Rent vatten

borde inte vara ett problem i ett land som Sverige. Inte i ett land som tidigt startade sin satsning på vattenrening.

Exempel på tidiga åtgärder/provtagningar

:
1882 vattenintaget vid Alelyckan förses med ett sk. långsamfilter

1940-46 försöksanläggning för nytt reningsverk Alelyckan, Göteborg. Laboratorieundersökningar av vattnet gjordes fortlöpande. Källa original från Göteborgs Vattenverk 27 sept 1946.
resulterade i nybyggnation

1947 nytt reningsverk byggs klart 1949 Källa officiella handlingar samt original från VA-verket Göteborg

1972 Trestegs reningsverk utbyggt i Linköping. Tre steg = mekanisk rening (slamavskiljning), biologisk rening (rötkammare m.m.), kemisk rening.
Källa: Östgöta Correspondenten 29 september 1972 sid 18

Tidig avhandling
1988 Wigilius Bo, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, avhandling Tema Vatten Linköpings Universitet 1988, ISBN 91-7870-346-8

Efter mitten av 1990-talet hände något. Förvisso blev såväl Humanekologi som Geologi mer betonat. Vilket i och för sig har lett till ett antal förlorade år. Förlorade? Ja av de akademiska arbeten som kommit mellan 1995 och idag, är ett flertal i princip detsamma som att upptäcka hjulet igen från den tid då frågan om Rent vatten togs upp på Nordiska Hälsovårdshögskolan som ett hälsoproblem som skulle studeras, slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Dvs. det är inte fel att det skrivs avhandlingar i ämnet. Problemet är att de skrivs och forskning bedrives som om man fortfarande inte tagit till sig att det redan i första Naturvårdslagens avsnitt om vatten och avlopp krävdes(!) längre gående rening än två-stegs rening. Obs det fanns i klartext skrivet att det krävdes mer från såväl industri- som jordbruksutsläpp än detta.

Mer än 40 år av lagstiftning – ändå problem få kommuner m.fl. att kunna läsa
Problemet som finns idag är ett gammalt problem. Själv tog jag upp det i december 1971 i samband med ett politiskt partis möte där det kom en politiker (numera känd) som sa att partiet skulle kräva 3-stegs rening. Det krävdes en hel del skriftväxling och inkoppling bl.a. av min egen far som ju jobbat med VA-frågor sedan slutet av 30-talet, för att partiets politiker skulle fås att förstå att det de krävde redan stod i klartext i den lag som Sveriges Riksdag antagit på 60-talet.

I och med att frågan splittrades upp och skickades i olika delar till ett antal nyorganiserade myndigheter, fram och tillbaka, så har tyvärr ett stort antal av de långsammaste kommunernas politiker fåtts att tro att detta är något nytt. Växtgift förbjöds i stort sett redan i mitten på 70-talet. 1977 förbjöds t.ex. lövbekämpning med hormoslyr. Ett antal andra liknande totalförbud (inga dispenser söktes) tillkom.

Stor skandal att det ens skall behöva säga att Sverige inte kontrollerar dricksvattnet tillräckligt
Det är en stor skandal att de forskare som skriver Sverige måste bli bättre på att kontrollera dricksvattnet, stort antal Myndighetsexperter samt forskare på DN debatt 2 januari 2013 ens skall behöva skriva detta. Stor skandal för ett stort antal av de mycket viktiga åtgärder som de tar upp krävdes i lagstiftning redan i slutet av 1960-talet, ”försvann” i flumformuleringar i allt för hög grad fram till 1976, återkom under Torbjörn Fälldin (C) regeringsperiod samt flummades i lagtexter åter bort under regeringen Palmes- regeringen Perssons tid. Flummades bort till så hög grad att det trots att det är totalt förbjudet för ett antal av utsläppen missats till och med av beslutande och kontrollerande myndigheter efter 1995.

Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, GP 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, Aftonbladet 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, SvD 2 januari 2013

Åtgärderna som forskarna kräver skulle egentligen varit genomförda 1990 OM Sveriges kommuner och landsting följt gällande lagstiftning samt lyssnat på de kontrollerande myndigheterna! Skälen till att vattenrening är viktig, är dock annorlunda än vad forskarna skriver. Men det lämnar jag för närvarande därhän.

