Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘‘Svenska Modellen’’

Lär dom sig aldrig nå´t…..
OM en person oavsett nykommen och som ännu ej beviljats asyl eller en arbetslös svensk medborgare alternativt en migrant som beviljats asyl,
inte har något jobb,
så har personen ingen lön
personen betalar ingen skatt
och behöver för sitt uppehälle mat, bostad, kläder m.m. Som personen själv inte kan betala.

Hur kan någon vid sina sinnens fulla kontroll påstå att det är att sänka löner – för jobb som ännu inte finns och som är okvalificerade nog att varken kräva kunskap, erfarenhet eller kunskap i svenska språket,
när något parti, i aktuellt fall Centerpartiets partiordförande Annie Lööf föreslog:

Fackförbundet Byggnads Örebro-Värmland anmäler Centerpartiet och partiordförande Annie Lööf till diskrimineringsombudsmannen (DO), rapporterar P4 Värmland.

Rättshaveristiskt, svarar partiet.

Bakgrunden till fackets anmälan är ett uttalande av Lööf på Centerstämman i februari, då arbetsmarknadens parter uppmanades att komma överens om särskilda avtal för nyanlända med låga kvalifikationer – avtal som skulle medföra lägre ingångslöner.

– Det är oförenligt med mänskliga rättigheter och människans lika värde, säger Kenneth Svärd, ordförande för Byggnads Örebro-Värmland, till P4 Värmland.C och Byggnads i bråk om nyanlända, Aftonbladet 10 Mars 2015

Ursäkta men:
Finns inget jobb är det inte framförhandlat något kollektivavtal om ett potentiellt skapat jobb.
Finns det ingen lägsta lön i Sverige, vilket det inte finns med hänvisning till den svenska modellen….. så finns det heller ingen förhandsanvisning om vad ett ev. kollektivavtal för okvalificerat arbete utan erfarenhet etc. skulle landa på.
Krävs att det finns ett jobb och en arbetsgivare för att det överhuvudtaget skall gå att förhandla för Byggnads….

Lär de sig aldrig nå´t lär de sig aldrig nå´t……
Sedan undrar jag var Byggnads Örebro-Värmland i de Mänskliga Rättigheterna som inte ens ger samtliga som kommer hit rätten att söka Asyl,
utifrån de mänskliga rättigheterna och människans lika värde kan få det till att alla skulle ha samma ingångslön? Är det ens så bland de fackliga potentaterna att alla som börjar på viss nivå får samma ingångslön innan de kommit upp sig och tillhör Sveriges Nomenklatura?

Att utifrån det icke giltiga argumenterandet dessutom gå till Diskrimineringsombudsmannen – Är det Svenska Modellen?

Annonser

Read Full Post »

Löneklyftor
När det gäller löneklyftorna, så är det INTE sittande regeringar som nu eller tidigare kan lastas för att löneklyftorna mellan könen t.ex. ökat som de gjort senaste åren. Den SVENSKA MODELLEN gäller i Sverige: Det är fackföreningar och arbetsgivare, offentliga och privata, som förhandlar om lönerna!
Sant är att kvinnolöner ofta släpar och släpat efter. Men så blir det när man utgår från procentpåslag vilka alltid gynnar de yrkesgrupper som har högre löner och där de högre lönerna ger person som har sådan större möjlighet att få låna samt göra ränteavdrag.

Dåligt jämställdhetsbokslut för regeringen Reinfeldt, Per Bolund (MP) och Gudrun Schyman (FI) på DN debatt 6 januari 2014
Ökade inkomstklyftor mellan könen, SvD 6 januari 2014
Ökade inkomstklyftor mellan könen, GP 6 januari 2014
Ökade inkomstklyftor mellan könen, Aftonbladet 6 januari 2014 ÄRA DEN SOM ÄRAS BÖR – SKYLL PÅ DEN SOM SKULDEN LIGGER HOS. Vi kan tycka vad vi vill om den Svenska Modellen, men löneklyftorna är inte något som sittande regeringar utan som fackföreningar och arbetsgivare får ta hela ansvaret för!

Read Full Post »

som kom till under och efter Andra Världskriget byggde i grunden på samförståndslösning mellan Arbetsmarknadens parter utifrån ett dåtida behov att bygga upp stark industri, skapa arbetstillfällen samt trygga grunderna, så var det tänkt, tillsammans med frihandel(!) tänkta utjämningssträvanden och en industriell tillväxt skapades en idealbild av ‘Folkhemmet’.

