1957 fylldes delar av Svartån söder Linköping med ett stort antal döda och till viss del missbildade fiskar. På den tiden löd det som kom att bli miljövården, miljövårdens vagga stod i Linköping och hade påbörjats redan 1952-53 av Perry Jovén, under Vägverkets Vatten- och Avlopps avdelning på Vasavägen i Linköping. Officiellt började inte hormoslyrliknande preparat att användas i skogsbruk och på banvallar samt längs åar som trafikerades av båtar förrän kort före det att man 1963 ‘fastställde’ hormoslyrs ofarlighet 🙂 I verkligheten hade användningen påbörjats som försöksverksamhet när tiderna normaliserats för jordbruket efter Andra Världskriget.
Lennart Hardell, Pesticides, soft-tissue sarcoma and non-Hodgkin lymphoma – historical aspects on the precautionary principle in cancer prevention, Department of Oncology, University Hospital, Örebro, samt Department of Natural Sciences, Örebro University, Örebro, Sweden, Acta Oncologica Volyme 47, Issue 3 2008, page 347 – 254 berättar mer om farligheten med hormoslyr och berör ett stort antal av hormoslyrs skadliga inverkningar.
Det var tur för Östergötland att det som kom att bli miljövård redan fanns uppstartat när fiskdöden uppmärksammades. Extra tur var att Östergötland hade en av de mest kompetenta Landshövdingar Sverige sett, Pehr Eckerberg. Eckerberg såg till att Östergötland var tidigt ute att söka anslag till vattenrening och att vattenvård kom att prioriteras både i form av Motala Ströms Vattenvårdsförbund samt Vätterns Vattenvårdsförbund
Utöver de farliga biverkningar i form av missbildningar samt utvecklingsproblem för hjärnor m.m. som numera är kända som Hormoslyrrelaterade, så hade hormoslyr även den egenskapen att när levande organismer tagit upp hormoslyr som lagrats och dessa organismer levde/lever i vattendrag som trafikeras med båtar vars botten målats med möja under vissa PH-förhållanden gör att möja som fällts ut lättare kan tas upp av den levande organismen samt direkt angripa samma områden på den levande organismen som hormoslyren redan försvagat försvaret för.
Ovanstående är kortfattat en del av den kunskap som funnits sedan 1957. Det skrevs en mycket bra avhandling om föroreningar i vatten för mer än 20 år sedan. Bo Wigilius, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, Tema Linköpings Universitet 1988. Rekommenderas starkt för alla som vill ta del av den kunskap som finns/funnits men som tycks ha varit bortglömd av senaste generationer miljöutbildade…..
”Fiskar som fått simma i det renade avloppsvattnet från Stor-Göteborg samlade på sig mycket mer rester av p-piller och andra läkemedel än vad forskarna hade räknat med.” Hormoner sprids i avloppsvatten, GP 15 mars 2010
Norah4you's Weblog 