Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Vänerfisk’

mer gifter? Eller vad är det som ens gjort det möjligt att få sälja svensk Östersjölax med alla de toxiner m.m. som var ökända bland vattenvårdsspecialister som varnade redan på 1980-talet?

Giftig svensk lax har olagligt sålts till Frankrike och reaktionerna i Sverige är lika yrvakna som vanligt. Vaddå, är lax från Östersjön giftig?

Ja, och därför är Livsmedels­verkets rekommendationer stränga och mycket tydliga. Kostråden gäller strömming, vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern samt sik från Vänern och röding från Vättern.”
Östersjölax: Larma mer och högre om dioxin, DN ledarsidan 14 maj 2013

Något som ligger mig varmt om hjärtat och gjort så sedan min barndom på 1950-talet är Vättern. Vättern har till skillnad från övriga omnämnda fiskevatten fått fram en samling för att åtgärda utsläpp, begränsa, förbjuda, rensa upp/slamhantering på sjöbotten, slutna system i industriell verksamhet etc. som Länstyrelserna runt Vättern tillsammans med Kommuner, Industrier och Jordbruk i det mycket värdefulla arbetet som Vätterns Vattenvårdsförbund, numera omdöpt till Vätternvårdsförbundet, jobbat med sedan drygt 50 år. Detta till trots, så har halterna av olika gifter ökat där dioxin inte den värsta men allvarlig nog även här. Vätternvårdsförbundet gjorde härom året en viktig studie som kommit bort i hanteringen där man gjorde jämförelseanalys mellan halter av olika gifter i Vätternfisk med gifter i blodet hos högkonsumenter…..
Utdrag ur den studien:
Resultaten visar att halterna av samtliga miljögifter med undantag av HCB var högre hos Vät-ternfiskkonsumenter än i kontrollgrupperna. Halten av PCB 153 (en variant av PCB) låg un-gefär i samma nivå (115-625 ng/g fett) som tidigare rapporterats hos fruar till fiskare på ost-kusten (151-463 ng/g fett) då personer i samma åldersgrupp jämförs (37-59 år). Vid jämförel-ser av medelvärden utan hänsyn till ålder, hade kvinnor som konsumerar fisk från Vättern högre halter (354 ng/g fett) än som har rapporterats i en studie av fruar till fiskare på ostkusten (160 ng/g fett). De höga halterna beror på att flertalet av deltagarna i denna studie är äldre och att blodets halt av PCB, DDE och HCB ökar med stigande ålder.
Blodets medianhalter av den ingående varianten i flamskyddsmedel, BDE 47 var generellt låg men var något högre bland Vätternfiskkonsumenter jämfört med kontrollen (3,6 respekti-ve 2,9 ng/g fett). Fiskkonsumtion anses enligt tidigare studier vara en viktig orsak till att PBDEs som används som flamskyddsmedel samlas i kroppen.
Medelvärdet av halten metylkvicksilver hos Vätternfiskkonsumenter var 9,4 μg/l vilket är 3-5 gånger högre än den hos kontrollgrupperna (2,6 μg/l respektive 1,6 μg/l). Förklaringen är sannolikt Vätternfiskkonsumenternas höga konsumtionen av både mager (abborre, gädda) och fet (lax, röding, öring) rovfisk under flera års tid. Samtliga Vätternfiskkonsumenter med halter över 19 μg/l i blodet åt främst abborre och/eller lax, röding, öring 1-3 gånger vecka. Andra studier har tidigare visat att nervsystemet hos foster kan påverkas om mödrarna har kvicksil-verhalter över 10 μg/l och flera kvinnor i denna studie hade alltså halter som översteg detta värde.
Även om halterna av främst PCB och metylkvicksilver i blodet hos Vätternfiskkonsumenter är höga är det inte motiverat att avråda äldre personer eller kvinnor som inte tänker skaffa fler barn att äta fet fisk. Tvärtom, nyttan med sådan fisk överväger. Den feta fisken innehåller Omega-3-fettsyror som minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot indikerar fyn-den i denna undersökning att kvinnor i barnafödande ålder ej bör äta stora mängder av framför allt abborre och fet fisk från Vättern

Miljögifter i blod hos högkonsumenter av Vätternfisk, Vätternvårdsförbundet, Rapport nr 74. 2003. ISSN 1102-3791 utgiven av Länstyrelsen i Jönköping 2003

Läs speciellt:
Figur 5: Andelen plana dioxinlika PCB och dioxiner i Vätternfisk (Rapport 73, 2003).
och begrunda. Vätterns fisk har betydligt mindre av detta än vad Östersjöfisk har. Så finns det de som undrar över varför så många barn och unga idag får astma och allergier. Själv tog jag upp detta problem under slutet av 1970-talet. Kemikalier i all ära, men det finns inget skäl att ge barn- och unga fisk för att det skall vara nyttigt om man inte kollat upp respektive fisksort och var den är fångad. Lika lite finns det något som helst skäl att använda kemikalier som sker inte bara i snabbmat utan även vid förpackning av sk. färskt kött! Dags att göra riktig konsekvensanalys av de matvaror som svenska folket köper. Livsmedelsverket har inte tillräcklig kunskap utan det borde göras utifrån Kemikalieinspektionens specialister tillsammans med de bästa forskarna som arbetar med kemikaliers påverkan vid lagring i människokroppen dvs. forskare som finns inom medicinområdet.

Read Full Post »