Ska katten lära råttan hur man jagar hund?

Ska katten lära råttan hur man jagar hund eller vad är det frågan om Fridolin? Det krävs kunskap för att kunna lära ut kunskap så att någon, oavsett kön ålder och kultur, får verktygen som behövs för att lära in! Kunskap krävs för sökande av ny kunskap Alla kan ju inte komma in på höga politiska poster utan erfarenhet och utan utbildning halkande sig fram på ena efter andra bananskalet. 🙂 Alla människor är lika värda men en del tycks tro sig mera värda än andra…

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt i skolan, Utbildningsminister Fridolin i SvD intervju 3 april 2015 Säger han som kom in på bananskal och trodde att en Folkhögskollärare hade lika bra kunskap hur Barn och Ungdomar lär in som en Grundskollärare. Detta trots att karln gång på gång visat att han inte läst in eller lärt sig förstå, undrar vilket?, vad som står i Betygskriterier, Läroplaner och Skollag. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, dumt visa det även om man är politiker!

Se även: Självgodhet, arrogans – S-MP regerigen i nötskal

Read Full Post »

Kunskap krävs för sökande av ny kunskap, kära politiker

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

Bättre med yrkesgymnasium Ibrahim Baylan (S),

än elever som slussats vidare i Alla skall med-anda och tillhör alla de som i sann Socialdemokratisk skolpolitik har utbildats under 12 år till arbetslöshet! Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 30 mars 2013

Regeringen borde skrota sin misslyckade gymnasiereform, Ibrahim Baylan (S) på GP debatt 30 augusti 2013 NEJ Ibrahim Baylan. Det som borde skrotas är synen att ‘Alla skall med’ vilket inneburit stor utslagning av ungdomar. Många av dessa talar jag om inte dagligen med, så nästan dagligen i olika delar av Göteborgsområdet! Det som borde gälla är att ‘Alla skall få den hjälp de behöver för att gå ut Grundskolan med godkända betyg. Samt att denna hjälpen måste till från 1:a klass.

Det är skrämmande Ibrahim Baylan, att du så föraktar de unga och unga vuxna som av ena eller andra skälet aldrig har en möjlighet att klara av utbildning på Högskola/Universitet på någon av de utbildningar som leder till arbete. Drömutbildning från Gymnasie till Fil.kand ger inte anställningsbarhet och Alla barn är lika värda, men olika. Lika lite som alla kan platsa i ett A-lag i Fotboll/Ishockey eller komma in på Balettakademin/Teaterskolan, lika lite är det så att alla kan eller vill eller ens orkar läsa till en högskolebehörighet. Acceptera detta. Varken du eller Socialdemokraterna som helhet höjer kunskapsstandarden till Akademisk nivå genom att tvinga elever att läsa ämnen de inte vill. Hur vore det om du hade analyserat varför så många elever hoppade av under 1:a året på gymnasiet för att de insåg att de betyg de fått med sig var luftbetyg som inte motsvarade de kunskaper de förutsågs ha med sig för att klara av att läsa vidare.

Högre studier ingen Mänsklig Rättighet, Norah4you 12 augusti 2013 Däremot är det en Mänsklig Rättighet att få den hjälp eleverna behöver för att klara den grundläggande utbildningen, Grundskolan! Något som socialdemokratiska kommunpolitiker i bl.a. Göteborg gått så hårt åt med Osthyvel och Tårtspade att det inte ens råder rättvisa tvärs över staden om två elever har samma dyslexi eller annat som enligt gällande Skollag, och även den förra Skollagen, VARJE SVENSK KOMMUNAL SKOLA precis som privata är SKYLDIGA att ge eleverna nödvändigt stöd för. Det handlar då i Göteborgs fall inte om de vanliga ‘problemområdena’ Problemet finns i centrala Göteborg samt i sk. Fina förorter som Rödgröna sörjan glömmer bort elever med speciella behov!

Tillägg 31 augusti 19.45
En uppenbar slutsats är att gymnasieskolan gynnar ungdomar med fallenhet för teoretiska studier. Samma år, alltså 2011, lättade därför regeringen på yrkesprogrammens teoretiska krav. Det går numera att bli både kock och bilmekaniker utan att kvalificera sig för universitetsstudier.

