna är ”lämpligt fördelade skolbibliotek”, en luddighet som många skolledare har sparat pengar på. Skolinspektionen har heller inte haft som sitt uppdrag att kontrollera om bibliotekslagen följs.

Men genom att skärpa lagen om skolbibliotek och flytta den till skollagen, kommer de rektorer som helt struntar i skolbibliotek att kunna prickas. Senast inför höstterminen 2011 bör alla som idag inte har skolbibliotek ha en lösning. Regeringen räknar med att reformen kostar cirka 25 miljoner kronor per år.Bibliotek krav för alla skolor, SvD 1 mars 2010

Redan det existerande förhållandet på stor del av Sveriges skolor avseende skolbibliotekens utformning och omfattning är ett tillräckligt argument för att tillbakavisa skolledarnas krav på att styra lärarnas förtroendetid av rent ekonomiska skäl. När det inte finns tillräckligt med aktuella böcker, forskningsrapporter, vetenskaplig litteratur etc att tillgå på skolan, så skulle varje lärare ha rätt att kräva ersättning för resor fram och tillbaka till närmaste fullständiga bibliotek för att skollagens krav på allsidighet utveckling utifrån demokratisk ståndpunkt skall kunna genomföras.

Hur många övertidstimmar som en lärare gör varje vecka för att klara av förberedelser till lektioner, skrivningar, efterarbete inklusive rättningar och idag får kompensation i form av ledighet för, det är svårt att uppskatta. En mellan tummen och pekfingret analys jag själv gjorde för länge sedan ger fler övertidstimmar än vad något fackförbund skulle godkänna. Dvs långt över de 150 + 150 timmar per individ (i detta fallet lärare) och år och som om det inte fick tas ut i form av kompensationsledighet som nu vid tider då eleverna inte är i skolan skulle behöva betalas ut. Obs multiplicera antalet lärartjänster i Din kommun med 300 så får Du fram ett lägsta belopp som kommunen skulle tvingas betala ut för att ens upprätthålla nuvarande låga skolkvalite.

Utöver detta så verkar det som skolledarna missat att en normal lärare som arbetar heltid idag gör 45,5 timmar varav 10 timmar är förtroendetid…… Vad skulle det kosta kommunerna att sänka lärarens arbetstid till 40 timmar i veckan i form av sämre stödmöjligheter för de elever som skolledarna säger sig värna samt i form av ökat antal anställda som skulle krävas? Vissa har tydligen inte bara missat vad som lärts ut under SO-lektionerna om Sveriges Grundlagar utan även missat den mycket nödvändiga övningen hemma i ämnet matematik!/Inger E (norah)

Stämpelurets makt, DN huvudledare 16 mars 2010 sätter fingret på problemet att skolledare, rektorer och politiker lever kvar i 1950-talets arbetsmiljö.

Read Full Post »