Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘V70-föräldrar’

Falskt påstående:
Varför är det så svårt att förstå att dessa fenomen, att både bilbränder i våra förorter och nedbränning av asylboenden bottnar i samma sak? Att det är unga arga ungdomar från de lägre klasserna som protesterar mot etablissemanget. För vi alla är väl ense om sannolikheten att det rör sig om välbärgade svenska ungdomar från Danderyd eller invandrarkillar från Solna är väldigt liten. De grupperna har alldeles för mycket att förlora genom att delta i sådana aktiviteter.Föräldrarna är själva marginaliserade, Rouzbeh Masarrat Agah på Expressen Debatt 17 Maj 2016

Verkligheten en annan
Det är lika lite sant idag som när samma åsikter hördes på 70-talet. Lika lite sant som det var under EU-mötet i Göteborg är det idag att det inte skulle vara välbärgade föräldrars barn som kallar sig aktivister och bråkar med blåljuspersonal. Tyvärr inte sant. För hade det varit så att det bara varit barn till marginaliserade föräldrar som blivit kriminella och våldsamma autonoma stökpellar av båda könen.

Som ungdomsledare på 70-talet, systemprogrammerare som senare sadlade om till SO-lärare, nu pensionär, har jag under åren lärt mig att ungefär hälften av alla dessa ”aktivister” kommer från välbärgade familjer. Svenskar och invandrare som ”lyckats i livet”. En förklaring är att de ungdomarna som hamnat på glid, oavsett om de bor i område med stämpel utanförskap eller om de bor i fina villor, alla klagar på exakt samma sak. Alla skyller på att deras föräldrar inte har tid att lyssna när de unga själva vill prata. En sak till har de alla gemensamt. Till skillnad från på min tid, så får många unga i alla delar av Storgöteborg och andra städer ofta inte ta hem mer än en eller två kompisar åt gången. Det skulle varit på min tid. Jag släpade hem, nåväl inte riktigt släpade utan tvärt om, hela klassen eller 10-12 kompisar åt gången. De fick ta det som vi hade det. Vi bodde i radhus, pappa hade fin titel men lönen var t.o.m. lägre än många arbetare. Så fanns det saft eller kaffe med bullar eller smörgås (med eller utan pålägg) så fick det bli det. Räckte inte stolar och soffa till, så fanns alltid golvet. Jag är själv uppväxt med och lät min dotter växa upp med att det är bättre att ta hem kompisarna än att dra på stan med dem. Än idag finns det de som jag har kontakt med.

Så Rouzbeh Masarrat Agah, du har förutfattade meningar. Om inte dagligen, så minst 2-3 gånger per vecka kommer tidigare elever, både från skolor jag jobbat som vikarie i och de jag varit anställd på fram och pratar. Ungdomar från alla slags kulturella och ekonomiska förhållanden hemma, och det är oftast stökpellarna som tar kontakt. Har t.o.m. varit med om att stökpelle tog kontakt med mig när jag väntade på tågbyte i Nässjö. Han och en annan som direkt syntes vara stökpelle satte sig en på var sida om mig. Inte var jag rädd varför skulle jag. Förvisso hade jag lyft ner den jag kände igen när han suttit uppflugen i ett fönster och bräkt en gång i tiden. Men jag visste att han respekterade mig. För jag fanns där beredd att lyssna men inte beredd att hålla med om vilka galenskaper som helst.

I den killens fall som så många andra som kommer ur sk. fina miljöer, så fanns det V70-föräldrar där den ena var bra på att dricka även om det aldrig skulle erkännas utåt. I andra fall finns det droger i de mest oväntade miljöer och kriminaliteten är inte enbart koncentrerad till att de som kastar sten mot blåljus alla bor i området de kastar sten. Ett exempel. Stökpellar från Tuve blev för några år sedan beskyllda för att kastat sten på buss och blåljus. Det var bara det att jag som suttit och väntat på buss där detta skulle skett när jag väl klivit av bussen i ett av de finare Örgryteområdena stötte på de stökpellarna i slagsmål med ett av gängen från det bostadsområdet. Finns inget område i Göteborg där inte någon av de som blivit kriminella inom t.ex. drogvärlden har vuxit upp. Tyvärr går det inte att göra sådana ”enkla” förklaringsmodeller. Det som krävs oavsett om det är välbärgade föräldrar eller de som lever i utanförskap är dock att föräldrar bryr sig mer om sina barn än om sig själva och sitt eget ”anseende”.

Inget är lätt. Men vem har lovat att livet skall vara lätt. Förälder är man hela livet.

Annonser

Read Full Post »

På samma sätt som vi tog tillbaka Svenska Flaggan från extremhögern,
så är det dags att ta tillbaka tryggheten i samhället.
Vi kan inte längre acceptera att det finns enklaver med kriminella grupperingar, alla där har inte växt upp i utanförskap. Tvärt om i många fall.
Det vi kan göra, är att se till att tidiga brott, ofta inom skolans värld, inte bara polisanmäls utan därefter efter utredning går vidare INTE TILL SOCIALEN INOM KOMMUN utan till en central ny Myndighet som får se till att två saker snabbt görs:

* Stökpellar och småkriminella skall direkt få se en konsekvens. Det duger inte att sitta ner och tala med dem utan det krävs mer!

* Vid allvarliga brott, så bör straffmyndighetsåldern sänkas till 12 år. De som begår våldsbrott eller kastar sten på blåljuspersonal, har i flertalet fall tjocka mappar med tidigare förseelser.

Det kan låta bra när Aftonbladet på Ledarsidan skriver Polisattackerna måste få ett slut, Daniel Swedin Ledarkrönika 16 Maj 2016 men redan underrubriken En berättelse om ett samhälle som riskerar glida isär visar hur liten kunskap som finns om bakomliggande faktorer.

Det är INTE utanförskap som gör att ungdomar kastar sten på blåljuspersonal. Det börjar tidigare än utanförskap. Var en hel del ute på skolorna I aktuella Göteborgsområdet när jag kommit tillbaka till Göteborg och jobbade via Lärarjour. I samtliga fall som jag hört talas om, sett med egna ögon eller läst i tidningarna om oavsett om det gäller de kriminella ligorna eller de som åkt ner till IS via Ukraina, så har det börjat före högstadiet I Grundskolan.