Denna reform, som gynnar ungdomar som annars lämnat gymnasiet utan betyg, har Socialdemokraterna aldrig förmått svälja.
……..
Baylan motiverar sina krav med den höga arbetslösheten bland ungdomar utan gymnasiebetyg. Ändå ägnar han inte en tanke åt de ungdomar som slås ut i en teoretisk gymnasieskola. Det är anmärkningsvärt. Baylan skonar ingen, GP ledarsidan för 1 september 2013

Det är illa nog att Socialdemokraterna tror att de gör det bättre genom tvångsmatning med teori, ännu värre är att de vill ha gymnasieskolan som en obligatorisk skola – vi svenskar utbildar redan sedan länge stort antal ungdomar till arbetslöshet genom att låta dem få välja rena önskelinjer utan kontakt med nutida eller förväntat behov på arbetsmarknaden. Det blir inte mindre utslagning av unga som idag hoppar av gymnasieskolan/går ut utan godkänd examen/skolkar från senare åren på grundskolan – allt för att de inte känner att de räcker till för att förstå och kunna klara av att läsa de texter som det krävs att de skall kunna förstå. Alla elever kan inte bli fotbollsproffs för att de inte har bollsinne nog, likadant är det med teori alla elever kan eller vill inte ägna den tid som krävs för att ha möjlighet att kunna läsa vidare efter gymnasiet – alla kanske heller inte är beredda att ta de studielån som finns när många av studiekurserna på universitetet inte gör möjligheten att få arbete större. Många som tagit sig dit i alla-skall-med-andan hoppar av högskole och universitetsstudier för att de inte klarar av det som krävs. Gissa om det är bättre att tvinga elever att läsa mer om de redan känner att de inte kan eller inte vill.

Read Full Post »

Högre studier – ingen Mänsklig Rättighet

Däremot är det en Mänsklig Rättighet att få ordentliga grundläggande skolkunskaper så att man klarar sig i samhället.

Vi har fler sökande än någonsin till Lunds universitet men färre platser att erbjuda. Regeringen äventyrar näringslivets konkurrenskraft och framtidstron för vår unga generation, skriver Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet. Ge fler chansen till högre studier, Per Eriksson rektor Lunds universitet på SvD Brännpunkt 11 augusti 2013 Per Eriksson är enligt sin CV utbildad i telekommunikation. Ett nog så viktigt område som krävde goda förkunskaper när han tog sin examen 1981. De grundkunskaperna som en elev som gick i gymnasieskolan på 70-talet hade med sig till högre studier, de grundkunskaperna saknas till stor del hos de som går igenom gymnasieskolan idag. Läroplanerna för grundskola och gymnasieskola har tillsammans med ‘Alla skall med’-principen urholkat kunskapssamhället som Sverige en gång var.

Läs de Mänskliga Rättigheterna.
Artikel 26
1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.

”Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet”. Observera noga på grundval av deras duglighet Det innebär inte att man utan vidare som skett i Sverige kan sänka kraven på elevers förståelse och kunskaper utifrån Alla skall med principen. För där och då har Sverige missat det som står artikel 26: de elementära och grundläggande stadierna.

Till det som räknas till de elementära och grundläggande stadierna ingår att elever får den hjälp och stöd som eleven behöver för att få den ordförståelse, ordkunskap i landets språk som krävs samt att eleven och får de verktyg som behövs för att klara av matematiken från grunderna över den elementära matematiken så att eleven klarar av matematik på t.ex. Naturvetenskaplig linjes första kurs. Alla människor är lika värda men olika.
Se även: Studera vidare ingen Mänsklig Rättighet, Norah4you 22 mars 2013

Vad hjälper det med högskolebehörighet, utifrån nuvarande krav om moraset i svensk kunskap fortsätter som det gjort bland svenskfödda ungdomar som kommer till Universitet och Högskola med svenska kunskaper som motsvarar vad som förväntas av en 13-åring?
Konsten är inte att få alla med på tåget mot högskola och universitet. Konsten är att se till att alla som kommer till högskola och universitet har de kunskaper som krävs för att de skall kunna gå ut med examen! Vad hjälper högskolebehörighet, Norah4you 28 mars 2013
Det är inte antalet som tas in på ett universitet/en högskola som är avgörande för hur samhället får möjlighet att få de högt utbildade inom olika områden som krävs. Det är antalet elever som har fått tillräckligt med sig för att klara de självständiga studier som även linjer till t.ex. läkare, apotekare, gymnasielärare,ekonom på företag o.s.v. kräver. Läs gärna under fliken: <A HREF="https://norah4you.wordpress.com/studier-tips-med-mera/studietekniska-tips-mm

