Alla dessa snurren till journalister som bräker ut uppgifter om pågående uppvärmning av jorden pga sk. Klimathot och även kallar det väder som drabbat Europa för Extremväder……
Akut vattenbrist, eldningsförbud, snöstorm i juni och rekordtidig algblomning
I halva Sverige varnar SMHI för stor risk för skogsbränder – samtidigt går vattenbilar dagligen över Ölandsbron för att förse ön med vatten.
– Det här hade man inte riktigt på bordet. Det har tagit många på sängen, säger Niclas Breemann, teknisk chef i Mörbylånga kommun på södra Öland.Så slår extremvädret mot Sverige just nu, Kvällsposten 10 Juni 2016
Lär de sig aldrig att göra källkritisk kontroll numera? Varit med om snöfall i äppleblom på skolavslutning, i LINKÖPING. Varit med om snöfall när vi en gång runt 1960 tältad utanför Oslo på m i d s o m m a r d a g e n s morgon….. Lånat tält hade vi, mamma, pappa, syrran och jag. Gick och lade oss en varm sommarkväll med lite för mycket mygg i luften där det gamla tältet farbror Olle och tant Kristina haft sedan 40-talet inte precis höll hettan ute och där underlaget var sådant där gammalt som man fick lägga ut speciellt. Vaknade av att vi alla frös. På ena sidan av tältet låg snön….
Gräsbränder nu i all bedrövlighet, men vi hade fruktansvärda gräsbränder förr. Bland annat nära Kvarn det året farbror Yngve var inne på sin sista repmånad och låg i fält. Vi var på väg dit, men stoppades som alla andra p.g.a. gräsbrand som spridit sig till skog. Hade inte vi barn varit små, så hade pappa precis som andra bilister förr i tiden när något sådant hände tvingats ansluta sig till de som bekämpade elden. Så var det då. Vi har haft fruktansvärda skogsbränder i Bohuslän under min 66 åriga levnad. Bland annat på Huds moar. Hus och mack och mycket skog brann. Gräs och skogsbränder i södra Sverige var långt ifrån ovanliga förr.
Något så när vettigt svar ger en meteorolog Nitzan Cohen på Foreca: Många upplever just nu väderomslagen som extrema men Cohen menar att det är relativt vanligt med tvära kast i början av sommaren.
– Det är absolut vanligt. I vår del av världen är det väldigt avgörande vad det är för lufttryck. Var låg- och högtrycken ligger placerade i förhållande till varandra. Lågtrycken kan dra med sig varmluft, men de behöver ett högtryck för att kunna släpa upp varmluften.
När det gäller midsommarvädret är det precis som vanligt – alltså helt omöjligt att förutspå.
Därför drabbas vi av extremväder, GP 10 Juni 2016
Algblomning inte något nytt. Inte ens så här tidigt. Däremot har jag i år inte hört talas om att det föregåtts av rödmaneter i stora mängder som dn gången min syster brände sig så illa att hon fick feber. Vi var barn då.
Översvämningar i Europa inte något nytt. Hade en brevvän som skolan, lärare på Tornhagsskolan i Linköping ordnat. Hon bodde i norra Italien. Ett år regnade det verkligen extremt. Värre än nu, speciellt i Alperna och ner i Frankrike samt norra Italien. Översvämmad damm norr om floden vid vilken byn min brevvän bodde i gjorde att den brast. Många dog. Hörde aldrig av min brevvän senare. De flesta i hennes by dog och post kom tillbaka med adressaten okänd.
Nederländerna har översvämmats mer än en gång av hårda vindar efter extremoväder. Där och i Portugal har tsunamis slagit till de senaste 200 åren mer än en gång.
Så frågan är: Lär de sig aldrig nå’t? Om inte något annat, så borde de lära sig kontrollera känd historisk fakta innan de bräker ut dumheter!
Till och med WWF börjar ibland varit sakliga och gett korrekt fakta (Men i klimatdebatten har denna viktiga information inte nått fram):
Stora och extrema översvämningar, som uppkommer i samband med exceptionella vädersituationer kan ställa till med stor skada för människors liv och egendom. I långa tider har människan bosatt sig på produktiva flodslätter, där man först jagade och fiskade men senare även började odla. Industrialisering och urbanisering har lett till att allt fler och större samhällen har vuxit upp på flodslätter, ofta alldeles intill vattendrag som rätats ut och kanaliserats för att bättre fungera som transportleder. Allt större delar av de naturliga flodslätterna har tagits i anspråk till jordbruksmarker, industriområden, vägar och järnvägar. För att skydda sina intressen i översvämningsbenägna områden har människan i många fall byggt vallar, som separerar vattendragen från deras omgivande marker, och grävt kanaler för att leda höga vattenflöden så snabbt förbi ett område (till exempel stad) som möjlig. Därigenom har man gått miste om den dämpande effekten, som naturliga vattendrag med förbindelse till omgivande marker har vid översvämningar. När de tekniska skyddsanordningarna inte räcker till förvärrar de oftast situationen vid översvämningar; exempelvis när en skyddsvall utefter ett vattendrag brister strömmar det ut mer vatten i en högre hastighet till området bakom vallen än vad fallet hade varit i ett naturligt tillstånd. I syfte att skapa större områden för effektivt jord- och skogsbruk har man dikat ut stora våtmarksområden med följden att stora naturvärden försvinner och att avrinningen till vattendragen ökar – flödena blir snabbare och intensivare. Även storskalig skogsavverkning leder till ökad avrinning och högre flöden.
Många vattendrag är reglerade genom dammbyggen. Dammar byggs för att lagra vatten som används bland annat till elproduktion, konstbevattning och dricksvatten. Fördämningarna kan ofta skydda mot små och medelstora översvämningar genom att man fyller på reservoaren. Detta kan ge en falsk trygghet för de människor som bor nedströms, men när magasinen väl är fyllda måste man släppa vattenmängder som ibland är större än vad fallet varit om vattendraget varit helt oreglerat. Överraskningsmomentet kan innebära att skadorna blir mycket mer omfattande. Dessutom har dammar en negativ påverkan på ekosystem som är kopplade till det reglerade vattendraget.
För att hantera översvämningar ur ett ekologiskt hållbart perspektiv måste man arbeta med naturen – inte mot den. Dessutom måste man arbeta på rätt skala; den naturliga avgränsningen är hela det landområde som ett vattendrag avvattnar det vill säga avrinningsområdet. Det man gör i en del av avrinningsområdet kan ha stor betydelse för vattenflödet i en annan del av avrinningsområdet. Genom att restaurera våtmarker och strandängar, återställa vattendragens naturliga meandrande lopp och ta bort hinder mellan vattendrag och flodslätter kan vattendrag påverkade av människan återfå den naturligt buffrande effekten som de intilliggande markerna ger.
Markanvändningen ska anpassas så att avrinningen inte blir för stor. Det är viktigt att alla aktörer (skog- och jordbrukare, naturvårdsorganisationer, politiker, forskare, samhällsplanerare, företagare med flera) inom ett avrinningsområde arbetar gemensamt mot samma mål. Det krävs engagemang såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. IRBM (Integrated River Basin Management) är en internationellt erkänd strategi för hållbart vattenutnyttjande i avrinningsområden, som bland annat är i en del i EUs ramvattendirektiv. Lyckas man genomföra gemensamma förändringar enligt IRBM kommer man att ha naturligt fungerande ekosystem i avrinningsområdena samtidigt som man har minskat risken för skador vid översvämningar.Översvämningar
Positiva och negativa effekter, samt människans roll, Mattias Lif
Världsnaturfonden WWF Juni 2006
Norah4you's Weblog 