Det det handlat om, är två saker:

* Dels finns det de som oavsett om de tillhör Shia- eller Sunnimuslimerna fått för sig att det är deras tolkning av Koranen som gäller. I de fallen, ett stort antal som respekterat mig då och fortfarande gör det, så har det varit grabbar som rent ut sagt mobbat den andra gruppens flickor och som ytterst få lärare fått att lyssna på dem. Många lärare vet att de som numera är kända av media, de har anmälts till polisen för våld och hot mer än en gång. Finns de som har centimetertjocka mappar hos polis och som jag när jag jobbade hörde polis säga om grabbar som tände eld när de blev arga på lärare för att de fått tillsägelse att låta tjejerna vara…. ”det blir ju ingen påföljd för de är för unga och socialen ser ju till att de kommer ut på gatan igen snabbt”.

* Sedan finns det ett antal unga kriminella som började sin bana redan innan de börjat ”Nollan”. Fråga lärare som vågar säga ifrån, så får Ni höra att ämnes- och stadiebehöriga lärare redan innan eleverna lämnar fyran vet vilka som är stökpellar. Observera att det I denna grupp inte handlar om svenskar, invandrare i andra generation eller nykomna. Det handlar inte heller om vilka jobb föräldrarna har eller om de bor i lägenhet eller villa. Det enda denna grupp ofta har gemensamt är att deras föräldrar, enligt vad ungdomarna själv berättar om Du tar Dig tid att lyssna, säger att föräldrarna aldrig tar sig tid att lyssna när de (ungdomarna) vill prata. Ofta brukar de tillägga att de inte får ta hem mer än max 2 andra kompisar åt gången….. så det är därför de hänger ute. Många av dessa föräldrarna är de vi här i Tuve kallar V70-föräldrar. (sök i bloggen på V70-föräldrar).

Det som krävs för att få bukt på detta elände är enligt min mening att vi gör de som begått allvarliga brott mer än en gång redan vid fyllda 12 år räknas som straffmyndiga OCH att svenska samhället ser till att skaffa lämpliga internatskolor i ödebygd eller i skogsbygd. På internaten skall det inte vara tillåtet att ha mobiler eller plattor utan att först ha gjort sig förtjänt av det. Det krävs mycket bra lärare samt full uppsättning skolhälsovård med utökad bemanning av skolpsykolog som är där varje vecka. Men det finns tyvärr ingen annan lösning om vi vill nå fram till dessa småpåvar som fått vara småpåvar alldeles för länge. En av de viktiga bitarna för att nå fram till dessa stökpellar är att ta reda på vilka intressen de har och utifrån vettiga intressen låta dem växa I självkänsla samtidigt som kunskaperna växer.

Stenkastning och brand i Norrköping, Aftonbladet 16 Maj 2016
Larm om skottlossning I Göteborg, Aftonbladet 16 Maj 2016
Polisen har fått larm om skottlossning, GT 16 Maj 2016

Read Full Post »

Förstå mig rätt, jag som är uppvuxen med verklig jämlikhet där män och kvinnor nästan utan undantag oavsett vem som jobbat heltid ute eller om någon varit heltid hemma, som var vanligt på 1950-60 talet, DELAT på hemarbetet. Har själv och i min, mina föräldrars samt i mina skolkamraters familjer, varit van vid att mannen (även när kvinnan varit heltid hemma) varit den som tagit hand om storstädning, hjälpt till med stortvätt och barn, disk o.s.v oavsett om vi talar om de män som haft tunga arbeten, stenhuggare lastbilsförare o.s.v. eller skrivbordsjobb. De män som inte hade som vana att duka av och hjälpa frun med disken, de män som inte utöver att sköta trädgård ville hjälpa till med än det ena än det andra, de var få i bostadsområde och vart jag än kom i min barndom. Visst fanns det slashasar, men de var få.

Vi hade inga fritidsgårdar men fick ta med oss så många kompisar som det fanns plats på soffa/sängar eller golv för att lyssna på musik eller bara vara innan TV:n, dumburken som många då kallade den, gjorde att vi satt klistrade redan innan Ingemar Stenmark drog allt och alla till att se på sina underbara skidkonster.

Någon gång på 70-talet gick det snett enligt min uppfattning. Samtidigt som ”Vi kan, vi vill, vi törs” en mycket bra pjäs började gå på Göteborgs stadsteater, så kom barn i kläm mellan många kvinnors önskan att ge sig ut i arbetslivet. Hemarbete nedvärderades och stort antal grabbar som förr fått hjälpa till hemma eller ta springpojksjobb efter skolan fick inte lära sig hjälpa till hemma och inte heller genom sina första jobb. Någonstans gick kvinnokampen snett. För inte handlar jämlikhet om att kvinnan skall kliva i mannens skor. Varje individ och varje familj har sina förutsättningar. Men barnen glömdes bort.

Skrivit det förr: Oavsett var unga som känner sig rotlösa kommer ifrån, föräldrars födelseland/vilken stadsdel de unga bor i/vad föräldrarna jobbar eller inte jobbar med, så är det en sak som hörts år ut och år in: Vi har ingenstans att träffas för ”jag” får inte ta hem mer en 1-3 kompisar och ungdomsgården/fritidsgården har lika lite som hemma någon vuxen som har tid att lyssna NÄR JAG/VI behöver det Se #V70-föräldrar.

Åtta S-debattörer: Fler kvinnor i Sverige ska kunna jobba heltid, Metro debatt 6 mars 2015

Jag bara undrar – Varför skaffa barn om det viktigaste är att kvinnan/mannen skall jobba heltid? Kanske har man glömt bort det viktigaste, sina barns bästa, samtidigt som avstånd i kilometer ökat år för år till den äldre generationen som förr ofta fanns där för de små och unga att tala med, de som var beredda att lyssna utan krav på ”kvalitetstid”?