ALL högskole- och universitetsutbildning bygger på och måste bygga på att den som läser har ordkunskap och ordförmåga samt vilja att sätta sig ner att råplugga utan att varje liten detalj är något som någon lärare/handledare gått igenom på tavlan. Att studera på högskola/universitet kräver stor grad av förförståelse, intresse för att läsa, förmåga att förstå det man läser OCH utifrån det man läst in vara förberedd nog FÖRE varje föreläsning för att kunna ställa de ev. följdfrågor eller fördjupningsfrågor som man behöver ha med sig efter föreläsningen eller i förekommande fall när föreläsare ställer frågan om det är något man vill ha förklarat.

För att alla elever som börjar 1:a klass skall klara sig hela vägen, inte tröttna för att de inte förstår eller för att de själva hålls tillbaka för att alla andra skall med i exakt samma takt oavsett att ALLA barn utvecklas i sin egen takt vilket medför att varje barn behöver sin egen studietakt och sitt stöd, så krävs två saker:

* Varje barns behov av stöd och eller uppmuntran att gå vidare i egen takt måste tillgodoses.
* Alla barn behöver ordentlig ordkunskap, ordförståelse samt att kunna stava ord rätt utifrån svenska språket (här i Sverige)

Får inte barn det stöd och den uppmuntran de behöver av ämnes- och stadiebehöriga lärare, så föreligger det stor risk att barnet när det växer upp tröttnar, blir skoltrötta och/eller utåtagerande i brist på stimulans, samt (och det är det allvarliga) den unge som kommer till gymnasiet eller ännu värre lyckas ta sig igenom gymnasiet utan tillräckliga kunskaper med sig för att klara nästa nivå, den unga flickan/grabben slår huvudet i taket och sitter av föreläsningar utan att förstå tillräckligt/läser inte in allt det som krävs förståelse och kännedom om. Vad blir resultatet? Ett stort antal som kommit in på högre stadier klarar inte av tentorna. Självkänslan sjunker och möjligheterna för den som i bästa välmening (för det är väl tanken bakom ‘Alla skall med’. Hoppas jag 🙂 ) att komma vidare i studierna eller hitta andra studie-/arbetsmöjligheter krymper. De som förespråkar ökat intag oavsett allt detta, de har knappast suttit med en självmordsbenägen student i det akuta skedet fram tills dess kompetent utbildad personal kunnat komma. Att ta in utan att se till att alla som kommer in har en realistisk möjlighet att gå ut med examen är ingen samhällslösning.

Read Full Post »

Ska vi utbilda unga till arbetslöshet

och göra dem en björntjänst? Det är vad vi gör när vi först låter dem köra ‘Elevens val’ av gymnasieutbildning oaktat om det på de linjer som väljs finns lediga jobb/hopp om nya jobb i framtiden eller om de för att ‘Alla skall med’ går linjer de drömt om att få jobb i men där jobb inte finns eller där det är ett fåtal som kommer fram till grytorna men de övriga för att de fått läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet tvingas studera vidare och sätta sig i stora skulder för kurser på universitet och högskolor som i många fall inte leder till att eleven/eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden. Antingen blir de överkvalificerade, vilket låter barockt och också är det när det t.o.m. för de som söker affärsbiträdesjobb ofta efterfrågas erfarenhet som de som inte valt att läsa vidare men känt sig tvingade till det inte har utöver att de absolut inte har rätt utbildning för de jobb som finns.

Någon gång måste Sverige som land lyckas få våra politiker att förstå att ‘Elevens val’ kostar för mycket även i de fall de unga mer eller mindre direkt efter gymnasieexamen, om de nu har klarat sig så långt att de fått den utan att hoppa av, går vidare till Komvux. Kan i och för sig vara så att det kostar mycket att låta de som hoppat av eller skolkat/sovit och inte klarat av gymnasieexamen går på Komvux för att få gymnasieexamen senare. Är också så att det kan upplevas orättvist att de som slitit och släpat för att få sina betyg blir omsprungna när de söker till universitet och högskolor av de som softat. MEN, bland de som hoppar av gymnasiet finns i varje fall en hel del som gett upp för att de känt sig mobbade (observera att det är den som upplever sig som mobbad som har rätt och aldrig de som står vid sidan om) och inte orkat längre. De fallen kan jag i varje fall finna rimliga skäl för att det skall finnas Komvux för. Men de som ‘bara’ vill höja betyg och hoppat av alldeles innan examen för att de insett att deras betyg/linjeval inte räcker. De kostar samhället mycket pengar som skulle sparats om antalet gymnasieutbildningsplatser varit något så när i överenstämmelse med existerande eller förutsett behov av arbetskraft.

