Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Vätterns Vattenvårdsförbund’

I villande skogen går många får lösa….. de hittar stigarna som andra trampat upp. Man begär inte mer av dem.

Men av en vice statsminister, som till råga på allt är Miljöpartist, så borde man kunna kräva att personen som minst läst in vad som gäller och skaffat sig grundläggande kunskaper i det hon/han yrar om!

Första lokala kemiska analyserna av dricksvatten som i det fallet levererades ut från Vattenverket Alelyckan (Göteborg) skedde redan för 100 år sedan.

För 74 år sedan kontrollerades dricksvattnet i Göteborgs Vattenledningssystem kemiskt vid såväl utgående ledning från vattenverk som ute på ett antal kontrollstationer. Hur ofta? Regelbundet enligt schema.

För 58 år sedan inträffade i Svartån, Östergötland söder om Linköping, en stor fiskdöd som fick frågan om utsläpp (kemiska och biologiska) i vattentäkter upp på dagordningen. Provtagningar sattes igång för att kontrollera om gifter, kemikalier m.m. kom ut i vattenledningssystemen efter att vattnet behandlats i Vattenverk. (Tvåstegs rening; krav på längre gående rening än slamavskiljning, fanns med i Sveriges första Miljövårdslag…)

Med början på 1960-talet under en driftig Landshövding Eckerberg (Östergötland) kom det att bli möjligt för kommuner att söka statsbidrag såväl för vattenrening som för att kontrollera kvalitén (kemisk och biologisk) av vatten i våra vattenledningar. Några som tidigt gjorde kontinuerliga undersökningar var alla kommuner runt Vättern (samt storjordbruk och industrier) – se Vätterns Vattenvårdsförbund som det hette på 60-talet. Andra med liknande fortlöpande kontroll samlades i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Något som bl.a. resulterade i att Holmens Bruk (nuvarande Holmen) var bland de första i världen att få slutna system så att kemikalier och gifter inte letade sig in i dricksvattnet.

Ett av de ämnen som tidigt kontrollerades i dricksvatten var sk. högfluorerande ämnen. Skälet till att denna kontroll började under 1960-talet var att man fick gränsvärden för hur mycket fluor en människa som högst skall få i sig via dricksvatten. Ett antal vattentäkter fick åtgärdas eller bytas ut samt framtagning av speciella filter för de som hade egna vattentäkter om deras vatten skulle kunna anses som tjänligt. Men det var inte Kemikalieinspektionen, bara en i raden av myndigheter som för frågan numera men komplett saknar helhetsperspektiv till skillnad från gamla ”Blå sidan” (numera nytt namn) på Länsstyrelserna i hela Sverige. Högflourerande ämnen ska minska, Aftonbladet 15 januari 2015

I sakens natur ligger vådan av att Sveriges Regeringar speciellt när S varit involverad skapat allehanda myndigheter som inkräktar på varandras område och saknar helhetsperspektiv!!!! Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten, Livsmedelsverket + några till som har ”ansvaret” för gränsvärden. Lagens förändring om kommunala ansvaret delvis katastrofal – på samma sätt som skolan. Dock sker regelbunden provtagning. Alltså inte bara skall ske utan sker!!!

För 27 år sedan lade Bo Wigilius, svåger till min systers make, fram sin avhandling: Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water Tema, Universitet, 1988 Ingår i Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 20; ISBN 91-7870-346-8
Därefter så ökades dricksvattenkontrollerna avseende gifter och kemikalier i dricksvattnet – det ställdes krav med skarpa gränsvärden (som tyvärr vad gäller vissa kemikalier blev mindre skarpa efter EU-inträdet)
Men redan på 70-talet hade dåvarande Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg haft ett stort antal symposier och konferenser där forskningsresultat om påverkan på människor av gifter/kemikalier i dricksvattnet tagit fram grunderna för hur vattenkvalité kontrollen bör göras. (Tips: Slå på Hälsovårdshögskolan i Libris)

Så hur du Åsa Romson lyckats missa att det du begär redan finns och till stor del inte bara är praxis utan lag sedan länge, det vete ”Gudarna”.
Du är en av de mest okunniga politiker som uttalat sig i Miljöfrågor!

Gifter i dricksvatten ska nu kartläggas, Åsa Romson (MP) klimat- och miljöminister i SvD Brännpunkt 14 januari 2015

Read Full Post »

Hur dålig koll har kommunernas politiker respektive tjänstemän? De må vara att det inte står moderna varianter ordet skyddat, men likväl har Vättern varit skyddad som vattentäkt redan innan första Miljölagen kom. Vad är och vad var Vätterns Vattenvårdsförbund?