Vattenvårdsförbund från 1950-talet, slutna system m.m.
OMMotala ströms vattenvårdsförbund bildat 1955 samt Vättern Vattenvård bildat 1957 står att läsa på Vattenvårdsförbund, Länstyrelsen Östergötland Det förra resulterade bl.a. i att Holmens Bruk (nuvarande Holmen) i Norrköping fick slutna system. (Var själv med min far och besökte vid provkörning innan invigningen)

Jag vet att det finns ett antal studier och rapporter på SGI i Linköping samt ett stort antal rapporter från kontinuerlig mätningar och provtagningar i Östra Sverige söder om Mälaren från 1957 och framåt i Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr i mer än ett arkivregister. Använde mig själv av dessa (samt otal andra från Sverige och andra länder) i mina förstudier till C-uppsatsen i historia Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider.

Hur länge skall det behöva ta för att t.ex. medicinrester, kemikalierester, rester efter tillåtna bekämpningsmedel etc skall renas vid utsläppskällan som kravet var för alla icke slutna system redan i den första Miljölagen?

Tillägg Rent vatten är ingen självklarhet, GP ledarsidan 6 januari 2014

Read Full Post »

55 år för sent ute kära kommuner

Hur dålig koll har kommunernas politiker respektive tjänstemän? De må vara att det inte står moderna varianter ordet skyddat, men likväl har Vättern varit skyddad som vattentäkt redan innan första Miljölagen kom. Vad är och vad var Vätterns Vattenvårdsförbund?

Vätternvårdsförbundet ombildades 1989 från Kommittén för Vätterns Vattenvård som bildades 1957 och har till uppgift att att bevara sjöns unika egenart och samordna åtgärder, övervakningsprogram och forskning i och omkring Vättern.

Förbundets arbete finansieras av medlemmarna vilka utgörs av kommuner, landsting, länsstyrelser, företag m fl runt Vättern. Vattenvårdsförbund, länstyrelsen.se/ostergotland

Tillsamman lyckades Kommittén för Vättens Vattenvård att få Vätterns vatten drickbart och inte nog med det – de lyckades även påverka dåvarande politiker så att strikta lagar om vad som var och vad som inte var tillåtet att släppa ut efter respektive reningssteg kom att omfattas av lagar. 1957 var två år efter att Motala Ströms Vattenvårdsförbund bildades. I båda var min egen för 5 år sedan avlidne fader en av de som var med från början tills han gick i pension (på övertid efter begäran från dåvarande regering). Jag har själv i min barn- och ungdom varit med när han träffat olika personer utöver att jag var med från 1957 vid provtagningar.

För det är väl inte så illa att kommunerna glömt bort gällande lagar när det gäller rening samt slappat från att kolla hur de olika företagen samt jordbruken har det med sin respektive rening och användning av gifter respektive latrinhantering? I så fall är det inte bara svenska skolan som förfallit utan ordförståelse och ordkunskapen om vad tillsyn av lagefterlevnad innebär! För kraven som ställs i gällande lagar och i de avtal som träffades och gällt genom åren är i princip lika stränga som de krav som kommunerna runt Vättern idag vill få fram genom att ‘skydda Vätterns vatten’. Till och med Örebro länstyrelse som inte gjort lika noggranna slamstudier och vattenkvalitéstudier under åren började återigen med studier 2010, så även i det fallet är det flera år sent ute. Den stora studien som gjordes på hela Vättern har 37 år på nacken Håkansson Lars, Ahl Thorsten; Vätterns-recenta sediment och sedimentkemi;SNV PM740 NLU Rapport 88 Uppsala 1976. 1985 kom så Ahl Thorsten Undersökningar i Vättern 1984 inom av militär verksamhet berörda områden : metaller i sediment, detritus och vatten / T. Ahl utgiven av Statens naturvårdsverk 1985 även ingående i serien Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 ; 3072
uppföljare har gjorts under åren men även de har väl fallit i glömska- Bland dem Måns Lindell, Avstämning av vattenvårdsplanerna Vättern 90 och Vättern 96, Vattenvårdsförbundet Jönköping 2005 även utgiven som Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 88