Vi har inte råd att utbilda unga till arbetslöshet. Vi har inte råd att tvinga många av dessa att mer eller mindre mot sin vilja studera vidare för att under tiden de söker jobb i varje fall få studielån. CSN är ingen jultomte även om CSN-lån kan tyckas som en möjlighet att överleva och få läsa något ur listan på ‘Elevens val’. Även på Universitet och Högskolor har Sverige lekt jultomte tillräckligt länge. Önskekurserna som inte leder till jobb har ökat drastiskt sedan 1970-talet då Palme fördärvade Universitet och Högskoleutbildningen med Palmes UKAS (som vi kallade det när vi från Göteborg och andra universitet och högskoleorter åkte tåg till Stockholm och protesterade en gång i tiden).

Samtidigt som vi har Rekordhög brist på arbetskraft, GP 23 januari 2013 : Utbildning i allmänhet pekar flera bedömare och politiker ut som den viktigaste åtgärden för att täppa till det stora gapet mellan antalet arbetslösa och arbetsgivarnas behov av personal. Både företag och arbetslösa är nu förlorare.

Gruvarbetare, förskollärare, kockar, sjuksköterskor, läkare, it-personal och civilingenjörer är bara några exempel på yrken där arbetsgivarna letar folk, trots att arbetslösheten bara ökar.

– Det finns för många personer inom vissa utbildningar och för litet intresse för andra utbildningar, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

så har vi också Yrkena som har svårast att få jobb, GP 23 januari 2013 :
Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare
Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Som alla kan se finns det ibland dessa yrken både journalist som kräver universitets- och högskoleutbildning och hör och häpna Barnskötare (medan det sägs på andra ställen att det behövs många förskollärare) ….
kanske är det dags att stanna upp ett tag och fundera på varför vi utbildar så många unga till långtidsarbetslöshet eller till inproduktiva universitets och högskolekurser med större och större lån att återbetala,
i stället för att se till att kräva att varje Grundskola precis som på Enhetsskolans tid hade en Yrkesvalslärare senare kallad SYO-konsulent som får tillräckligt med tid för att sätta sig ner med varje elev från 7:an till 9:an så att eleverna får klart för sig inte bara vad de önskar utan också vad deras egna styrkor finns så att de kan få en utkomst i form av inkomst efter utbildning!

PJ Anders Linder på SvD har helt rätt när han säger: Den högre utbildningen är alldeles för viktig för att de nuvarande bristerna ska få fortsätta. Studenterna får med sig för lite ut i yrkeslivet och arbetsgivarna får inte fatt i personer med rätt kompetens. Utan hög kvalitet är det inte högre utbildning, PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida 23 januari 2013

Rätt har också när de säger: Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Högskolan lider av flera systemfel, SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Här är jobben du bör satsa på, Aftonbladet 24 januari 2013

Vi måste sluta upp att tro att alla kan allt. Alla är bra på något. En del är bra inom många områden. Alla är lika värda men olika. Det är viktigt att de som behöver stöd i en eller annan form får det tidigt, redan under första skolåren. Lika viktigt är det att stimulera de som ‘har det lätt’. Det är i den gruppen många avhopp sker för att elever rent ut sagt blir uttråkade och vill synas när de blir understimulerade. Det är däremot inte rätt att utbilda unga till arbetslöshet bara för ‘att’ alla skall med.

Tillägg 15.46…. Låt kvaliten styra anslagen till högskolan, Saco representanter på SvD Brännpunkt 24 januari 2013 låter bra som rubrik, men sedan: …Etableringspengen skulle dessutom kunna leda till att lärosäten undviker att satsa på nya utbildningar och på så sätt ha en konserverande effekt. Vi menar att det i stället är viktigt att lärosäten får vara innovativa och utbilda för framtidens arbetsmarknad och samhälle, utan att riskera att bli en ren leveransorganisation för arbetsgivarna.

