Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Tvivel’

Det är då märkligt att en docent i Geografi, av alla ämnen, vill uppvisa sin egen okunskap om vetenskapsteori. Speciellt när han ger sig in på ett område Guds existens som han inte heller behärskar.

Saken är nämligen den att människor har använt vetenskaplig metodik för att utforska ljusets och ljudets egenskaper, och därmed har man kunnat konstruera apparater som mäter ljusets respektive ljudets våglängder, och därmed kan tala om för den färgblinde om något är rött eller grönt, och kan hjälpa den tondöve att stämma en gitarr. Analogt med detta borde man alltså med vetenskaplig metodik kunna finna sätt att påvisa Gud även för oss om är ”oförmögna” att observera henom. Religionen är vetenskapens antites, Anders Sirén docent i Geografi Åbo Universitet på SvD Opinion 8 juli 2013

Uppriktigt sagt herr docent, så har jag inte någon gång varken när jag läste till systemvetare, när jag studerade matematik, statskunskap, sociologi, historia, geografi, religion, samhällskunskap, läste till lärare eller skrev någon av mina uppsatser (D-nivå i historia) någonsin stött på ett så bedrövligt okunnigt inlägg från någon som vill göra gällande att han förstår vetenskapliga metoder. Observera först att vetenskapligt förhållningssätt innebär att man först alltid ser till sitt eget förhållningssätt i förhållande till det problem man vill diskutera. Som Vollmer Gerhard skrev i Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993: Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab.

Vi börjar från början,

* Avsaknad av ett bevis, är aldrig bevis på att sådant saknas.

* Cirkelbevis, dvs bevis där hela eller del av det som skall bevisas ingår i förutsättningen är aldrig bevis på någonting.

* För att A och B går att bevisa utifrån vetenskapliga metoder, så innebär inte det att allt eller ens något utanför A och B går att bevisa utifrån vetenskapliga metoder. Konkret: För att det gått att finna vetenskapliga metoder för att mäta ljus respektive ljuds våglängder, är inte något bevis eller ger ens skäl att anta att allt går att bevisa med vetenskapliga metoder!

Lite begreppslära:
* Information: Förmedlade uppgifter som kan vara sanna eller falska, som presenteras i ett eller flera sammanhang med hjälp av olika satser som uttrycker tankar, påståenden och/eller åsikter. Semantiken delar upp Information i Språk, Tankar och Verklighet. Där språket tillhandahåller den formulering som uttrycker Tankarna, där Språket refererar till verkligheten på samma sätt som tankeinnehållet refererar till Världen/Verkligheten så som den som förmedlar informationen uppfattar/vill uppfatta detta.

* Tankar: Den konklusion som en eller flera människor gjort av en given händelse, situation presentation av fakta/uppgifter/åsikter och som den/dessa människor formulerar för sig själv/vill förmedla till andra. På macronivå är påstående det använda helhetsbegreppet på micronivå består tankarna av en eller flera termer.

* Påståenden: En eller flera satser som ger sig ut för att förmedla en kunskap/en observation etc, där satserna på micronivå består av ett antal begrepp.

* Åsikt: En eller flera påståenden som framförs i tal, skrift eller bild. En åsikt är alltid subjektiv och beroende av den som ligger bakom framförandet av åsikten. På macronivå kallas detta en formulering. På micronivå finns underliggande termer.

* Användande av ‘för att X är’ så torde/borde Y vara är ett av de allvarligaste fallacies inom logiskt resonemang och får inte användas om man skall följa vetenskapsteoretiskt förhållningssätt. Den förste som visade på att detta inte är logiskt hållbart utan användande av fallacies var David Hume(1711-1776)

Det herr docent lyckats göra är i sig endast att framföra sina personliga subjektiva åsikter, inte vetenskapliga fakta eller ens visa på att herr docent förstått vetenskapligt förhållningssätt. Än mindre vetenskapsteorins grunder. Det herr docent lyckats med i sin debattartikel faller helt under en av de andra allvarligare fallacies i vetenskapliga sammanhang: Hasty generalization
Se även: Fakta om vetenskaplighet, Facts not Fictionsida

Så till huvudfrågan: Finns det något som helst som går att använda som bevis för att Gud existerar. Ja det finns det. Observera skillnaden. Att det finns något som går att använda som bevis, bevisar att det finns bevis. För att göra ett fullständigt logiskt och vetenskapligt bevis dvs något som utifrån giltiga argument inte bara kan utan kan visas troligt leda till en hållbar slutsats, krävs ett längre resonemang. Det är också så att det är lättare att falsifiera ett resonemang än bevisa att det är den enda möjliga sanningen.

Läs vidare i Tro, tvivel, vetenskap och ateism, Norah4you 7 juli 2013 Tar gärna en verklig vetenskapsteoretisk diskussion. Men då utifrån giltiga argument och inte subjektiva uppfattningar som framförs som vore de vetenskap.