Ingen av oss kan ta med oss det vi stressat fram i form av villor, pengar, inköpta resminnen etc när vi går….
Kanske det är dags att börja hemma med jämlikhet inte i form av att tvångsfördela vem som skall göra vad men att se jämlikheten utifrån barnets behov? Alla barn är lika värda, men olika. Så enkelt är det. Förvisso är det bra att barn har andra barn att leka med. Men vari ligger vinsten att låta små barn stå tillbaka för att vi själva skall få det bättre ekonomiskt?

Myt att familjer tjänar på att kvinnan är hemma mer, Eva Nordmark ordförande TCO på DN Debatt 7 mars 2015

V70-föräldrar är föräldrar som kommer körande till barnens träning. Oftast släpper de bara av barnen för de har ju så mycket annat att göra än att vara föräldrar. De måste ju gu bevars hinna träna eller försöka klämma in lite mer jobb för det är ju väldigt viktigt att det ser bra ut utåt. Villa eller dyr lägenhet, sommarstuga eller ständiga utlandsresor på sommar och storhelger. Nya mobiler och märkeskläder. Inte duger second hand. Inte ens om föräldrarna inte själva egentligen har råd till livet familjen lever.V70-föräldrar

Uppfostran är föräldrars ansvar

Read Full Post »

Curlade unga och unga vuxna finns numera över hela skalan från de som har svårt hänga med om de kommit in på högre studier till de som går och tror att de skall få hjälp på en arbetsplats för att utföra jobb de fått examen att utföra…..

Amanda Björkman: Curlade till ett liv utan motstånd, Ledarsidan DN 23 december 2014

Norah4you's Weblog

som inte klarar av att möta motgångar. Det börjar i skolan. Eller rättare sagt redan på dagis. Varenda lärare vet att det tidigt går att se vilka det är som tror sig ha rätten att leka kungar och få igenom sin vilja. Ytterst är det frånvarande eller närvarande känslomässigt frånvarande föräldrar som ligger i grunden. För det har varit i säck innan det kom i påse!

Huliganism handlar inte om reaktion mot samhället. Det är inte så att flertalet av huliganerna kommer från segregerade bostadsområden eller ens att de är uppväxta med ständig brist på pengar eller i missbrukarmiljöer. Stort antal av de huliganer jag vet finns här i Göteborg och i Linköping, två exempel, är unga som har haft det som i Göteborg kallas V70-föräldrar eller föräldrar som curlat med dem så till den milda grad att föräldrarna söker upp lärare i skolan om ‘deras’ barn inte fått tillräckligt…

View original post 1 339 fler ord

Read Full Post »

För det är den som är orsak till att skolan började spåra ur. Tanken bakom Grundskolan testades tillsammans med Finland innan den infördes. Vi på Tornhagsskolan i Linköping som blev Statens Försöksskola för att testa den nya skolformen, vi (jo jag gick där) hade bl.a. Professor Eve Malmqvist som rektor och flera av de bästa lärarna som fanns att få, utbildningsmässigt såväl som erfarenhets- och lämplighetsmässigt. Vi hade för all del prov i matematik i princip varje vecka och läxorna var aldrig sällan mindre än 10 sidor (har kvar böckerna med läxnoteringar) samt ytterst få gånger mindre än 3 läxor varav en oftast i matematik/svenska.

Tanken var att skapa självständiga unga människor som tyckte om att söka ny kunskap och eleverna fick såväl grupparbeten där det krävdes att alla hade sin egen del som vi skulle specialisera oss på samt samordna med de andra i gruppen inför redovisningen där varje elevs egen bit fanns med i det kompendium som vi lämnade in efter att ha redovisat. Matematik, teckning (kallas nu bild) och geografi kopplades ihop under de första 6 åren så att vi på rutat papper fick rita in/från papper klippa ut och montera storleksförhållanden total yta, totalt antal invånare samt invånare/kvadratkilometer. Först landskap efter landskap, sedan land efter land. Konstigt nog upplevde vi aldrig de bitarna som stressande utan som stöd för de läxor vi hade. Eftersom många av oss, i princip nästan alla läste vidare och sedan fortsatte efter gymnasiet till universitet så hade jag länge av tiden sedan 65 då vi gick ut 9:an kontakt med flera.

Men verkligheten blev den att lärarutbildningen samtidigt raserades. Småskollärarna och Mellanstadielärarna samt speciallärarna blev ett utdöende släkte. I stället för att skapa en lärarutbildning med Småskollärarnas som grund så blev det något helt annat. Samtidigt ändrades utbildningen på universitetens ämnesutbildningar. Minns ännu när vi på 70-talet åkte i protesttåg från Göteborgs Universitet liksom från andra orter i Sverige upp till Stockholm för att protestera mot Palmes UKAS som rent ut sagt tog bort grunderna som krävs för att klara av bredd samt fördjupning i flera ämnen. Inte blev det bättre av att skolan på vägen införde Elevens val. Tanken var här också god. Problemet var att många skolor, lärare såväl som rektorer ofta stödda av föräldrar, inte lät eleverna välja utan många som i verkligheten hade rätt till och behövt specialundervisning under vanlig lektionstid fick se sina valmöjligheter försvinna eftersom de prackades på något som påstods vara speciellt för dem ofta tyvärr med helt obehöriga lärare eller lärare som inte var utbildade för specialundervisning utöver att de i sina tjänster tvingades ta ämnen de inte själva läst sedan gymnasietiden. Skolan urholkades mer och mer.

Spiken i kistan kom med kommunaliseringen. Osthyvel och tårtbitsmetoden användes för att begränsa lärares löner, läromedel, vidareutbildning o.s.v. ofta har svenska kommuner, oavsett vilken grupp som varit i ledningen, styrt om så att öronmärkta pengar motsvarat minskade anslag på annat sätt till skolan. En av de fulaste tricken har varit att anställa icke behöriga lärare genom att splittra upp ämnen på mycket märkliga sätt t.ex. halva tjänsten i huvudämnet antingen NO/SO resterande tjänst splittrat på språk + ämne i andra delen (icke huvudämnet) alternativt blandat med del av tjänsten inom Hemkunskap eller som fast att gå in där annan lärare är sjuk/ledig. Sett många mycket märkliga tjänster där vissa skolor i vissa kommuner, tyvärr speciellt vänsterkommuner vilket förvånat mig för jag har aldrig upplevt att Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna inte respekterat kunskap (om de prioriterat kunskap på samma sätt som jag anser rätt är här egalt – de har enligt min erfarenhet ofta betonat vikten av god baskunskap).