Rätta mig om jag har fel, men var i hela fridens namn kan någon hitta ej skattebetalda jobb inom genusutbildningarnas område? OK bara ett exempel men ändå. Det är alldeles för lätt för Universitet och Högskolor som vill profilera sig att satsa på nya utbildningar som inte har kontakt med verkligheten. Varken den verklighet vi känner eller den som går att förutspå för det är inte på Universitet och Högskolor man känner hur marknadsläget och arbetsförändringar ute i verkligheten går. Vore att godta att man sätter upp handen för att se om vinden blåser…..

Read Full Post »

Kan inte nog poängteras!

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.
…..
Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning
Våra studenter kan inte svenska, unt.se 2 december 2013

Inte första gången detta varningens ord hörs från universitet och högskolor. Tyvärr hör åtminstone jag det med jämna mellanrum från bekanta som jobbar på Komvux och Gymnasieskolan. I och för sig har ju problemet märkts från ett annat håll, studenternas. Många som läser vidare idag saknar helt förståelse för att de inte har lärarledd genomgång av allt de skall läsa när de kommer till universitet eller högskola.

Som jag själv skrev De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning,… Curlingföräldrars barn, Norah4you 11 januari 2011
Själv uppfattar jag det som om många numera inte bara saknar verktygen i form av ord och ordförståelse. De saknar ofta förståelse för att det tar tid att lära in och att man måste läxa läxor samt slå upp eller fråga om det är något man inte förstår redan när man går i de lägre klasserna.

Det som denna gången drog min blick och mina funderingar till problematiken var en mycket bra ledare på SvD. Ska nu studenter kunna skriva också?, P J Anders Linder på ledarsidan 4 januari 2013
Mycket viktig ledarsida. Problematiken kan inte nog lyftas och poängteras. Det går inte att skylla på invandring när det är ett problem som började med kommunaliseringen av skolan och nedvärderingen av kunskap. Alla barn är lika värda, men olika. Det krävs att elever som behöver hjälp får hjälp tidigt och att elever som är duktiga också får rätten att utvecklas i sin takt så att de inte tappar intresset för att göra läxor och lära in!

Read Full Post »

Utbildningsrevolution?

Nu har inte bara S utan även Saco (Sveriges Academikerorganisation) trampat i klaveret. Hur står det till med ordkunskapen hos Sacos företrädare i utbildningsdebatten?

Det är inte en utbildningsrevolution att Höstterminen 2011 var antalet studenter vid högskolan 227 procent högre än hösten 1980 visar data från SCB Regering och opposition bråkar med tveksamma siffror, Emelie Lilliefeldt, (handläggare utbildningsfrågor Saco); Håkan Regnér (Sacoekonom); Galina Pokarzhevskaya (statistiker och utredare Saco).

För att det skulle varit en utbildningsrevolution att fler läser på högskolor och universitet, så hade det krävts att vetenskapsteori satts i centrum så att alla som skriver från B-uppsats upp till akademiska arbeten verkligen gjort detta utifrån vedertagen standard. Så är inte fallet. Det som brister, brister redan när det gäller vilka som kommer in på universitetet. Inte etnisk, könsmässig eller socialnivå uppdelning. Däremot är kraven för att komma in lägre på flera av lärosätena än det var under 1960-70 talet. Vilket medfört att det på många utbildningar idag konstigt nog krävs mer timundervisning i respektive kurs än vad som någonsin förr varit kravet. Det kostar mer för universiteten och högskolorna än vad något politiskt parti eller Saco åtminstone utåt visat att de förstår. Vad värre är, är att kunskapsstandarden på sina håll blivit så låg för de som börjar studera att de inte direkt kan läsa och förstå det som behöver läsas in för att klara kurser och linjer. Tre saker brister, och detta tyvärr från Grundskolans lägre årskurser:

* Ordkunskapen är liksom huvudräkningen satt på undantag så att de som skulle behövt hjälp redan i de första klasserna på Grundskolan och som har Skollagen i ryggen för att få den hjälpen, ofta aldrig fått det stöd som krävs. Det hjälper inte att kunna läsa om det som skall ha lärts in inte har förståtts så att det går att använda på varje steg på kunskapstrappan uppåt.

