Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Vattenverk’

I villande skogen går många får lösa….. de hittar stigarna som andra trampat upp. Man begär inte mer av dem.

Men av en vice statsminister, som till råga på allt är Miljöpartist, så borde man kunna kräva att personen som minst läst in vad som gäller och skaffat sig grundläggande kunskaper i det hon/han yrar om!

Första lokala kemiska analyserna av dricksvatten som i det fallet levererades ut från Vattenverket Alelyckan (Göteborg) skedde redan för 100 år sedan.

För 74 år sedan kontrollerades dricksvattnet i Göteborgs Vattenledningssystem kemiskt vid såväl utgående ledning från vattenverk som ute på ett antal kontrollstationer. Hur ofta? Regelbundet enligt schema.

För 58 år sedan inträffade i Svartån, Östergötland söder om Linköping, en stor fiskdöd som fick frågan om utsläpp (kemiska och biologiska) i vattentäkter upp på dagordningen. Provtagningar sattes igång för att kontrollera om gifter, kemikalier m.m. kom ut i vattenledningssystemen efter att vattnet behandlats i Vattenverk. (Tvåstegs rening; krav på längre gående rening än slamavskiljning, fanns med i Sveriges första Miljövårdslag…)

Med början på 1960-talet under en driftig Landshövding Eckerberg (Östergötland) kom det att bli möjligt för kommuner att söka statsbidrag såväl för vattenrening som för att kontrollera kvalitén (kemisk och biologisk) av vatten i våra vattenledningar. Några som tidigt gjorde kontinuerliga undersökningar var alla kommuner runt Vättern (samt storjordbruk och industrier) – se Vätterns Vattenvårdsförbund som det hette på 60-talet. Andra med liknande fortlöpande kontroll samlades i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Något som bl.a. resulterade i att Holmens Bruk (nuvarande Holmen) var bland de första i världen att få slutna system så att kemikalier och gifter inte letade sig in i dricksvattnet.

Ett av de ämnen som tidigt kontrollerades i dricksvatten var sk. högfluorerande ämnen. Skälet till att denna kontroll började under 1960-talet var att man fick gränsvärden för hur mycket fluor en människa som högst skall få i sig via dricksvatten. Ett antal vattentäkter fick åtgärdas eller bytas ut samt framtagning av speciella filter för de som hade egna vattentäkter om deras vatten skulle kunna anses som tjänligt. Men det var inte Kemikalieinspektionen, bara en i raden av myndigheter som för frågan numera men komplett saknar helhetsperspektiv till skillnad från gamla ”Blå sidan” (numera nytt namn) på Länsstyrelserna i hela Sverige. Högflourerande ämnen ska minska, Aftonbladet 15 januari 2015

I sakens natur ligger vådan av att Sveriges Regeringar speciellt när S varit involverad skapat allehanda myndigheter som inkräktar på varandras område och saknar helhetsperspektiv!!!! Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten, Livsmedelsverket + några till som har ”ansvaret” för gränsvärden. Lagens förändring om kommunala ansvaret delvis katastrofal – på samma sätt som skolan. Dock sker regelbunden provtagning. Alltså inte bara skall ske utan sker!!!

För 27 år sedan lade Bo Wigilius, svåger till min systers make, fram sin avhandling: Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water Tema, Universitet, 1988 Ingår i Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 20; ISBN 91-7870-346-8
Därefter så ökades dricksvattenkontrollerna avseende gifter och kemikalier i dricksvattnet – det ställdes krav med skarpa gränsvärden (som tyvärr vad gäller vissa kemikalier blev mindre skarpa efter EU-inträdet)
Men redan på 70-talet hade dåvarande Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg haft ett stort antal symposier och konferenser där forskningsresultat om påverkan på människor av gifter/kemikalier i dricksvattnet tagit fram grunderna för hur vattenkvalité kontrollen bör göras. (Tips: Slå på Hälsovårdshögskolan i Libris)

Så hur du Åsa Romson lyckats missa att det du begär redan finns och till stor del inte bara är praxis utan lag sedan länge, det vete ”Gudarna”.
Du är en av de mest okunniga politiker som uttalat sig i Miljöfrågor!

Gifter i dricksvatten ska nu kartläggas, Åsa Romson (MP) klimat- och miljöminister i SvD Brännpunkt 14 januari 2015

Read Full Post »

förutsätter tre saker:
* Alla avlopps- och vattenledningar som är äldre än 20 år byts ut – inte plastas invändigt för det ger inte rent vatten.

* Alla förorenade platser i Sverige (och i förlängningen hela världen bit för bit men inte för svenska pengar) saneras oavsett om platsen är deponeringsplats med eller utan godkännande av myndigheter, gammal soptipp som i och för sig behandlats enligt tidigare godkända metoder, eller om det är föroreningar i mark efter industriproduktion/dagvattenutsläpp före 1965 (då reningsverk i större skala började byggas).

* Noggrann genomgång av tullhandlingar för import av farligt gods till industrier i Sverige före Sveriges EU-inträde. Vart gick varorna och hur såg miljöhanteringen ut enligt de trots allt stränga lagar som funnits sedan 1966.

Vi talar om ett antal 100 miljarder kronor totalt sett varav cirka 20 miljarder i initialskedet om vi skall ha en möjlighet att vinna kampen för rent vatten. Vi har inte mer än max 20-25 år på oss innan flera av de lagligt deponerade föroreningarna riskerar att läcka ut i grundvatten. Hur det står till med de olagligt deponerade, det törs jag inte tänka på.

Dock är det inte bara en viktig investering för framtiden även om summorna kan verka avskräckande. Det skapar ett stort antal jobb från grovarbete upp till högteknologisk forskning. Om alla 1300 skall kunna åtgärdas kommer det att krävas en arbetsstyrka på minst 6-10.000 nya tjänster. Vilket i sig är en nog så betydelsefull push för att få en hållbar ekonomi samtidigt som vi får en hållbar miljöpolitik för framtiden.

Pengar till sanering räcker inte, GP 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, SvD 22 juli 2012
Pengar till sanering räcker inte, Aftonbladet 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, Borås Tidning 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, Hallands Nyheter 22 juli 2012

Det allvarligaste i kråksången är inte att endast 30% av de 1300 mest förorenade platserna får pengar för att åtgärdas innan 2050. Det allvarligaste är att 2050 hade varit försent för rent vatten till stora delar av vårt lands tätorter och glesbygd långt dessförinnan. Hur vore det att ta upp det akuta problemet på dagordningen i stället för att orda om ett helt fiktivt klimathot om 200-300 år?

Read Full Post »