Så kom då Göran Perssons statsministerperioder. Tanken bakom öronmärkta skolpengar var god. Tyvärr blev resultatet något helt annat. Samtidigt så fick man från skolhåll och kommuner höra att det var viktigare att det fanns x antal vuxna på skolan. Skolhälsovården försämrades drastiskt och vart speciallärarna som ännu fanns tog vägen liksom vart de vi på min tid kallade yrkesvalslärare senare kallade SYO-konsulenter försvann det vete Gud möjligtvis. Jag vet det inte. Fler och fler av dessa uppgifter samt även på sina håll städning försämrades med svåra problem speciellt för astmatiker. Nya skolor som byggdes hade inte vettig luftkonditionering eller byggdes ofta utan att man tagit hänsyn till om man byggde t.ex. på radongrund alternativt med myrmark/fuktig mark omkring. Många problem inklusive då fuktskador gjorde att behovet självfallet uppkom att ha pengar till nödvändig renovering. En renovering som i en hel del kommuner drogs på så länge som möjligt. Elevernas toaletter var de som oftast liksom omklädningsrum och duschar på Gymnastiken (numera Idrott) fick bära hundhuvet längre än det mesta annat. Gick det att skjuta upp renovering, så gjordes det.

Med fler och fler helt obehöriga lärare, se Obehöriga lärarare har i åratal, Norah4you 31 juli 2013 har lett till en ren urholkning av svensk ordförståelse och matematikkunskap. Inte har det blivit bättre av att administrativa uppgifter som förr legat på rektorsexpeditioner lagts över bit för bit på lärarlagen. För att hålla kostnaderna nere självfallet. Men det har gått ut över såväl nödvändigt förberedelsearbete som tid att rätta och finnas tillhands för elever utanför undervisningstid. Något som Göran Persson aldrig förstod och tyvärr inte hans ministrar som var ansvariga för Grundskola/Gymnasium heller förstod, är att för att göra undervisningen elevanpassad utifrån varje elevs behov krävs alltid en förberedelsetid (inklusive i många fall framplockning för varje lektion) så att det är elevernas behov av verktyg för att kunna lära in som prioriteras. Ytterst få lärare har även inom sina egna ämnen tillräcklig fördjupning i samtliga ämnen för att ‘kunna skjuta från höften’ dvs gå direkt ut i klassrum och bara köra sin undervisning. I samtliga ämnen krävs det även efterarbete. Inte bara elevkontakt, bortplockning, upplockning eller städning/ordningställande av lokalen. Det är där och då en lärare behöver tid för att kunna sammanfatta vad som gåtts igenom och hur man skall gå vidare, notera speciella saker som t.ex. om någon elev varit extra bra eller behöver mer stöd. Sedan behöver lärare speciellt i dagens skola där respekt ofta saknas, mobiler används elever springer ut och in o.s.v. tid att få slappna av innan nästa lektion.

Det är så mycket som gått snett. Björklund har börjat räta upp skutan. Men det är långt kvar innan skutan har skeppare, rorsmän och andra som gör skutans färd säker.

Det saknar i grunden betydelse VEM som är ägare till en skola. En skola bör dock enligt mitt förmenande ha Staten som huvudman och kravspecar på de som vill bedriva skolundervisning skall inkludera en hel del som aldrig ställs krav på idag. Bland annat bör varje skola ha krav på sig att pengar finns framme och deponerade för kostnaderna för lokalers anskaffande, ombyggnad och ev. framtida renoveringsbehov INNAN skolan godkänns. En kommunalskola har haft dessa utgifterna i sin budget och lokalerna har skaffats/byggts/byggts om och den summan är inget som någon verksamhet som annan skall bedriva i andra lokaler dvs om de inte tar över och driver verksamhet på samma sätt som sker inom äldrevården på befintlig plats. En grundförutsättning för att det inte skall vara tummelplats för de som vill få ut högsta möjliga vinst på kortast möjliga tid. Ett annat krav i kravspec borde vara hur många behöriga lärare som minst skall finnas per ämne och en maxtak för hur många elever en lärare skall behöva ha. Maxtaket skall vara anpassat till om ämnet i sig bör bedrivas i halv- eller helklass. Det som står i Skollagen, Läroplaner och Kursmål är bra. Det är ingalunda så att en ämnes- och stadiebehörig lärare skall behöva tveka om en elev uppfyller ALLA krav för ett högre betyg eller inte. Tvekar läraren, så är saken klar. Då har inte eleven lyckats visa att den uppfyller ALLA kraven. Därav hamnar elevens betyg om det sätts rätt på steget under det där flera eller nästan alla krav är uppfyllda. Glädjebetyg hjälper inte elevers inlärnings- eller förståelseförmåga.

Kravspec skall också vara detaljerad nog för att göra klart vad elever har rätt till enligt Skollagen i form av stöd. Oavsett om detta stöd behövs för att eleven skall få verktyg nog att ”hänga med” samt förhoppningsvis förstå eller om eleven håller på att bli uttråkad/utåtagerande för att den inte får tillräcklig stimulans. Många skolors repetitionsböcker för elever som borde få tillstånd att jobba vidare i egen takt har skapat en hel del av de bokstavsbarn som inte från början har haft psykiska problem men som skolan/föräldrar ger dem genom att inte förstå att de är understimulerade. Överstimulerade har jag sällan sett barn i svenska skolan vara. Annat än i sina föräldrars ögon eller i ögonen hos ämnes- och stadieobehöriga lärare som inte klarar av att ge dessa eleverna fördjupningar i de fall det inte är lämpligt utifrån kursplaner att låta eleven jobba helt fritt framåt.