* Läxor har av många setts som något som bara har att göra med skolan eller debatten om RUT-avdrag för läxläsning. Det finns två viktiga bitar i läxläsning hemma som aldrig, eller åtminstone ytterst sällan berörs:
Oavsett om en förälder själv kan eller behöver ‘lära in först själv’, så är det viktig stund för varje barn att föräldern tar sig tid att sätta sig ner och som minst lyssna för att veta vad barnet lär sig i skolan och vad barnet funderar på i samband med detta. Varje barn behöver mer än sk. kvalitétstid med föräldern. Det handlar om att barnets naturliga råmodell(-er) är barnets viktigaste källa för socialt samspel och diskussion om det barnet funderar på.
Läxläsning är också ett sätt att repetera utanför klassrummets stökiga miljö idag. Det är aldrig någonsin möjligt för en lärare som har 40 minuters lektion att ägna den tid och uppmärksamhet åt varje enskilt barn. Observera att många lärare inte har mer än totalt 80-120 minuter/30 elevers klass i veckan. Det är därför viktigt för kunskapsinhämtande att repetition sker utanför hela skolmiljön. Gemensam läxläsning 40 minuter eller ens 80 minuter i veckan ger inte mycket om det sker i skolmiljö med 30-60 elever som tiden skall fördelas på. Läxläsning är inte ens vanlig undervisning där läraren i bästa fall under förutsättning av lugn klass där alla kommer i tid, har med sig böcker och anteckningsblock, sitter ner o.s.v På en vanlig lektion har läraren som bäst dryga minuten + 20 sekund att ägna sig speciellt åt varje barn. Förälder är man hela livet och det hör till att man vågar vara förälder även om barnet lär sig mer formell kunskap än man själv lärt in.

* Antalet som studerar vid universitet och högskolor säger inget om kvalitén på utbildningen. Vilket visats ovan. Det säger tyvärr heller inget om hur många som går ut med akademiska examina i ämnen eller på linjer som samhället, arbetsmarknaden eller tidens behov i övrigt ställer. Många kurser och linjer utbildar till arbetslöshet som kräver mer utbildning till den grad att de som läser vidare ofta får svårt att få jobb för att de är överkvalificerade och inte har praktisk erfarenhet ens av det de utbildat sig i. Utbildningar för enskilds önskade utbildning är en dröm men har väldigt lite med behovet på arbetsmarknad eller möjlighet att utifrån utbildningen finna framtida försörjningsmöjlighet att göra.

Sedan åter till vetenskapsteori. Hade varit bra om man återigen tagit upp filosofi, logisk analys och grunderna till vilka premisser som i enskilda fallet måste vara uppfyllda för att ett påstående/antagande eller argument skall vara giltigt i specifik situation. Som det är idag saknar flera av de uppsatser och akademiska arbeten som kommer god akrebi och god kunskap i vad som krävs för att A -> B skall gå att använda i samtliga fall där B kan leda till C och utifrån det skulle kunna leda till en hållbar slutsats att A -> C. Mycket snömos och döljande av problems subjektiva värderingar utifrån enskilds egen ryggsäck syns tyvärr numera.

Tidigare debattinlägg på DN i utbildningsfrågan: Alliansens politik sänker utbildningsnivån i Sverige, Stefan Löfven (S) och Ibrahim Baylan (S)på DN debatt 19 december 2012 samt Löfven och Baylan trixar med siffrorna, utbildningsminister Jan Björklund (FP) på DN-debatt 19 december 2012
Trixande är ordet – mindre antal i årskullar leder automatiskt till behov av mindre antal platser på universitet. Det kan aldrig vara ett självändamål att någon skall gå på universitet eller högskola år ut och år in bara för att lära sig mer. Minns en kille som var god vän med gamla studentkompisar till mig. Den killen gick ett antal linjer på Chalmers fram till sista terminen…. så bytte han linje. Samhället har inte så gott om pengar att studier skall få vara för personlig tillfredställelse. När man börjar läsa, så behövs ett mål att sikta mot. Finns inte målet är frågan om studierna är rimliga. Välja om är en sak men inte något som skall få upprepas gång på gång på gång innan som minst första examen är klar.

Read Full Post »

Extrema mattekrav? Det elever på 1930-talet

lärde sig större delen av redan i den sk. Fortsättningsskolan om de nu inte gick över till Realskolan….. Maken till okunskap som gymnasielärare Andreas Magnusson Extrema mattekrav osmaklig och ineffektiv sållning, GP debatt 27 augusti 2012 visar har sällan skådats. Vänligen gå till närmaste UB och beställ fram de matematikböcker som användes på 1930 talet, samt för säkerhetsskull även Naturlära för första året på Folkhögskola under 1930-talet, eller tag kontakt med någon av de ännu levande lärare som undervisade i 7-9 på Tornhagsskolan under dåvarande rektor senare professor Eve Malmqvists tid. Vi räknade mer matematik än under de åren än vad som undervisas i gymnasiet idag upp till matematik 5 (tidigare Matematik E). Och ja, vi fick backa när vi kom till sista förstaringare av gamla gymnasiet och en del av det vi räknade under 9:an hade jag inte nytta av förrän under Matematik AB på Linköpings Högskola som det hette då.

