Finns det de som fortfarande går och tror att Sverige är bäst på demokrati, rättvisa, jämnställdhet o.s.v.?
Jag bara undrar. Enligt mitt sätt att se det har det gått utför sedan min barndom. Jag är 64 år.
När jag var liten och bodde i Utby, var det min far som skötte storstädningen inne och ute. Det var han som i alla år fram till sin död månaden innan han skulle blivit 93 år skötte dammsugaren. Från början en Volta som såg ut som kakorna vi barn fick äta ibland på Bräutigams där pianospelande farbror förgyllde konditoribesöket. Det var pappa som på den tiden vi inte hade torktumlare eller torkskåp cyklade hem från Vattenverket och hjälpte mamma hänga lakanstvätten. I vår släkt var det vanligt att männen var de som tog hand om middagsdisken när det var gäster till bordet. Hur ser det ut idag i många svenska familjer?
När jag var liten, så respekterades kvinnan på ett helt annat sätt än idag i hela vårt bostadsområde. Ord som hora och värre hördes ytterst ytterst sällan annat än i filmer där uttryck som ‘lössläppt’ eller ‘fallen’ kvinna kunde nämnas. Att svenska domstolar skulle fått för sig att ifrågasätta kvinnors rätt att säga nej, det stod bara inte på tavlan….
Yttranderätten var något som man i skolan fick lära sig även gällde för ens egna värsta meningsmotståndare.
Mycket var det som inte var bättre, men på den tiden kanske Sverige var världsbäst ändå? Jag vet inte säkert. Men ett vet jag, idag finns det många i Sverige som går och tror att de utan att sitta i Sveriges Riksdag skulle äga rätten att stifta lagar och/eller att utan att ta hänsyn till våra svenska grundlagar + FN:s Mänskliga Rättigheter kan säga, tycka och även i Offentliga dokument uttrycka sig precis som de själva vill.
Urled är tiden och vi med den, sa någon vis person en gång. Det ligger mycket i det.
Se även: Glömda är de Mänskliga Rättigheterna, Norah4you 23 oktober 2013
Norah4you's Weblog 