Vätterns vatten föreslås bli skyddat, Aftonbladet 15 april 2013
Vätterns Vatten föreslås bli skyddat, GT 15 april 2013
Vätterns vatten förslås bli skyddat, GP 15 april 2013
Vätterns vatten förslås bli skyddat, SvD 15 april 2013

Eftersom det står klart att kommunala politiker och tjänstemän inte gjort sin hemläxa, föreslår jag att kommande helg används till inläsning av:
* Information angående undersökningar i och vattenvårdsplan för Vättern. Utgiven 1968 (även utgiven som Rapport från Kommittén för Vätterns vattenvård, 0280-9435 ; 7)

* Vättern, vatten, vård : vattenvårdsplan för Vättern / utg. av Kommittén för Vätterns vattenvård 1970

* Vattenvårdsplan för Vättern : revidering och komplettering 1978 : remissupplaga

* Vättern : vattenvårdsplan för Vättern / Kommittén för Vätterns vattenvård 1979

* Vättern 90 : vattenvårdsplan för Vättern / … av Vätternvårdförbundet ; under redaktion av Ola Broberg

* Årsskrift. 1996, Vättern 96 : reviderad vattenvårdsplan för Vättern (även utgiven som Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 43)

* Vattenvårdsplan för Vättern, Vätternvårdsförbundet 2006

Kom tillbaka när Ni läst den första delen av Er hemläxa! Påbörja därefter snarast att själva läsa in lagtexterna som gäller för sjöar som är dricksvattenreservoarer! Uppriktigt sagt är jag trött på att behöva tala om för svenska politiker och tjänstemän att hjulet behöver inte uppfinnas igen. Ofta räcker det att skaffa sig ordkunskap tillräckligt för att kunna förstå och läsa Kanslisvenska!

Read Full Post »

Rätt forska – men helt fel huvudmän

Ärligt talat, så undrar jag vilken kompetens som de som sitter och beslutar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har. Först och främst är det en fråga som det forskats i sedan 1960-talet även om svenska kommuner och landsting aldrig brytt sig om att lyssna på de forskare som fanns och finns vid Tema Vatten på Linköpings Universitet och på andra ställen. T.ex. gett det lilla anslag som Livsmedelsverket fått till de forskare som publicerats och/eller doktorerat i ämnet Vattenvård sedan 1961……

Johannsen Carl Gustaf, Vattenvård : ett samhällshygieniskt problem i belysning av hygieniska förhållanden vid ett sydsvenskt vattendrag , Avhandling Lunds Universitet 1961
Wigilius, Bo; Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, Avhandling Linköpings Universitet 1988
Bo Wigilius, Hans Borén, Georg E. Carlberg, Anders Grimvall, Bo V. Lundgren, Roger Sävenhed; Systematic approach to adsorption on XAD-2 resin for the concentration and analysis of trace organics in water below the μg/1 level, Journal of Chromatography A – J CHROMATOGR A , vol. 391, pp. 169-182, 1987
Finns många till men inte på Livsmedelsverket. En del kanske tycker att de nämnda avhandlingarna är gamla. Det tycker inte övriga världen citat ur dem har använts bl.a. i Japan i avhandlingar samt i vetenskapliga artiklar i ämnet senaste tre åren…..
Specialister i ämnet finns för övrigt inom Naturvårdsverket samt på ett antal svenska Länstyrelser….. men det visste väl inte de som ”förstämde” om…..

Miljoner till studie om dricksvatten, GP 9 februari 2013
Miljoner till studie om dricksvatten, SvD 9 februari 2013
Mijoner till studie om dricksvatten, Aftonbladet 9 februari 2013

Miljoner…. för att lösa de viktigaste forskningsproblemen som finns involverade i att större delen av det svenska VA-nätet i storstäderna skulle behöva bytas ut till en kostnad av 10 miljarder per år(!), så är det miljarder som krävs inte att man fortsatt tillåter limning av befintliga rör med plast eller annat material! Inte att forskning bedrives på dagisnivå för det är det när Livsmedelsverket och inte ett universitet får uppdraget. ”Kära politiker” vakna till och skaffa Er grundkunskaper i Naturvetenskap och Miljöfrågor!

Read Full Post »

Betalar kommunerna skadestånd?