Det var inte tänkt för en ‘inre marknad’. Var och en som kunde mer än sin historia och någon ekonomi utanför det egna visste att varje form av ‘inre marknad’ förutsatte en ekonomi i uppgång eller som minst en stark industri som hade avsättning av de varor som producerades till priser som helst stärkte industrin men som minst gick ekonomiskt ihop med den frihet(hm??) det innebar att arbetsmarknadens parter tillsammans fick förhandla fram löneutrymmet.

Modellen var skapade för en industrisamhälles uppbyggnad och höll in till de första strukturomvandlingarna. Sverige hade under 50- och 60-talet åkt snålskjuts på att behovet i övriga Europa och Västvärlden av produkter som Sverige kunde tillverka till priser som gav exportintäkter var säkrade i och med att Sverige inte fått se sin produktionsapparat och sin totala ekonomi sönderslagen som våra grannländer som drabbats av Andra Världskriget fått. Under dessa år flödade optimismen om vi fick t.o.m. ett ‘Köp slit och släng’ samhälle som vi fortfarande inte har återhämtat oss efter verkningarna av.

För det som var tänkt som att trygga grunderna kom i Meidners anda att innebära att mer och mer av de lågavlönades och de i den sk. medelklassen, fick mindre och mindre i handen. Resten skulle ju omfördelas i sann Socialdemokratisk anda. Det värsta stolpskottet av alla kom ändringen av skatten där sambeskattningen ersattes med att varje person i ett hushåll fick betala sin skatt. Det socialdemokraterna glömde bort i sin iver att låta kvinnan få möjlighet att arbeta utanför hemmet, det var att det är de pengar som en familj har att röra sig med, det är de pengar som utgör förutsättningen för vad familjen kan handla och köpa. Dvs. om man nu inte bollade med detta genom att införa Ränteavdrag. Finansminister Gunnar Sträng införde ränteavdraget. Att han själv var en av de som utnyttjade det då 100% ränteavdraget genom att köpa stenhus i Gamla Stan, må i och för sig vara honom väl unt för han gjorde mycket gott. Men rättvist var det inte och är inte ens idag när det är 30% av räntan som får dras av från beskattning.

Som jag skrivit tidigare i bloggen:
Om två familjer med i stort sett likadana arbeten och likadana årsinkomster sätter sitt första bo,
den ena familjen genom att man påbörjat sparande till en framtida bostadsinsats, kanske bara 50 – 100 kronor per månad.
Där båda familjerna som första bostad får en 3 rumslägenhet i samma hus och där båda familjerna för att bägge i familjerna skall kunna arbeta även när barnen kommer behöver ha en bil. Den sparsamma familjen köper en billig bil som precis klarar besiktningen och där handpenningen kompletterats med ett mindre banklån, kanske checkkredit, som skall vara borta inom ett år. Lån under 20.000 kr till samma ränta som den andra familjen som absolut vill ha en dyrare bil och därför först tar, och ofta om familjen saknar betalningsanmärkningar får ta, en checkkredit på samma 20.000 kr men använder denna checkkredit som kontantinsats för att köpa en bättre bil där bilen i sig utgör pant för resterande beloppet på bilen.

Den sparsamma familjen antas i exemplet få i stort sett samma löneutveckling som den familj som hellre slår på så stort som möjligt. Det som skiljer är att den familj som lånat mest också får dra av mest innan skatten betalas. Vilket på pappret gör att det ser ut som om inkomsterna år X efter ränteavdrag och övriga avdrag (som i exemplet antas vara lika stora) ser ut att ha mindre inkomst och därför får betala mindre skatt. Både kommunal, statlig och landstingsskatt. Dock har denna familj redan påbörjat klättringen på välfärdsstegen. Bättre bil.

…….Dock gör ränteavdraget att man tycker sig ha råd med en flygresa till jul också. Det kostar ju inte så mycket och räntan ser man inte den räknar denna familj lätt bort. Man behöver ju inte betala räntan på lån till slöseri lika lite som räntan till andra lån.

Familj ett har till slut sparat ihop till en mindre men dock kontantinsats för att köpa en insatslägenhet. Ingen dyr, men en med en liten trädgård. Något dyrt hus anser man sig inte ha råd med.

……
Båda familjerna flyttar till sitt nästa boende. Den ena finansierar sitt boende själv och den andra låter banken samt andra skattebetalare vara med och finansiera.

