Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Utbildningsrevolution’

och göra dem en björntjänst? Det är vad vi gör när vi först låter dem köra ‘Elevens val’ av gymnasieutbildning oaktat om det på de linjer som väljs finns lediga jobb/hopp om nya jobb i framtiden eller om de för att ‘Alla skall med’ går linjer de drömt om att få jobb i men där jobb inte finns eller där det är ett fåtal som kommer fram till grytorna men de övriga för att de fått läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet tvingas studera vidare och sätta sig i stora skulder för kurser på universitet och högskolor som i många fall inte leder till att eleven/eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden. Antingen blir de överkvalificerade, vilket låter barockt och också är det när det t.o.m. för de som söker affärsbiträdesjobb ofta efterfrågas erfarenhet som de som inte valt att läsa vidare men känt sig tvingade till det inte har utöver att de absolut inte har rätt utbildning för de jobb som finns.

Någon gång måste Sverige som land lyckas få våra politiker att förstå att ‘Elevens val’ kostar för mycket även i de fall de unga mer eller mindre direkt efter gymnasieexamen, om de nu har klarat sig så långt att de fått den utan att hoppa av, går vidare till Komvux. Kan i och för sig vara så att det kostar mycket att låta de som hoppat av eller skolkat/sovit och inte klarat av gymnasieexamen går på Komvux för att få gymnasieexamen senare. Är också så att det kan upplevas orättvist att de som slitit och släpat för att få sina betyg blir omsprungna när de söker till universitet och högskolor av de som softat. MEN, bland de som hoppar av gymnasiet finns i varje fall en hel del som gett upp för att de känt sig mobbade (observera att det är den som upplever sig som mobbad som har rätt och aldrig de som står vid sidan om) och inte orkat längre. De fallen kan jag i varje fall finna rimliga skäl för att det skall finnas Komvux för. Men de som ‘bara’ vill höja betyg och hoppat av alldeles innan examen för att de insett att deras betyg/linjeval inte räcker. De kostar samhället mycket pengar som skulle sparats om antalet gymnasieutbildningsplatser varit något så när i överenstämmelse med existerande eller förutsett behov av arbetskraft.

Vi har inte råd att utbilda unga till arbetslöshet. Vi har inte råd att tvinga många av dessa att mer eller mindre mot sin vilja studera vidare för att under tiden de söker jobb i varje fall få studielån. CSN är ingen jultomte även om CSN-lån kan tyckas som en möjlighet att överleva och få läsa något ur listan på ‘Elevens val’. Även på Universitet och Högskolor har Sverige lekt jultomte tillräckligt länge. Önskekurserna som inte leder till jobb har ökat drastiskt sedan 1970-talet då Palme fördärvade Universitet och Högskoleutbildningen med Palmes UKAS (som vi kallade det när vi från Göteborg och andra universitet och högskoleorter åkte tåg till Stockholm och protesterade en gång i tiden).

Samtidigt som vi har Rekordhög brist på arbetskraft, GP 23 januari 2013 : Utbildning i allmänhet pekar flera bedömare och politiker ut som den viktigaste åtgärden för att täppa till det stora gapet mellan antalet arbetslösa och arbetsgivarnas behov av personal. Både företag och arbetslösa är nu förlorare.

Gruvarbetare, förskollärare, kockar, sjuksköterskor, läkare, it-personal och civilingenjörer är bara några exempel på yrken där arbetsgivarna letar folk, trots att arbetslösheten bara ökar.

– Det finns för många personer inom vissa utbildningar och för litet intresse för andra utbildningar, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

så har vi också Yrkena som har svårast att få jobb, GP 23 januari 2013 :
Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare
Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Som alla kan se finns det ibland dessa yrken både journalist som kräver universitets- och högskoleutbildning och hör och häpna Barnskötare (medan det sägs på andra ställen att det behövs många förskollärare) ….
kanske är det dags att stanna upp ett tag och fundera på varför vi utbildar så många unga till långtidsarbetslöshet eller till inproduktiva universitets och högskolekurser med större och större lån att återbetala,
i stället för att se till att kräva att varje Grundskola precis som på Enhetsskolans tid hade en Yrkesvalslärare senare kallad SYO-konsulent som får tillräckligt med tid för att sätta sig ner med varje elev från 7:an till 9:an så att eleverna får klart för sig inte bara vad de önskar utan också vad deras egna styrkor finns så att de kan få en utkomst i form av inkomst efter utbildning!