Det har varit klart bevisat sedan slutet av 1960-talet att tungmetaller som genom restprodukter av slam från reningsverk av kommuner sålts/getts (olika icke miljövettiga idéer har förekommit) tas upp och i slutändan genom anrikning hamnar i människan. Kadmiumfaran som tas upp idag när det gäller benbrott som kostar miljarder på grund av detta är alltså inget okänt även om nuvarande personer på Livsmedelsverket respektive i Kemikalienämnden oftast verkar ha glömt det!

Studier som varje kommuns VA-ansvarige borde kunna innan och utan.
* Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11

* Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

* Statens Naturvårdsverk, Slam : innehåll av organiska miljöfarliga ämnen : sammanställning och utvärdering av analysresultat, Solna : Naturvårdsverket, 1993
ISBN 91-620-4085-5

Benbrott för miljarder av kadmium, GP 11 november 2012
Benbrott för miljarder av kadmium, DN 11 november 2012
Benbrott för miljarder av kadmium, SvD 11 november 2012
Benbrott för miljarder av kadmium, Aftonbladet 11 november 2012

Se även: Avloppsslammet allt annat än ofarligt, Norah4you 28 maj 2012 samt Saknar belägg??? Hur sa???, Norah4you 16 september 2009

Read Full Post »

Avloppsslammet allt annat än ofarligt

Det är som om vissa politiker och tjänstemän oavsett sina utbildningar har skygglappar för det som gör att Sverige idag har stora problem med föroreningar i vatten samt anrikning av farliga ämnen från kadmium, tenn till fosfor och restprodukter (från läkemedel, pencillin, sulfa samt hormonpreparat värst) som de själva för att ‘ta tillvara näringen i avloppsslam’ utsätter hela svenska befolkningen för hälsoproblem.

Det finns bra litteratur och har länge funnits bra vetenskaplig dokumentation på hur farligt avloppsslam i verkligheten är. Jag har skrivit om det tidigare i bloggen:

”Nu får faktiskt Gryab vakna upp! Kännedomen om att t.ex. tenn, tungmetaller och även fosfor(!) är helt olämpliga i de former de förekommer i avfallsslam att använda på åkerjord är gammal! Den fanns redan på 60-talet och under åren har ett stort antal vetenskapliga arbeten presenterats bland annat av:
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning dels i form av utredningar presenterade på symposier, dels i utgivna skrifter som t.ex.:
Harald Norin, Hans Borén, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Stockholm : Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), 1993 Serie: IVL rapport. B, 0283-877X ; 1114

Naturvårdsverket:
Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

Utöver nämnda finns det cirka 1000 artiklar och mer än 100 utgivna arbeten i bokform. En av de tidiga fortfarande intressanta arbetena är:
Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11 ”
Saknar belägg??? Hur sa…., Norah4you 16 september 2009

Svenska åkermarken förgiftas i det tysta, Mikael Karlsson ordförande Naturskyddsföreningen på GP debatt 28 maj 2012

För de som händelsevis tror att avloppsslam är ofarligare när det läggs i skogen, är det viktigt att påminna om bär, svamp och vilda djur. Allt leder tillbaka till det faktum att flera ämnen tas upp, anrikas och t.o.m. är farligt för fortplantningsförmågan hos djur och människor.

Tillägg 00.56 29 maj 2012 Riskabel slamspridning, GP Ledarsidan 29 maj 2012

Tillägg 08.53 28 maj 2012. Maken till uppvisande av okunskap har sällan skådats: ”Fortfarande sprids okontrollerat slam på åkrar i Sverige och i länder varifrån vi importerar livsmedel, skriver Lena Söderberg, vd Svenskt Vattenap av farlighet med användning av avloppslam, rötslam, på jordbruksmark och i skog, som den som Lena Söderberg VD för Svenskt Vatten uppvisar har INTE setts på länge. Det är ingalunda Okej att bara följa föreskrifter eller att hänvisa till ” Fortfarande sprids okontrollerat slam på åkrar i Sverige och i länder varifrån vi importerar livsmedel, skriver Lena Söderberg, vd Svenskt Vatten
Avloppsslam är okej om reglerna följs, GP 1 juni 2012