Read Full Post »

Det är mer tro i en ärlig tvivlares tvivel än det är i många läppars bekännelser. Tro är inte något som faller ner som regn från himlen. Inte något som går att ta på utan en gåva att vårda. En gåva som innebär att man känner sig trygg för att man vet, inte tror sig veta, att man får det man behöver. Inte det man ber om.

Om Gud finns eller inte kan inte heller bevisas vetenskapligt, om det är både troende och ateister ense. Därför blir det så orimligt när ateister vill hävda sin oförmåga att tro på Gud som det normala, som det som ska vara normerande för oss övriga. Att vara ateist är inte det givna, Ture Skånberg (KD) på SvD Opinion 7 juli 2013

Det är inte så, att vi människor är ofelbara. En ofelbar människa existerar inte. Det är i sig grunden för att ingen människa någonsin kan sägas äga rätten för att uttala sig om vad normen är för andra människor än sig själv.
Bästa beviset på att människan inte är ofelbar får även vi troende när vi väljer att jämföra t.ex. en text från den Anglosaxiska kyrkan men en äldre svensk bibelöversättning å ena sidan och en ny å andra sidan. Trots att vi alla är kristna och varit kristna, så är ordens värde och betydelse inte något givet över tid. Texterna måste återvinnas av varje generation utifrån den verklighet och språkutveckling som råder vid varje givet tillfälle. Bästa beviset att en människa inte är ofelbar finns även i ateistens normförklaring. Om ingen människa är ofelbar, så är det precis som det står i de Mänskliga Rättigheterna: Alla människor är lika värda det är också så att Alla människor är lika värda, men olika Verkligheten finns här och verkligheten är den att ateisten inte kan uttala sig varken för tvivlarens eller den troendes räkning. Bara för sin egen. Allt annat förutsätter att ateisten inte bara anser sig mera värd utan också att ateisten kan bevisa detta. Vilket i sig är att bevisa något obevisbart. Vilket ju ateisten som kräver bevis själv borde inse att det inte går ihop.

Samtidigt är det så att allt inte går att förklara utifrån vetenskaplig logik. Allt behöver inte heller förklaras. Vetenskapsteori är viktigt. Mycket viktigt. Viktigare än många ateister som går vilse i alla fallacies verkar förstå. På samma sätt som energi är oförstörbar, bara ändrar form, så är det med sambandet, inte skillnaden, mellan vetenskap och tro. För varje ny kunskap som människan får, så måste denna kunskap sättas in i en större helhet. Inte bara detaljstuderas utifrån delarna.

När jag läste data, systemprogrammerare 1971, gick en rolig historia om en Chalmerist. Det var på den tiden då många fortfarande använde räknesticka. I ett samtal mellan några människor så kom diskussionen upp om helhet och delar. Någon sa: Men vad är då 2 gånger 2. Chalmeristen tog upp räknestickan, använde den och sa: ungefär 4 Lite så är det med tro. Även om man detaljstuderar alla ingredienser till en sockerkaka, använder samma recept, så blir inte resultatet exakt lika om flera gör det samtidigt. Allt går inte att förklara med siffror om ens vi tar med sannolikhetskalkyl, talteori och använder oss av matematisk analys.

Big Bang som är utifrån det vi nu vet är ursprunget till vårt universum är i sig det bästa handfasta beviset på Guds existens. För om det inte fanns en Gud, vad kunde då skapat något ur ingenting och fått det att explodera så att universum bildades. Säkerligen är det då någon som försöker invända men vacuum då. Det må vara så att ordet vacuum kommer av det latinska vacua tom. Men rent praktiskt i verkligheten, så förutsätter alla experiment i vacuum att vi utgår från och talar om vacuum i en avgränsad volym. Redan där går ateisten som lutar sig mot sin tolkning av vetenskap vilse. Universum så som vi känner universum, må teoretiskt gå att matematiskt beräkna. Precis som det matematiskt går att beräkna vad som lär ha hänt de första sekunderna efter Big Bang. Dessa beräkningar säger dock inget om vad som rådde före Big Bang. Däremot säger det oss alla att något, någon, vad vi än vill kalla den utlösande faktorn som orsakade att Big Bang inträffade, är den okända faktorn.

Vi som tror på Gud, vi förnekar inte Big Bang även om det självfallet finns många som varken förstår Big Bang eller Strängteori. Det som skiljer oss från nyateisterna, det är att vi vågar erkänna att allt inte går att förklara utifrån de fysiska lagarna som vi känner dem. Vi kallar Gud Gud för att han är den felande faktorn mellan människans vetande och allt det som fyller oss av tro och tillförsikt, inte oroligt letande efter förklaringsmodeller varför det ena sker men inte det andra. Många av oss har i vår vardag sett, hört eller upplevt Gud i verkligheten och i vetenskapen. Vi får vad vi behöver. Inte vad vi ber om. Tomhänta kom vi till världen. Inte är det mycket vi kan ta med oss när vi går. Det är ärligare att tvivla än att kräva bevis för att våga tro.

Read Full Post »