PJ Anders Linder på SvD har helt rätt när han säger: Den högre utbildningen är alldeles för viktig för att de nuvarande bristerna ska få fortsätta. Studenterna får med sig för lite ut i yrkeslivet och arbetsgivarna får inte fatt i personer med rätt kompetens. Utan hög kvalitet är det inte högre utbildning, PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida 23 januari 2013

Rätt har också när de säger: Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Högskolan lider av flera systemfel, SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Här är jobben du bör satsa på, Aftonbladet 24 januari 2013

Vi måste sluta upp att tro att alla kan allt. Alla är bra på något. En del är bra inom många områden. Alla är lika värda men olika. Det är viktigt att de som behöver stöd i en eller annan form får det tidigt, redan under första skolåren. Lika viktigt är det att stimulera de som ‘har det lätt’. Det är i den gruppen många avhopp sker för att elever rent ut sagt blir uttråkade och vill synas när de blir understimulerade. Det är däremot inte rätt att utbilda unga till arbetslöshet bara för ‘att’ alla skall med.

Tillägg 15.46…. Låt kvaliten styra anslagen till högskolan, Saco representanter på SvD Brännpunkt 24 januari 2013 låter bra som rubrik, men sedan: …Etableringspengen skulle dessutom kunna leda till att lärosäten undviker att satsa på nya utbildningar och på så sätt ha en konserverande effekt. Vi menar att det i stället är viktigt att lärosäten får vara innovativa och utbilda för framtidens arbetsmarknad och samhälle, utan att riskera att bli en ren leveransorganisation för arbetsgivarna.

Rätta mig om jag har fel, men var i hela fridens namn kan någon hitta ej skattebetalda jobb inom genusutbildningarnas område? OK bara ett exempel men ändå. Det är alldeles för lätt för Universitet och Högskolor som vill profilera sig att satsa på nya utbildningar som inte har kontakt med verkligheten. Varken den verklighet vi känner eller den som går att förutspå för det är inte på Universitet och Högskolor man känner hur marknadsläget och arbetsförändringar ute i verkligheten går. Vore att godta att man sätter upp handen för att se om vinden blåser…..

Annonser

Read Full Post »

Nu har inte bara S utan även Saco (Sveriges Academikerorganisation) trampat i klaveret. Hur står det till med ordkunskapen hos Sacos företrädare i utbildningsdebatten?

Det är inte en utbildningsrevolution att Höstterminen 2011 var antalet studenter vid högskolan 227 procent högre än hösten 1980 visar data från SCB Regering och opposition bråkar med tveksamma siffror, Emelie Lilliefeldt, (handläggare utbildningsfrågor Saco); Håkan Regnér (Sacoekonom); Galina Pokarzhevskaya (statistiker och utredare Saco).

För att det skulle varit en utbildningsrevolution att fler läser på högskolor och universitet, så hade det krävts att vetenskapsteori satts i centrum så att alla som skriver från B-uppsats upp till akademiska arbeten verkligen gjort detta utifrån vedertagen standard. Så är inte fallet. Det som brister, brister redan när det gäller vilka som kommer in på universitetet. Inte etnisk, könsmässig eller socialnivå uppdelning. Däremot är kraven för att komma in lägre på flera av lärosätena än det var under 1960-70 talet. Vilket medfört att det på många utbildningar idag konstigt nog krävs mer timundervisning i respektive kurs än vad som någonsin förr varit kravet. Det kostar mer för universiteten och högskolorna än vad något politiskt parti eller Saco åtminstone utåt visat att de förstår. Vad värre är, är att kunskapsstandarden på sina håll blivit så låg för de som börjar studera att de inte direkt kan läsa och förstå det som behöver läsas in för att klara kurser och linjer. Tre saker brister, och detta tyvärr från Grundskolans lägre årskurser:

* Ordkunskapen är liksom huvudräkningen satt på undantag så att de som skulle behövt hjälp redan i de första klasserna på Grundskolan och som har Skollagen i ryggen för att få den hjälpen, ofta aldrig fått det stöd som krävs. Det hjälper inte att kunna läsa om det som skall ha lärts in inte har förståtts så att det går att använda på varje steg på kunskapstrappan uppåt.