Det finns inte ett enda svenskt reningsverk utanför de industrier som har helt slutna system, Holmen i Norrköping är ett exempel, där man kan skilja bort alla tungmetaller, tennrester, manganrester, kemikalierester, hormonpreparatrester m.m. och efter ‘kontroll’ kunna påstå att rötslammet inte utgör någon fara för anrikning i djur eller människokropp. Tvärt om är det i högsta grad så att rötslam inte ens lämpar sig att lägga ut i skogsmarker med tanke på att anrikning sker av ett stort antal av de ämnen som inget reningsverk kan klara av att ta hand om. Värst är det i det fallet att svampar och annat som äts av djur och människor bidrar till att kemikalier och tungmetaller som anrikas i kroppen vållar skada. Försök inte med dimridåer. Jag har haft förmånen att få följa hela den vetenskapliga debatten på detta område i drygt 50 av min 62 levnadsår. Följer fortfarande denna och andra frågor i Sciencegrupper och vetenskapliga tidskrifter samt avhandlingar!

Read Full Post »

Akut miljöproblematik känd sedan 1957!

1957 fylldes delar av Svartån söder Linköping med ett stort antal döda och till viss del missbildade fiskar. På den tiden löd det som kom att bli miljövården, miljövårdens vagga stod i Linköping och hade påbörjats redan 1952-53 av Perry Jovén, under Vägverkets Vatten- och Avlopps avdelning på Vasavägen i Linköping. Officiellt började inte hormoslyrliknande preparat att användas i skogsbruk och på banvallar samt längs åar som trafikerades av båtar förrän kort före det att man 1963 ‘fastställde’ hormoslyrs ofarlighet 🙂 I verkligheten hade användningen påbörjats som försöksverksamhet när tiderna normaliserats för jordbruket efter Andra Världskriget.
Lennart Hardell, Pesticides, soft-tissue sarcoma and non-Hodgkin lymphoma – historical aspects on the precautionary principle in cancer prevention, Department of Oncology, University Hospital, Örebro, samt Department of Natural Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden, Acta Oncologica Volyme 47, Issue 3 2008, page 347 – 254 berättar mer om farligheten med hormoslyr och berör ett stort antal av hormoslyrs skadliga inverkningar.

Det var tur för Östergötland att det som kom att bli miljövård redan fanns uppstartat när fiskdöden uppmärksammades. Extra tur var att Östergötland hade en av de mest kompetenta Landshövdingar Sverige sett, Pehr Eckerberg. Eckerberg såg till att Östergötland var tidigt ute att söka anslag till vattenrening och att vattenvård kom att prioriteras både i form av Motala Ströms Vattenvårdsförbund samt Vätterns Vattenvårdsförbund

Utöver de farliga biverkningar i form av missbildningar samt utvecklingsproblem för hjärnor m.m. som numera är kända som Hormoslyrrelaterade, så hade hormoslyr även den egenskapen att när levande organismer tagit upp hormoslyr som lagrats och dessa organismer levde/lever i vattendrag som trafikeras med båtar vars botten målats med möja under vissa PH-förhållanden gör att möja som fällts ut lättare kan tas upp av den levande organismen samt direkt angripa samma områden på den levande organismen som hormoslyren redan försvagat försvaret för.

Ovanstående är kortfattat en del av den kunskap som funnits sedan 1957. Det skrevs en mycket bra avhandling om föroreningar i vatten för mer än 20 år sedan. Bo Wigilius, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, Tema Linköpings Universitet 1988. Rekommenderas starkt för alla som vill ta del av den kunskap som finns/funnits men som tycks ha varit bortglömd av senaste generationer miljöutbildade…..

”Fiskar som fått simma i det renade avloppsvattnet från Stor-Göteborg samlade på sig mycket mer rester av p-piller och andra läkemedel än vad forskarna hade räknat med.” Hormoner sprids i avloppsvatten, GP 15 mars 2010

Read Full Post »

Saknar belägg??? Hur sa???