Det orättvisa ränteavdraget, Norah4you 7 maj 2012

Inte blev det mer jämlikt heller för vad som hänt under åren är att de som har det sämst oavsett om det är det som nu kallas försörjningsstöd eller lägsta lönerna, de har inte hängt med annat än i en sk. % bemärkelse, som bäst. Vad Socialdemokraterna missat att tala om, är att de som lever på lån är de som har tillräckligt stor inkomst att få lån. Inte de som bäst behöver det. De som tjänade på både gungorna och karusellen var de som tjänade över brytpunkter och som genom ränteavdrag hade möjlighet att komma ner så att de betalade i kronor och ören i princip samma som de i den sk. undre medelklassen. Det som Socialdemokraterna byggde in med den sk. svenska modellen, var ett samhälle där de som fick bättre betalt också fick större möjligheter att göra avdrag så de i handen fick ut än mer. Bland de som gynnades mest var i ‘svenska modellen’ inte bara den sk överklassen utan främst politiker som fick löneförhöjningar andra inte kunde drömma om samtidigt som den Offentliga Verksamhetskolossen på lerfötter växte sig större och större enligt Parkinsons lag. Allt krävde mer och mer skatteintäkter samt avgifter.

Men grundförutsättningarna ändrades även i övrigt. Sverige och världen gick från produktionssamhälle där varor utgjorde grunden för välståndet till tjänstesamhälle. Samtidigt som Nord-Sydkonflikten trappades upp under slutet av 1900-talet, så växte ett antal länder som haft lågt välstånd till sig, såg till att utbilda sin arbetskraft efter sin arbetsmarknads behov och satsade på kunskapsutbildning för att nå spetskunskap. I Sverige gick vi motsatt väg. Behovet av våra varor minskade. De tjänster Sverige kan erbjuda utåt har på grund av försämrad skolutbildning och avsaknad av satsning på att utbilda utifrån vår egen arbetsmarknads behov samt total ignorans från Socialdemokraternas sida av behovet av spetsutbildning, ‘Alla skall med’ var och är för stor del av Socialdemokratin viktigare än att förutsättningarna för expansiv industri och kunskapsutveckling stimulerats.

Under mina 63 års levnad har Sverige gått från Industrisamhälle till Tjänstesamhälle i stället för att gå till Kunskapssamhälle. Stor del av skulden till detta ligger i Grundskolan och förändringen av Gymnasiet. Man kan inte i längden utbilda till arbetslöshet för att alla skall få välja vad de vill läsa, när de vill läsa och samtidigt tro att det går att leva utifrån 1930 till 1960-talets förutsättningar.

Hur någon som säger sig stå för jämlikhet ens kan försvara att höja taket i A-kassan innan de som har det sämst som minst garanterats 10.000 kr/månad (dagens penningvärde) och kalla det solidaritet och jämlikhet, det övergår mitt förstånd.

Jobbskatteavdragen har gett de som tjänar minst och de i normala lönelägen mer i handen. Observera att medianlönen i Sverige ligger en bra bit under den medellön som brukar redovisas runt 28.000 kr/månad. Hur kan det anses rimligt att föreslå att ta bort jobbskatteavdraget och öka skatterna samt minska pengarna som svenska medborgare har att leva av? Hur kan någon med någon som helst matematisk kunskap vilja göra gällande att de tänker på de som har det sämst när de vill höja de sociala avgifterna för företag som anställer unga? Det är familjerna med minsta inkomsterna som drabbas hårdast när familjernas unga inte får jobb. Allra värst drabbas bland dessa familjer de där barnen av ett eller annat skäl, ofta inte fått det stöd de varit berättigade till i skolan eller blivit mobbade, på inga villkors vis vill läsa vidare. Är hemmiljön då sådan att föräldrarna själva inte prioriterat eller kunnat bli studievana, oavsett bakgrund, så är det dessa familjer och deras unga som drabbas hårdast. Är det jämlikhet?

Sverige har fått en ny adel, en politisk nomenklatura som tror sig veta bäst om vad de enskilda människorna behöver och som är så långt ifrån det som en gång var svenska modellen som tänkas kan.

Farväl till Nordiska välfärdsmodellen, Tomas Eneroth (S) på Expressen debatt 7 oktober 2012

Svenska välfärden monteras snabbt ner, SvD Opinion 6 oktober 2012 ÖKAR man som Socialdemokraterna vill bidragen, höjer taket i A-kassan, fördubblar socialaavgifterna för unga samt tar bort jobbskatteavdrag och RUT, då monteras den svenska välfärden ner ännu snabbare. Det är inte genom ökade skatteintäkter som ett samhälles välstånd och ekonomi växer. Det är genom att politikerna ger förutsättningar för företag att växa och gro på samma sätt som en gång var en av huvudtankarna bakom den sk. svenska modellen!