Starta med att blanda in lärarfack och andra fackförbund tillsammans med skolornas utförarorganisationer, kommunala eller privata OCH inkludera övriga arbetsmarknadens parter i att tillsammans gå igenom vad olika möjliga framtida jobb på arbetsmarknaden har för behov. Det vore en bra utgångspunkt att man i slutänden kräver att arbetsmarknadens parter får lika stort inflytande som politiker och föräldrar. Vi kan inte fortsätta att utbilda unga till arbetslöshet med glädjebetyg och eller önskeämnen, varken i Grundskola eller på Gymnasie. Dags att föra in 2000-talet i skolans värld där kravet på ordkunskap, ordförståelse, djupare grundläggande matematikkunskap och matematikförståelse samt att det skall vara krav att skolorna inte hindrar elev från att läsa mer än engelska för att skolan/föräldrarna anser att det är nog för respektive elev. Detta förekommer speciellt i kommunala skolor. Talade med två som råkat ut för detta så sent som igår. Om skolan inte har gett eleverna verktyg nog att som minst kunna klara av att tala ytterligare ett språk utöver svenska, ett ev. hemspråk samt engelska, så är det skolan som brister och inte uppfyller Skollagens krav. Osthyveln och tårtbitsmetoden har talat och fått allvarliga konsekvenser men allt började med Palmes Flumskola.

Björklund skall ha all heder av att han börjat räta upp Grundskoleskutan. Sedan återstår Gymnasieskutan. Det går inte att elever släpps igenom skolan i ‘Alla skall med’ anda och kommer till gymnasiet för att upptäcka att de inte klarar av det de trodde de skulle klara av. Lika lite går det att ha önskelinjer som inte har realistisk förankring i den arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter vet finns och har möjlighet att förutse framöver. Att slussa igenom alla i gymnasieskolan med högskolebehörighet kan tyckas fint. Problemet är att vi får ut ett stort antal unga som inte har grundkunskaper nog även om de kommer in på universitet och högskolor att följa kurserna. Hela vägen från andra terminen i gymnasiet och framöver får vi elever som hoppar av, ledsnar eller bara blir uppgivna inför framtida möjligheter. Samtidigt har vi andra som kommit in på linjer som även om de går ut med högsta betyg kräver mer utbildning och då högskole-/universitetsutbildning som ingalunda är så lukrativ som många tror. Förvisso betalar inte svenska studenter för att läsa, eller rättare sagt det man i andra länder ofta får in i de avgifter som föreligger t.ex. boende ibland mat samt kurslitteratur, det får svenska elever betala med större och större lån förutsatt att deras föräldrar inte har råd att sponsra dem genom att låta dem bo och äta hemma alternativt betala bostad för dem. Sveriges studenters situation är ingalunda någon höjdare. Bara i svenska ögon.

Sedan detta med vinst. OM någon utförare går med vinst när den uppfyller samtliga korrekt ställda krav som bör finnas på kravspec innan någon får börja verksamhet som bekostas av statlig eller kommunala medel, så är detta inte fel. Inte heller någon som helst omöjlighet. Skälet till detta är att överbyggnad i form av administration inklusive alla onödiga möten på nivåer över utförandenivån, tar alldeles för mycket pengar i den Offentliga verksamheten. Politiker kostar mer än de tror och får ofta gyllene bananskal till framtida utveckling. Något som aldrig kommer varken personal på golvnivå oavsett om det handlar om vård eller skola till del. Pengar skall ut i verksamheten och inte lekas bort i konstgjorda sammanträden. Detta insåg svensk industri och handel redan på 80-talet.

Dags att göra upp med Björklunds flumskola, Henrik D Ragnevi ordf. Attention Göteborg samt Ann Nolin partiordförande och språkrör, Barnpartiet; GP Debatt 19 augusti 2013
Förstatliga lärarnas kompetensutveckling, Bo Jansson Ordf.Lärarnas riksförbund samt Christer Mattsson Lärare och grundare av Toleransprojektet, Expressen debatt 19 augusti 2013
Brister i kemin mellan studenter och ämnet, Expressen ledarsidan 17 augusti 2013
Välkommen tillbaka till en ny sorts skola, Daniel Swedin Aftonbladets ledarkrönika 19 augusti 2013
Föräldrarna avgör om barnen lyckas i skolan, Alf B Svensson Psykolog på Aftonbladet debatt 19 augusti 2013 Ligger mycket i det. Däremot handlar det inte om klasstillhörigheter eller etnicitet. Det handlar mer och mer om två saker:
* Många av de unga föräldrar vars barn går i skolan är själva antingen curlade sedan barnsben eller har med sig ryggsäck i form av tidigare upplevelser innan de kommit hit. Oaktat vilket så har många fått itutat sig att Staten, det offentliga, vet bättre än föräldrarna och att det allmänna skall vara de som ordnar allt som inte föräldrar ‘klarar’ av.
* Alldeles för många föräldrar är oavsett ekonomisk standard och utbildning det vi ibland kallar V70-föräldrar här i Tuve samt övriga Göteborg. Se:V70-föräldrar, Aktuell debattsida Norah4you Dvs föräldrar som inte tar sig tid att vara med alternativt sitta ner och lyssna/finnas där när barnet behöver det utan som lämnar, sticker iväg efter att ha kollat när de måste vara med nästa gång, hämtar och stressar hem för att förhoppningsvis ungarna skall få lite tid med förälder vid lugn måltid innan de lägger sig. Att dessa föräldrar ofta inte hinner med, inte vill för kan kan alla föräldrar, sitta med när barnen gör läxor hemma. Det är bara en av biverkningarna på V70-föräldragenerationen.

Rikare kommuner har lägre lärartäthet, SvD 19 augusti 2013 Det handlar inte om att detta i sig behöver vara fel. Behovet av lärartäthet som ett minimikrav på lärartäthet bör fastställas. Men där utöver beror behovet på hur lugnt det är i klassen, hur harmoniska eleverna är och hur den omgivande miljön i skolan är. T.ex. om klassen störs av att andra elever har raster och måste springa i korridoren till sina skåp för att hinna byta böcker och anteckningsblock. Även där finns ett stort problemområde som borde belysas av lärarfacken.