Men all den matematiken hade jag direkt nytta av även när jag extraarbetade i affär OCH när jag läste till systemprogrammerare, när jag hade hand om orderavdelningar o.s.v. fram till dess jag skolade om mig på 90-talet till SO-lärare och skrev D-uppsats i Historia.

Skrämmande låg kunskapsnivå som uppvisas. Det är tillåtet att inte lärt in men oerhört dumt att bevisa det!

Read Full Post »

Kunskap, vad är det?

Man kan fråga sig vad svenskar under 50 år tror vara kunskap när man läser artikelkommentarerna till Vi måste sluta nedvärdera kunskap, SvD 1 april 2012

Det finns t.o.m. de som tycker att det räcker med nätet och att slå på Wikipedia 🙂 😦 😛 !!! Jo jag ljuger inte. Läs kommentarerna.

Nu är det så med Wikipedia att den som uppslagsverk inte alls är mycket att hänga i julgranen. Den går att använda som första referens för helt okunniga och som tips om vilka källor de som är intresserad kan gå vidare med. Dvs den går att använda som en ledtråd till sanningen men har t.o.m. lägre källvärde än de Isländska sagornas berättelser om något som hände långt borta i en annan tid och där berättelsen berättar något någon sagt eller gjort någonstans någon gång……

Se även Kunskap växer inte på träd och går inte att plocka, Norah4you 26 mars 2012

Read Full Post »

Kunskap växer inte på träd och går inte att plocka

Universitets- och högskolestudier bygger på att den studerande själv i de allra flesta ämnen, och på de stora flertalet linjer utanför läkarutbildning, vidareutbildning av sköterskor, teknologer och några få andra undantag, är medveten om att det handlar om att lära in större delen av den obligatoriska kurslitteraturen inte att läraren skall lära ut allt. Inte ens på de linjer som läkarutbildning, vidareutbildning av sköterskor, teknologer m.m. är det så att de studerande inte själva har att läsa in mellan 250 och 1000 sidor text per studievecka när det är teori som skall läsas in!

Flumskolan på 70-talet när lärare i flanellbyxor, som numera kanske används som mysbyxor på landet eller i sovrummet, satte sig på katedern i Grundskolan och frågade eleverna vad de vill lära sig. Vad vi fick var curlingföräldrarna som trodde att de skulle curla sina barn till bättre möjligheter och framtid men som inte själva lärt sig läsa in mer än möjligtvis 3 läxor per dag i skolan och sällan mer än 3-4 sidor. Långt från den skola vi hade innan där läxor kunde vara upp till 10 sidor långa eller där hela tal, inte bara fråga och svar, skulle räknas hemma för minst 10 ibland 15-20 uppgifter. För hand, inte på miniräknare.

Dessa curlingföräldrars barn har glidit genom skolsystemet utan att lära sig studieteknik värd namnet.
Läs gärna: Studier, tips med mera, Norah4you och glöm inte bort att i de flesta utbildningar krävs att du kan läsa avancerad engelska, ofta skapligt med tyska och lite franska eller spanska. För många av de som läser över C-nivå i ett ämne på ‘vanliga’ universitet underlättar det om de kan läsa latin utöver dessa språk.

Utbildningen till ekonom håller inte måttet, SvD opinion 26 mars 2012

När jag läste matematik i slutet av 60-talet, så hade vi 3 dagar då vi hade undervisning. Dvs 2 dagar vi hade 3-4 akademiska timmar och en dag då vi hade en doktorand som hjälpte oss med de tal vi hade problem med. När jag läste historia i på 90-talet, så hade vi oftast mindre än 10 timmars ‘undervisning’ och något pass där vi i mindre grupp skulle redovisa/diskutera ett antal utdelade texter utöver de som fanns på den obligatoriska bokförteckningen. Att läsa vid universitet är att läsa det mesta på kammaren!

Tillägg 1 april 2012 Vi måste sluta nedvärdera kunskap, SvD Opinion 1 april 2012 Så sant som det är sagt

Read Full Post »