Nu får faktiskt Gryab vakna upp! Kännedomen om att t.ex. tenn, tungmetaller och även fosfor(!) är helt olämpliga i de former de förekommer i avfallsslam att använda på åkerjord är gammal! Den fanns redan på 60-talet och under åren har ett stort antal vetenskapliga arbeten presenterats bland annat av:
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning dels i form av utredningar presenterade på symposier, dels i utgivna skrifter som t.ex.:
Harald Norin, Hans Borén, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Stockholm : Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), 1993 Serie: IVL rapport. B, 0283-877X ; 1114

Naturvårdsverket:
Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

Utöver nämnda finns det cirka 1000 artiklar och mer än 100 utgivna arbeten i bokform. En av de tidiga fortfarande intressanta arbetena är:
Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11

Det finns många andra. Belägg för farligheten för människan och miljön vid deponering av rötslam och därav följande lakvattenproblematik; belägg för farlighet och risker i form av tungmetaller, tenn- samt kemiska rester av mediciner finns hur många som helst arbeten av ÄVEN med senare tiders rötslamhantering (vilken inkluderar kartering, karaktärisering och laboratorieanalyser). Speciellt allvarligt är det för reningsverk som får in och behandlar avfallsvatten från industrier som använder färger och andra kemikalier i sin tillverkning och inte har fullt slutna system samt från reningsverk där rester av gruvbrytning återfinns i avfallsslamet. Påverkan på fertilitet finns belagd i utländska utredningar.

För den som inte vet något om detta, tyvärr verkar kunskaperna inte blivit mycket bättre sedan 1971-73 då jag senast gav mig in i den Göteborgska politiken om avfallshantering, så är slamavskillning det som vanligen kallats 1:a steget i en reningsprocess. Slammet hanterades länge genom rötning, dvs påverkan av luft ovanifrån och bakterier som redan fanns i slammet. I historiskt perspektiv kom slammet ofta att lagras i slamdepåer tills man upptäckte, redan på 60-talets slut, att lakvattenproblematiken då fick alltför stor påverkan på dricksvatten, vattendrag och åkermark. För att minska problematiken, i praktiken blev det tvärt om, kom någon på att man borde kunna använda slammet på åkermark. Argumentationen då skedde utifrån liknande argument som de som Gryab ‘kör’ med nu: ”I avloppsslam finns det gott om näring, framför allt från den mat vi ätit, i form av kväve och fosfor. Det finns även mullbildande ämnen som åkermarken behöver.

För Gryaab skulle det vara billigare och enklare att inte certifiera slammet. Det finns andra alternativ. Vi kan, som hittills, göra anläggningsjord. Efterfrågan är god. Vi kan bränna slammet, men det betyder i dagsläget att alla näringsämnen går förlorade.” Gryabs svar i debatt om slamavfall, GP 15 september 2009

D.v.s. argumenten är inte ens bevisade giltiga men vad värre är, är att man använder sig av äpplen för att bevisa att päron är en frukt. Dvs. det som i bästa fall kunde kallats ett cirkelbevis, ett obevisat antagande som används som fakta för att bevisa något annat, har i det aktuella fallet blivit använt från ett helt annat verksamhets- och vetenskapligt område – Utgående från obevisade antaganden om gödselbehov i existerande jordbruk, mullbildning m.m. har Gryab försökt bevisa att det i deras avfallsslam funnits kemiska föreningar som i ren form, vilket avfallsslam inte är, SKULLE kunna användas för detta behov. Skrämmande ovetenskapligt Gryab.

Detta finns tillsammans med annan viktig kunskap som tycks gått förlorad redovisad i:
Björn Berggren & Svante Odén, Institutionen för markvetenskap, Lantbrukshögskolan; Analysresultat rörande tungmetaller och klorerade kolväten i rötslam från svenska reningsverk Uppsala : Institutionen för markvetenskap, 1972-1973

För att metoderna att hantera rötslam förändrats sedan 1970-talet, innebär detta inte, att tungmetaller, kemikalierester från färg- och plastanvänding i industrin eller för den delen de medicinrester som ankommer via Mölndalsåns vattensystem och spridits på sina håll även i minimala men dock påvisbara påverkan i dagvatten, (även i grundvatten enligt något mätresultat), skulle vara lämpliga på åkermark.

Tyvärr har jag ännu inte sett färdiga rapporten av det fleråriga försöket med avfallsslam i skogsbruket. Kan i och för sig kanske vara mer lämpligt. Dock reserverar jag mig å det starkaste tills de försöken slutredovisats.

Se även: Ny teknik-samma giftiga avloppsslam, GP 10 september 2009

Read Full Post »