Dags sätta punkt för den marknadsstyrda skolan, Jan-Åke Fält, Marie Israelsson gymnasielärare, Bo Karlsson fd gymnasierektor, Mats Norrstad ord Lärarförbundet Huddinge, Daniel Suhonen chef tankesmedjan Katalys, Sten Svensson fd chefred. Lärarnas tidning samt Mats Wingborg skribent och utredare på DN debatt 19 augusti 2013
Var Mats Wingborg arbetat som utredare framgår inte. Dock att artikelförfattarna gör reklam för sin bok ‘Slaget om den likvärdiga skolan’ står med. Så syfte och tendens lyckas de glömma bort att de förmedlar i stället för giltiga argument för sin åsikt….. 😛

Dags att föra Offentlig verksamhet in i nutid. Administration skall även ligga på rätt nivå. Det vill säga när det gäller skolan på rektorsexpedition. All överföring av administrativa bitar till lärare har drabbat eleverna. I samtliga fall är det där som privata utförare har möjlighet att om de uppfyller alla andra krav göra en vinst.
Cementblocken i den offentliga överbyggnaden har dränerat all möjlig offentlig verksamhet på pengar.

Men det gäller att kravspecar finns framme och att de som vill utföra en verksamhet som varit offentlig också visar att de inte bara är beredda att uppfylla dessa utan också har möjlighet att sätta av pengar från början som deponeras för att garantera som minst att elever som kommit in har möjlighet att gå färdigt utbildningen i samma regi. Klarar eller vill inte en utförare ställa upp på detta, då har vederbörande diskvalificerat sig själv oavsett om den är kommunal, för även kommunala grundskolor och gymnasier läggs ner speciellt i glesbygdsområden, eller privat. Det är elevernas behov av att få den undervisning och de verktyg som ger dem möjlighet att kunna få arbete som skall vara avgörande. Inte frågan om offentlig eller privat utförare. Inte frågan om vinst eller inte vinst.

Dags att göra upp med resterna av Palmes Flumskola samt Göran Perssons kommunalisering av skolan. Kommunerna är inte de som skall ha huvudmannaskapet. Möjligen måste ny bit in under Skolverket där arbetsmarknadens parter ges utrymme att påverka vad det krävs för att elever som går ut Grundskola och Gymnasium skall vara möjliga att anställa. Det ansvaret bör ligga på Statlig nivå.

Tillägg 01.45 20 augusti 2013. viktig debattreplik Men framförallt måste de folkvalda bli bättre på att stänga skolor som håller oacceptabelt låg kvalitet – oavsett driftsform, när riktade insatser inte hjälper. Att garantera en hög lägstanivå i skolan är upp till samhället: till tillsynsmyndigheter och ansvariga politiker. Fria skolvalet har bromsat skolans negativa utveckling, Karin Svanborg-Sjövall, projektledare på Timbro på DN debatt 20 augusti 2013

Read Full Post »

som inte klarar av att möta motgångar. Det börjar i skolan. Eller rättare sagt redan på dagis. Varenda lärare vet att det tidigt går att se vilka det är som tror sig ha rätten att leka kungar och få igenom sin vilja. Ytterst är det frånvarande eller närvarande känslomässigt frånvarande föräldrar som ligger i grunden. För det har varit i säck innan det kom i påse!

Huliganism handlar inte om reaktion mot samhället. Det är inte så att flertalet av huliganerna kommer från segregerade bostadsområden eller ens att de är uppväxta med ständig brist på pengar eller i missbrukarmiljöer. Stort antal av de huliganer jag vet finns här i Göteborg och i Linköping, två exempel, är unga som har haft det som i Göteborg kallas V70-föräldrar eller föräldrar som curlat med dem så till den milda grad att föräldrarna söker upp lärare i skolan om ‘deras’ barn inte fått tillräckligt bra betyg eller läraren inte låtit barnet ta sin rättmätiga plats.

Många unga och unga vuxna idag har aldrig fått uppleva normala motgångar. Deras föräldrar har, förvisso ofta i bästa välmening vad nu det är?, sopat vägen framför dem så till den milda grad att dessa unga och unga vuxna tror sig vara jordens krona och alltid ha rätt till att få sin uppfattning hörd och genomförd. Curlingföräldrar är lika skadliga för sitt/sina barns framtid som någonsin V70-föräldrar. Ett barn som inte lär sig att få vänta, att misslyckas och komma igen och som om de misslyckas aldrig får höra av sina föräldrar att föräldrarna älskar barnet lika mycket även när det misslyckas, det barnet har aldrig upplevt verklig gränssättning och har svårt att ta till sig när det gäller t.ex. fotboll och ishockey att Deras lag inte alltid lyckas eller är bäst.

Vi måste börja med att låta skolorna och dagisen få lugnare uppväxtmiljöer med tydlig gränssättning och inte lallande ‘stackars lilla du’ när dessa självutnämnda kungar och drottningar sätter sig på andra elever, mobbar, eller bråkar med lärare. Borde vara lättare än att börja där. Det står ändå i Skollagen att skolan skall arbeta för Demokrati och hur värdegrunden SKALL vara.

Vi måste fortsätta med att sätta regler i varenda svensk klubb där förälder som överträder sin roll i idrotten, musiken etc totalförbjuds att närvara. Dåliga råmodeller skall inte få komma in!

Sedan är det dags för hårdare lagar när det gäller de som redan blivit huliganer.
Förslag, bakgrunden presenterad ovan:

* Polisanmälan och varning vid första tillfället samt obligatorisk anmälning till ”sitt” lags publikvärdar INNAN de som bråkat ens får komma in på en match efter klubbens beslutade avstängningsperiod!
* Om inte det hjälper: Polisanmälan och att åklagare yrkar på fotboja under hela säsongen.
* Totalförbud att bevista idrottsanläggning i Sverige under x antal år. Kan svensk domstol utdöma djurförbud, näringsförbud etc, så måste vi kunna utdöma huliganförbud att närvara vid idrott!

