Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Undervisning’

Ska katten lära råttan hur man jagar hund eller vad är det frågan om Fridolin? Det krävs kunskap för att kunna lära ut kunskap så att någon, oavsett kön ålder och kultur, får verktygen som behövs för att lära in! Kunskap krävs för sökande av ny kunskap Alla kan ju inte komma in på höga politiska poster utan erfarenhet och utan utbildning halkande sig fram på ena efter andra bananskalet. 🙂 Alla människor är lika värda men en del tycks tro sig mera värda än andra…

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt i skolan, Utbildningsminister Fridolin i SvD intervju 3 april 2015 Säger han som kom in på bananskal och trodde att en Folkhögskollärare hade lika bra kunskap hur Barn och Ungdomar lär in som en Grundskollärare. Detta trots att karln gång på gång visat att han inte läst in eller lärt sig förstå, undrar vilket?, vad som står i Betygskriterier, Läroplaner och Skollag. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, dumt visa det även om man är politiker!

Se även: Självgodhet, arrogans – S-MP regerigen i nötskal

Read Full Post »

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

Jag hajar till när jag läser DN-s artikel om undervisningstid på högskolor och universitet: ”– Vi ser att ju färre timmars undervisning per vecka, desto svårare blir det att motivera studenterna till heltidsstudier. Det krävs mycket för att en 19-åring ska ägna 36 timmar i veckan åt att självläsa, säger Högskoleverkets utredare Jana Hejzlar.” DN

Men snälla högskoleverket och studentkårer – VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på  främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.

Det var ofta vi inte hade mer än 2 tillfällen med max 3×45 minuter (vi hade raster vid lämpliga tillfällen) dvs. som mest 6 x 45 minuters föreläsning i veckan = 4,5 klocktimmar. Men som sagt var INTE varje vecka. I snitt hade vi omkring 5 klocktimmar i BÄSTA fall om undervisningstiden fördelades på antal veckor vi hade respektive kurser! Dvs obetydligt mer än vad Ni har idag och betydligt mindre än vad studentkåren önskar sig. Att vi därutöver kunde ha en form av studiehjälp då vi i grupper gick igenom texterna och ibland kunde få någon från institutionen som gick runt och var beredd att svara på frågor var en annan sak.

MEN att läsa på högskola och universitet är inte som att läsa på gymnasium. Det kräver disciplin och många långa nattimmars studier! Ändå kunde både jag och många andra ha arbete vid sidan om, så mycket man fick tjäna de terminer studiestöd utgick och mer de terminer man inte hade studiestöd. Väx upp.

Tillägg 13 januari: Läs gärna https://norah4you.wordpress.com/studietekniska-tips-mm/

Read Full Post »