* Läxor har av många setts som något som bara har att göra med skolan eller debatten om RUT-avdrag för läxläsning. Det finns två viktiga bitar i läxläsning hemma som aldrig, eller åtminstone ytterst sällan berörs:
Oavsett om en förälder själv kan eller behöver ‘lära in först själv’, så är det viktig stund för varje barn att föräldern tar sig tid att sätta sig ner och som minst lyssna för att veta vad barnet lär sig i skolan och vad barnet funderar på i samband med detta. Varje barn behöver mer än sk. kvalitétstid med föräldern. Det handlar om att barnets naturliga råmodell(-er) är barnets viktigaste källa för socialt samspel och diskussion om det barnet funderar på.
Läxläsning är också ett sätt att repetera utanför klassrummets stökiga miljö idag. Det är aldrig någonsin möjligt för en lärare som har 40 minuters lektion att ägna den tid och uppmärksamhet åt varje enskilt barn. Observera att många lärare inte har mer än totalt 80-120 minuter/30 elevers klass i veckan. Det är därför viktigt för kunskapsinhämtande att repetition sker utanför hela skolmiljön. Gemensam läxläsning 40 minuter eller ens 80 minuter i veckan ger inte mycket om det sker i skolmiljö med 30-60 elever som tiden skall fördelas på. Läxläsning är inte ens vanlig undervisning där läraren i bästa fall under förutsättning av lugn klass där alla kommer i tid, har med sig böcker och anteckningsblock, sitter ner o.s.v På en vanlig lektion har läraren som bäst dryga minuten + 20 sekund att ägna sig speciellt åt varje barn. Förälder är man hela livet och det hör till att man vågar vara förälder även om barnet lär sig mer formell kunskap än man själv lärt in.

* Antalet som studerar vid universitet och högskolor säger inget om kvalitén på utbildningen. Vilket visats ovan. Det säger tyvärr heller inget om hur många som går ut med akademiska examina i ämnen eller på linjer som samhället, arbetsmarknaden eller tidens behov i övrigt ställer. Många kurser och linjer utbildar till arbetslöshet som kräver mer utbildning till den grad att de som läser vidare ofta får svårt att få jobb för att de är överkvalificerade och inte har praktisk erfarenhet ens av det de utbildat sig i. Utbildningar för enskilds önskade utbildning är en dröm men har väldigt lite med behovet på arbetsmarknad eller möjlighet att utifrån utbildningen finna framtida försörjningsmöjlighet att göra.

Sedan åter till vetenskapsteori. Hade varit bra om man återigen tagit upp filosofi, logisk analys och grunderna till vilka premisser som i enskilda fallet måste vara uppfyllda för att ett påstående/antagande eller argument skall vara giltigt i specifik situation. Som det är idag saknar flera av de uppsatser och akademiska arbeten som kommer god akrebi och god kunskap i vad som krävs för att A -> B skall gå att använda i samtliga fall där B kan leda till C och utifrån det skulle kunna leda till en hållbar slutsats att A -> C. Mycket snömos och döljande av problems subjektiva värderingar utifrån enskilds egen ryggsäck syns tyvärr numera.

Tidigare debattinlägg på DN i utbildningsfrågan: Alliansens politik sänker utbildningsnivån i Sverige, Stefan Löfven (S) och Ibrahim Baylan (S)på DN debatt 19 december 2012 samt Löfven och Baylan trixar med siffrorna, utbildningsminister Jan Björklund (FP) på DN-debatt 19 december 2012
Trixande är ordet – mindre antal i årskullar leder automatiskt till behov av mindre antal platser på universitet. Det kan aldrig vara ett självändamål att någon skall gå på universitet eller högskola år ut och år in bara för att lära sig mer. Minns en kille som var god vän med gamla studentkompisar till mig. Den killen gick ett antal linjer på Chalmers fram till sista terminen…. så bytte han linje. Samhället har inte så gott om pengar att studier skall få vara för personlig tillfredställelse. När man börjar läsa, så behövs ett mål att sikta mot. Finns inte målet är frågan om studierna är rimliga. Välja om är en sak men inte något som skall få upprepas gång på gång på gång innan som minst första examen är klar.

Read Full Post »