”Vi har inte hotat honom”, Aftonbladet 27 april 2013 Förbaskade ynkryggar som inte kan ta ansvar för sina egna handlingar! Hade de kunnat det, så hade de redan i skolan fått lära sig att det inte är deras egna subjektiva upplevelser av vad de sagt och gjort utan den drabbades upplevlser som gäller juridiskt oavsett om det handlar om mobbning, trakasserier, förföljelser eller hot. Personen de ger sig på verbalt eller med händerna är den som har tolkningsföreträde om han/hon upplever sig hotad!
Utgår från att dessa ynkryggar har råkat ut för någon av alla dessa icke ämnesbehöriga samhällskunskapslärare med lång erfarenhet som varit proppar sedan kommunaliseringen av skolan och förhindrat att Grundskoleelever i Sverige fått rätt utbildade lärare i ett så viktigt ämne som Samhällskunskap. Alltså ytterligare en sak som måste åtgärdas. Ämnes- och stadiebehöriga lärare är mångdubbelt viktigare för våra barns förståelse av hur svenska Grundlagar talar om att samhället skall styras och vad som är tillåtet!

Som lax på löken får så vår statsminister Fredrik Reinfelt klagomål för att han engagerar sig och reagerar på tokigheterna. ‘Tror han ville verka folklig”, Aftonbladet 27 april 2013 Låter som om det kom från en själv curlande journalist/politiker som är förälder och känner sig attackerad som dålig råmodell……
Fotboll – då vaknar Reinfeldt till liv, Lena Mellins kolumn 27 april 2013>/A>

Vad sa då Reinfeldt? Bland annat: – Jag står här för att jag älskar fotboll, men framför allt för att vi måste välja vilket samhäller vi ska ha. Ska vi låta oss styras av huliganer – eller ska vi visa att samhället inte accepterar hot. Reinfeldt: Vi accepterar inte hot, DN 26 april 2013 Varför skulle samhället acceptera hot? Bra rutet Statsministern!!!

Reinfeldt: De hatar sin egen klubb, GP 26 april 2013 lite väl hårt, men inte kan någon som älskar en klubb vilja skada denna på det sätt som huliganerna gör. Eller har jag fel och har vi då att göra med sjuka personer som borde få vård…. i sann svensk bortförklaringsanda 😛

Men hur ska man få ett slut på sådana här händelser. Det är inte första, och tyvärr inte den sista, gången som ledare eller tränare slutar efter hot.
Jag satt själv på presskonferensen på Råsunda hösten 2008 när AIK-anhängare stormade in och krävde sportchefen Ola Anderssons avgång. Han lämnade också sitt uppdrag, liksom vd:n Charlie Granfeldt.
Jag intervjuade Djurgårdens sportchef Stefan Alvén när han avgick för två år sedan, efter hot mot sig och sin familj.
Fallen är tyvärr många, många fler. Michael Borgqvist och Michael Andersson i Hammarby, Johan Tornberg i Västerås hockey, bland annat.
Lika hemskt varje gång. Lika illamående blir man nu igen.
Ändå är jag inte förvånad.
Hot och trakasserier är alldeles för vanligt inom idrotten. Och de ökar, enligt Björn Erikssons huliganutredning.
Lagar får inte bort de kriminella, Lindblad på SvD sport 26 april 2013 Nej men även lagar måste till. Utöver det jag tagit upp ovan krävs det också att svenska Rättsamhället slutar lalla med 15-18 åringar som begått våldsbrott. De flesta av dem släpps ut till ‘socialens’ ansvar utan någon form av verklig reaktion från samhällets sida. Våldsbrott av 15-20 åringar skall ALLTID behandlas av central myndighet och ALDRIG någonsin överlåtas till Kommunal socialnämnds ansvar! Det är märkligt men för 100 år sedan var barn vuxna och fick ta ansvar för sina handlingar när de konfirmerats vid 14-15 års ålder. Förvisso fick de inte rösta förrän senare, men inte katten kunde de smita undan sitt eget ansvar eller lallas med av samhället!
Johan Esk: Cancern fortsätter att äta upp Djurgården, DN 27 april 2013 Inte bara Djurgården är drabbat. Stor del av idrotts-Sverige råkar ut för huliganer. Vi måste sätta ner foten rejält och ändra från dagis och upp hur våra barn och unga får lära in värdegrunder, demokrati och empati för att inte tala om att de har rätten att få ämnes- och stadiebehöriga lärare i Samhällskunskap!

Tidigare inlägg om V70-föräldrar: Det är inte samhället utan föräldrar som av ett eller annat skäl inte orkar vara föräldrar och få barnen att lära sig vanligt hederligt umgängesvett och att man inte bara kan få för att ‘andra får’ eller göra saker för att ‘andra gör’, som är orsak till problemen. Detta gäller både i invandrartäta områden och i andra områden. Vi har t.ex. stora problem med en del ungdomar från sk. fina områden. Föräldrarna kallas ibland V70-föräldrar av idrottsledare m.fl. har också de en hel del ungdomar som när de inte längre kan platsa i A-laget blir strulpellar.

De, V70-föräldrarna har förvisso bättre förutsättningar men de ägnar inte mycket tid med sina barn. Nej det är inte samhället, Norah4you 26 maj 2011

Tillägg 28 april 2013 Magnus Pehrsson hotades, valde att sluta, vilket fick även ordföranden Tommy Jacobson att avgå och statsminister Fredrik Reinfeldt att blixtkalla till presskonferens.

För det har Reinfeldt hånats och förlöjligats på sina håll, att han skulle ha gjort sina uttalanden bara för att han är uttalad Djurgårdssupporter, att det finns andra frågor som är viktigare och minsann också förtjänar en presskonferens med statsministern.

Jag tycker det är bra att den cancersvulst av hot och våld som finns inom idrotten äntligen kommenteras på högsta nivå. Det är möjligt att det i realiteten mest är tomma ord, regeringen behandlar ju förslagen ur Björn Erikssons huliganutredning i snigelfart, men ett kraftfullt avståndstagande mot hot och våld i vårt samhälle kan väl aldrig vara fel?

