Som jag skrivit förr vid flera tillfällen, så skulle jag aldrig någonsin rösta på Sverigedemokraterna. Däremot måste jag rent ut säga att jag undrar hur det står till med minnet hos 3 av Sveriges ledande journalister som hoppar på SD i spalterna idag för något fasansfullt och allt annat än acceptabelt som SD-riksdagsman/män gjorde för 2 år sedan.
För jag minns en av dessa ledande snillen, som redan när vi gick på Katedralskolan i Linköping, han gick om jag inte minns fel året under mig möjligen i 1:an när jag gick i RIIIc. Den personen som utifrån sin egen bakgrund hade mycket starka känslor mot rasism och mot nedvärdering av andra människor, var på den tiden en som till skillnad från oss andra mycket starkt förde fram att människor kan ändra sig och att man måste respektera de som ändrar uppfattning. Även de som suttit av sina straff….
En av de andra minns jag från diskussion en natt veckan före midsommar under en politisk helgsammankomst under en lång promenad tillsammans med tre andra. Den personen var mycket stark anhängare av demokrati, yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt påminde gång på gång om att människor som tagit avstånd till sitt tidigare liv skulle respekteras för att de gjort detta.
Den tredje minns jag från en av alla mina middagar under 70-talet runt mitt runda bord i vardagsrummet. Det bordet står där än och det är kanske synd att jag aldrig bad de politiker, blivande politiker, journalister, blivande journalister, världskändisar och blivand kändisar, industrifolk och andra som jag hade i blandade sällskap vid middag eller buffé skrev sina namnteckningar på. Nåväl den journalisten, som då inte var journalist men sökt till journalistutbildning och under tiden fått jobb på en av tidningarna, var också han en som förespråkade yttrandefrihet, tryckfrihet, åsiktsfrihet och som ansåg det viktigt att man skulle ta debatter med de man tog avstånd från samt om någon av dessa ändrade sig och ångrade sitt tidigare beteende, så skulle detta respekteras.
Men minnet sviker en del som stannade kvar eller hamnade bland de utvaldas skara som fick betalt för att föra fram det de en gång tyckte och tänkte.
Det finns inget försvar för att någon tar ett järnrör, inte ens för att försvara sig oavsett om den som gör det är någon med en icke politskt accepterad uppfattning eller en fotbollshuligan. MEN, för h-ete det finns heller inget försvar för att media idag hänger ut alla i en politisk gruppering för att det bland dem finns sådana som för 2 år sedan eller ännu längre tillbaka uppträdde på ett sätt som ingen människa borde göra oavsett var, när eller hur. Någon gräns får allt dras för de som ångrar sig utan att de skall behöva ifrågasättas gång på gång på gång.
”Inget jag är stolt över, GP 15 november 2012 Hoppas jag verkligen inte killen är, men vi måste ge honom en chans att landa i verkligheten och visa att han menar det han nu säger.
Bodström: Självklart att det ska utredas, Expressen 15 november 2012 Utredas, ja. Men det innebär inte att de som begått brottet att ha haft järnrör i handen, oavsett om för försvar eller för att attackera, flera år senare skall behöva löpa gatlopp i tidningarna. Ärendet hör hemma i domstol inte i pöbelbeslut i media.
”Riksdagsplats ger inte ny världsbild”, SvD 15 november 2012 Nej det gäller tyvärr rätt över alla partier att de som har fördomar när de väljs in i Riksdagen mycket sällan ändrar sin syn på världen och tillvaron när de hamnar i stora Riksdagshuset. Dock vore det bra om vi alla gav de som uppriktigt ångrar tidigare beteende en ny chans precis som en fånge som inte begått våldsbrott mot barn, kvinnor och äldre skall få det när straffet som fastställts i domstol är avtjänat. Har det inte fastställts i domstol är samtliga att betrakta som oskyldiga tills domstol fastställt något annat – Svensk Grundlag gäller i Sverige även i frågor som dessa.
Åkesson: Det ser extremt illa ut, DN 15 augusti 2012
Ekeroth om skandalkvällen: Jag skäms, Aftonbladet 15 november 2012
Det som stör mig är att de tre herrarna jag nämnde inledningsvis inte verkar minnas egna bravader som verkligen inte var något att hänga i julgranen och som en av mina vänner som var med på tiderna då det begav sig och jag satt och diskuterade över en pizza med ett glas vin förut i kväll. Döm inte om man själv inte är beredd att bli dömd. Kräver man respekt för att man själv ändrat sig och tar avstånd från vad man gjort en gång, då bör man faktiskt ge andra samma chans!
PS. Runda bordet finns fortfarande i mitt vardagsrum och tjänar samma syfte som då – ingen gradering på de som sitter där – Alla är lika värda./ Inger E
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 