Vätternvårdsförbundet ombildades 1989 från Kommittén för Vätterns Vattenvård som bildades 1957 och har till uppgift att att bevara sjöns unika egenart och samordna åtgärder, övervakningsprogram och forskning i och omkring Vättern.

Förbundets arbete finansieras av medlemmarna vilka utgörs av kommuner, landsting, länsstyrelser, företag m fl runt Vättern. Vattenvårdsförbund, länstyrelsen.se/ostergotland

Tillsamman lyckades Kommittén för Vättens Vattenvård att få Vätterns vatten drickbart och inte nog med det – de lyckades även påverka dåvarande politiker så att strikta lagar om vad som var och vad som inte var tillåtet att släppa ut efter respektive reningssteg kom att omfattas av lagar. 1957 var två år efter att Motala Ströms Vattenvårdsförbund bildades. I båda var min egen för 5 år sedan avlidne fader en av de som var med från början tills han gick i pension (på övertid efter begäran från dåvarande regering). Jag har själv i min barn- och ungdom varit med när han träffat olika personer utöver att jag var med från 1957 vid provtagningar.

För det är väl inte så illa att kommunerna glömt bort gällande lagar när det gäller rening samt slappat från att kolla hur de olika företagen samt jordbruken har det med sin respektive rening och användning av gifter respektive latrinhantering? I så fall är det inte bara svenska skolan som förfallit utan ordförståelse och ordkunskapen om vad tillsyn av lagefterlevnad innebär! För kraven som ställs i gällande lagar och i de avtal som träffades och gällt genom åren är i princip lika stränga som de krav som kommunerna runt Vättern idag vill få fram genom att ‘skydda Vätterns vatten’. Till och med Örebro länstyrelse som inte gjort lika noggranna slamstudier och vattenkvalitéstudier under åren började återigen med studier 2010, så även i det fallet är det flera år sent ute. Den stora studien som gjordes på hela Vättern har 37 år på nacken Håkansson Lars, Ahl Thorsten; Vätterns-recenta sediment och sedimentkemi;SNV PM740 NLU Rapport 88 Uppsala 1976. 1985 kom så Ahl Thorsten Undersökningar i Vättern 1984 inom av militär verksamhet berörda områden : metaller i sediment, detritus och vatten / T. Ahl utgiven av Statens naturvårdsverk 1985 även ingående i serien Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 ; 3072
uppföljare har gjorts under åren men även de har väl fallit i glömska- Bland dem Måns Lindell, Avstämning av vattenvårdsplanerna Vättern 90 och Vättern 96, Vattenvårdsförbundet Jönköping 2005 även utgiven som Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 88

Vätterns vatten föreslås bli skyddat, Aftonbladet 15 april 2013
Vätterns Vatten föreslås bli skyddat, GT 15 april 2013
Vätterns vatten förslås bli skyddat, GP 15 april 2013
Vätterns vatten förslås bli skyddat, SvD 15 april 2013

Eftersom det står klart att kommunala politiker och tjänstemän inte gjort sin hemläxa, föreslår jag att kommande helg används till inläsning av:
* Information angående undersökningar i och vattenvårdsplan för Vättern. Utgiven 1968 (även utgiven som Rapport från Kommittén för Vätterns vattenvård, 0280-9435 ; 7)

* Vättern, vatten, vård : vattenvårdsplan för Vättern / utg. av Kommittén för Vätterns vattenvård 1970

* Vattenvårdsplan för Vättern : revidering och komplettering 1978 : remissupplaga

* Vättern : vattenvårdsplan för Vättern / Kommittén för Vätterns vattenvård 1979

* Vättern 90 : vattenvårdsplan för Vättern / … av Vätternvårdförbundet ; under redaktion av Ola Broberg

* Årsskrift. 1996, Vättern 96 : reviderad vattenvårdsplan för Vättern (även utgiven som Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 43)

* Vattenvårdsplan för Vättern, Vätternvårdsförbundet 2006

Kom tillbaka när Ni läst den första delen av Er hemläxa! Påbörja därefter snarast att själva läsa in lagtexterna som gäller för sjöar som är dricksvattenreservoarer! Uppriktigt sagt är jag trött på att behöva tala om för svenska politiker och tjänstemän att hjulet behöver inte uppfinnas igen. Ofta räcker det att skaffa sig ordkunskap tillräckligt för att kunna förstå och läsa Kanslisvenska!

Read Full Post »