Politiker skapar inte jobb. Politiker kan som bäst skapa förutsättningar för att antalet jobb på arbetsmarknaden skall kunna öka.

Read Full Post »

Det jag skriver här kommer säkerligen att reta gallfeber på en hel del Socialdemokrater. Kanske också många av Vänsterns medlemmar. Dock tror jag de sistnämnda har lite mer förståelse för vad jag vill försöka säga. Vi får se.

Det är på gång en strejk. Handelsanställdas förbund, ett förbund som till skillnad från de flesta andra där kvinnor är en stor del av medlemmarna lyckats med att höja de ‘sinas’ lön i förhållande till så väl vård, skola som omsorg, är beredda att gå ut i strejk för att få 4,5 % lönehöjning i stället för den av arbetsgivarna erbjudna 2,6%. Vi kan ha olika uppfattningar om vilken nivå som är den rätta. Det står Handelsanställdas förbund inte bara juridiskt utan också etiskt och moraliskt helt fritt att utan att behöva skämmas för det utlösa ett varsel. Därom har jag inget att invända annat än det jag sagt ovan att handelsanställda fått betydligt bättre löneutveckling sedan 1979 då jag senaste extraarbetade inom handel vid sidan om annat heltidsjobb. Började med det när jag studerade matematik hösten 68 i Linköping. Men moraliskt och etiskt är det inget att klaga på även om självfallet det kan finnas andra synpunkter på handlingen.

MEN och där backar jag inte en millimeter. Sa till om det redan när jag själv var fackligt aktiv på 70-talet. (En folkpartist såg väl bra ut i statistiken bland alla S-are?) Det är inte rimligt att andra sektorer av näringsliv eller andra verksamheter som inte har direkt med den aktuella striden att göra skall kunna gå ut i sympatistrejk. Det är moraliskt helt fel rent generellt att beslut om strejk fattas i områden där inte en fackförenings medlemmar har sin huvudsakliga verksamhet. Det är etiskt fel att många små och medelstora företag som inte har med handelskonflikten att göra skall drabbas. Jag hade haft förståelse även om jag inte hållt med dem om transport utlyst blockad för leveranser till x antal affärer, affärskedjor som säljer livsmedel etc.

Det som nu är på G är däremot rent ut sagt horribelt: Vad i hela fridens namn har Pappers, Byggnads, Fastighets och Målareförbundet med den aktuella lönebildningen som om vi skall ha ‘Svenska modellen’ (och jag har inte sett bättre förslag som varit hållbara) bör vara en sak helt och hållet mellan de inblandade arbetsmarknadens parterna och i förlängningen medlare om de inte kommer överens. Någon j-a ordning får det väl ändå vara. Varför skall andra verksamhetsområden drabbas av sympatistrejker. Finns en hel del andra saker som varit moraliskt acceptabla men inte sympatistrejker när det handlar om löner!

Pappersindustrin har redan tillräckliga lönsamhetsproblem på den globala marknaden som finns idag. Skall ännu fler av Pappers arbetare behöva bli av med jobben??? För att ta ett exempel. Det kan heller aldrig anses vara demokratiskt när samtliga medlemmar inte får vara med och rösta om dessa åtgärder. Samla in minst hälften av medlemmarnas skriftliga stöd först om Ni som minst vill verka demokratiska. För som det är nu är det beslut över huvudet på flertalet av de sympatistrejkande medlemmarna.

Sympativarsel i handelskonflikt, GP 10 april 2012
Sympativarsel i handelskonflikt, SvD 10 april 2012
Pärlband av strejkvarsel för Handels, DN 10 april 2012
Så drabbas du av storstrejken, Aftonbladet 10 april 2012
Två LO-förbund lägger sympativarsel för Handels, di.se 10 april 2012

Tillägg 11 april 08.21 Jag kan förstå att LO-förbund och andra vill höja kvinnolöner inom kvinnoyrken, det är något helt annat även om jag i första hand lastar förbund som är beredda att gå ut i strejk för att de har stor del av skulden att kvinnosektorer där det är mest kvinnor släpat efter genom åren. LO redo för storstrejk för högre kvinnolöner, DN 11 april 2012 Men orsak och verkan är en sak. Det är viktigt att sluta upp med generella procentpåslag och i stället börja med att höja bottenlönerna, ofta kallade ingångslöner eller kvinnolöner….. Dock är den typen av åtgärder något helt annat än helt orimliga sympatistrejker.

Read Full Post »