Tyvärr är jag cynisk, jag tror inte att hoten upphör för att statsministern är bekymrad. Det finns alltid personer som tycker sig ha rätt att hota och få sin vilja fram med olagliga metoder. I Aftonbladet säger en av de utpekade männen som besökte Djurgårdens träningsanläggning för att söka upp Magnus Pehrsson att trion ”vill ha en ursäkt till alla supportrar för det här, att de anser att de utnyttjat sin demokratiska rätt som medlemmar i Djurgården att få träffa tränaren”.

Ja, ni läste rätt. De som hotade Pehrsson så att han inte ville, vågade eller orkade fortsätta sitt jobb längre vill ha en ursäkt! Rimbo lyser upp i idrottsmörkret, SvD Sport 28 april 2013

Read Full Post »

om någon till händelsevis tror att det bara är att skaffa barn, placera dem i ett fack – förlåt så snart som möjligt lämna dem ifrån sig tidig morgon, hämta sen eftermiddag som bäst för att sedan umgås, hm kallas det att umgås förresten, med sitt barn när man tillsammans rusar in i affären för att handla och sedan snabbt lagar (i bästa fall från scratch) kvällsmat innan barnet som är helt slut efter dagen i allra bästa fall får en liten stunds lek och inte bara sätts framför barnprogram på tv:n innan nattningen.

Vill man vara förälder, så får man vara beredd på att avstå från en hel del. Göra ett uppehåll i karriären eller som minst gå ner till deltid. Alla kan inte detta. Det är en dröm att stilla bedja om när man är ensam under småbarnsåren. Jag vet. Jag skilde mig när Monika var under 4 år. Det innebär ändå att man får avstå. De vänner som inte accepterar att träffas hemma med ev. barn, de var i mitt fall få men ändå inte vänner speciellt länge därefter. Har man valt att skaffa barn, så är det barnet och inte en själv som skall prioriteras.

Nu finns det de som talar om jämställdhet mellan könen…… Min egen far som dog för fyra år sedan nästan 93 år gammal borde varit bra exempel. När jag var liten bodde vi i Utby. Att han cyklade hem och åt varje dag när han jobbade för VA-verket. Då inte där det ligger nu. Hann diska efter varje måltid han var hemma. Är en sak. Men diskade gjorde i alla karlar på bägge sidor av släkten. Utom en som skulle servas. Vad som var mer jämställt än nutida feministernas drömmar var att pappa var den som i princip alltid dammsög och hängde upp tvätt. Utöver sköta sitt jobb och den del av trädgården som inte var blommor eller örter. Det handlar inte så mycket om jämnställdhet totalt sett eller i enskilda familjen utan om vem som är bäst på vad. Mamma var bra på att sy kläder, sköta övriga delen av hushållet utom storhandling och hade gröna fingrar samt var bra på att sylta, safta och ta tillvara det som trädgårdsland och skogen gav. Alla människor är lika värda men olika.

Att försöka rita ett flödesschema som ens i drömmens värld skulle kunna passa alla svenska familjer, oavsett hur familjen idag ser ut, är en utopi. Att hävda att små barn under två år mår bra att vara borta mer än några få timmar från den som skall vara deras råmodell och som de förhoppningsvis knyter an till så att den knytningen gör att barnet när det växer upp känner att de har någon som de vågar prata med för att personen/föräldern/släktingen tar sig tid är inte alla barn förunnat.

Det handlar inte om att ge någon dåligt samvete. Det handlar om att tänka vilket val som är bäst för barnet OM man vill skaffa barn alltså. Jag talar varje vecka med unga stökpellar från 14 upp till 23. ALLA utan undantag talar om en enda sak: Mamma/pappa/mammas eller pappas sambo INGEN har tid att prata med mig när jag behöver efter skolan, efter att varit ute och lekt. Nästan ingen har oavsett var i stadsdelarna här i Göteborg de bor och oavsett föräldrarnas utbildning haft föräldrar som från första klass tagit sig tid att sitta med eller laga mat i närheten så att barnet har fått fråga när det kört fast. För läxor är ju numera något som en hel del av första generationens curlade barn som nu är föräldrar tycker att skolan skall sköta.

Skolan har många uppgifter – men det är föräldrar som utifrån sina erfarenheter och där gör det inget om föräldern inte läst vidare utan är ofta bra om föräldern inte sitter på för höga hästar när barnet ställer frågor. Kan en förälder inte svaret, så är ett bra tips att föräldern och barnet söker den saknade kunskapen. På nätet eller genom att en gång i veckan gå en kort stund på bibliotek. Sedan är det viktigt att föräldern alltid finns där och helhjärtat stöder sitt barn: Du duger ändå även om du inte är bäst. Alla är lika värda men alla kan inte vara bäst och det finns alltid något som varje barn är bra på. Stimulera det och sluta gapa om förlorad karriär, knapp kassa eller avsaknad av gamla umgängeslivet. VÄX UPP.

Inte fel avstå karriären under småbarnsåren, GP Debatt 3 juni 2012
KD lägger in backen i jämställdhetsarbetet, GP debatt 8 maj 2012

NEJ KD lägger inte in backen. Till skillnad från många speciellt på vänsterkanten har KD tagit konsekvenserna av den oro som många barn lever under genom att skjutsas hittan och dittan från tidiga långa dagisdagar tills förälder är V70-förälder (skriv ordet i bloggens sökruta så hittar du förklaring). KD inser att vill man vara förälder, så måste man ta ansvar och vara beredd att avstå under några år från det som förut varit det vanliga livet. Det behövs inte dyra utrikesresor. En månad per år kan man spara till ett regionen runt kort och som förälder bre smörgåsar, eller något annat, för att ta med tillsammans med saft och kaffe och någon frukt. Allt behöver inte vara färdigordnat och alla behöver inte åka till legoland. Svenska naturen och de platser som likt Slottskogen och Botaniska finns i och kring svenska städer duger bra för äventyr när man är liten.

Read Full Post »