Kan inte nog poängteras!

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.
…..
Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning
Våra studenter kan inte svenska, unt.se 2 december 2013

Inte första gången detta varningens ord hörs från universitet och högskolor. Tyvärr hör åtminstone jag det med jämna mellanrum från bekanta som jobbar på Komvux och Gymnasieskolan. I och för sig har ju problemet märkts från ett annat håll, studenternas. Många som läser vidare idag saknar helt förståelse för att de inte har lärarledd genomgång av allt de skall läsa när de kommer till universitet eller högskola.

Som jag själv skrev De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning,… Curlingföräldrars barn, Norah4you 11 januari 2011
Själv uppfattar jag det som om många numera inte bara saknar verktygen i form av ord och ordförståelse. De saknar ofta förståelse för att det tar tid att lära in och att man måste läxa läxor samt slå upp eller fråga om det är något man inte förstår redan när man går i de lägre klasserna.

Det som denna gången drog min blick och mina funderingar till problematiken var en mycket bra ledare på SvD. Ska nu studenter kunna skriva också?, P J Anders Linder på ledarsidan 4 januari 2013
Mycket viktig ledarsida. Problematiken kan inte nog lyftas och poängteras. Det går inte att skylla på invandring när det är ett problem som började med kommunaliseringen av skolan och nedvärderingen av kunskap. Alla barn är lika värda, men olika. Det krävs att elever som behöver hjälp får hjälp tidigt och att elever som är duktiga också får rätten att utvecklas i sin takt så att de inte tappar intresset för att göra läxor och lära in!

Read Full Post »

Curlingföräldrars barn

har ofta svårt att klara ‘stressen’ i skolan. Förr hade vi bara de sk. duktiga flickorna. De flickor som läste in hela textmassor inför en skrivning men ofta inte klarade av att ge längre svar som visade att de lärt in, förstått och kunde tillämpa det de lärt sig. Men var det vanliga frågor på skrivning eller under lektion, så framstod de ofta som mycket kunniga. De flesta av dem lärde sig lästeknik och kunde med åren lära sig förstå samt att allt inte behövde vara så lätt.

Unga idag har många gånger inte haft stora motgångar annat än på det privata planet, om de haft något. De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning, se Studietekniska tips m.m, Norah4you sida

Så skillnaden är stor mot förr i tiden. Det är mindre som eleverna lär sig i kurserna både i grundskolan och på gymnasiet än förr i tiden. Jag har framför mig en bok i Naturlära för Folkskolans fortsättningsskola dvs det som på 1920-talet när min mor hade boken motsvarade 4-5 klass i enhetsskolan och grundskolan. Där lärde de mer i Naturlära än vad eleverna idag lär in t.o.m. 1-ring….

Att elever idag många gånger känner stress och press har alltså inte med kursernas svårighetsgrad att göra. Elever kunde förr lära in betydligt mer vid yngre åldrar. Det som skiljer är tre saker: Det är inte alltid elever idag får ämnes- och stadiebehöriga lärare. Det är ofta oroligt i klassrummen relaterat till förr. Elever idag är inte vana att det t.o.m. krävs råpluggning för att få in vissa faktakunskaper och är därför inte vana vid att det inte är fel att känna att det är motigt ibland. Allt kan inte vara lätt när man skall lära för livet.

Stressade av skolan, Expressen 11 januari 2011

Tillägg 12 januari 08.19 Karl-Henrik Sax: Skolan rubbar inte könsroller, GT 11 januari 2011

Read Full Post »

Inte skolans fel

att socialdemokraterna med paret Myrdal i spetsen förespråkade att barnen skulle börja i det vi senare kallade dagis. Gärna så tidigt som möjligt. För att säkerställa att så skedde, så ändrades skattelagstiftningen. I stället för att ett par kunde få skatta tillsammans, så skulle var och en skatta för sig. Vilket ledde till att det inte längre var lika lönsamt att ha mamma hemma när barnen var små.

Jo jag vet. På 70-talet skulle ju bara ‘alla’ kvinnor förverkliga sig själva. Kvinnor kan, vill och törs skreks det från scenerna. Och nog kan kvinnor, det är inte där problemet låg eller ligger. För på 30-40 år har inte mycket hänt. Annat än att barnen drabbats i dubbel bemärkelse. Först skall de jagas upp tidigt på morgonen. En del av dem hinner knappt få i sig frukost och absolut inte frukost i lugn och ro.

Finns inte mycket val speciellt inte för ensamma mammor. Där håller jag gärna med. Har själv varit ensam mamma efter skilsmässa. Men inte mår barn som jagas upp innan de sovit färdigt, som hastas till dagis av jäktade föräldrar för att redan som 1 åringar umgås i stora barngrupper, dagmammorna lyckades ju många svenska kommuner näst intill utrota ur möjligheternas vokabulär under 1990-talet, inte mår dessa små bra av att år ut och år in stressas till dagis, hem, till aktiviteter, sedan till fritids innan skolan och efter skolan, barn vars föräldrar talar om kvalitétstid men där föräldrarna ofta klagar på läxorna i skolan eftersom föräldrarna inte lärt sig att ta sig tid med sina barn utan att jaga efter nya upplevelser, träning eller annat. Barn som inte ens får rätten att sitta och ha långtråkigt utan som alltid måste matas för att de inte skall bli ledsna. Hur i hela fridens namn kan barnen bli annat än stressade då?

För att inte tala om allt curlande, jämnande av vägen för att de små som blir större skall få det så bra som möjligt och inte behöva råka ut för mer problem än absolut nödvändigt….

Dessa barn, de flesta barn, nästan alla barn eller är det alla? Därom råder ingen konsensus, dock har de lärt sig att det lönar sig att skrika och gapa högt, högst, dessa barn kommer till ett klassrum där en del redan kan läsa lika bra som de bör göra i 3:an och 4:an medan andra knappt kan stava sig genom texten. Alla skall läsa samma, helst inte avvika. En del kan räkna multiplikationstabellen och andra kan inte mer än siffrorna….. vad händer? Mer än ett av barnen i varje klass blir frustrerade och stressade över att inte få fortsätta utveckla sina starka sidor. För alla skall göra samma sak, inte gå före och helst inte komma efter. Stressade redan från tidiga mornar som 1-åringar kommer barnen när de väl är skolmogna, skolmogna? varierar i ålder…., att möta nya oväntade hinder. Hinder de aldrig hört talas om än mindre förstår. Några blir utåtagerande, andra blir de tysta flickorna som lär sig utantill för att kunna komma ihåg, vare sig de förstått det de lärt sig läsa in eller ej, andra blir de stökiga killarna allt för att synas och märkas för deras intelligens stimuleras tyvärr dåligt i en grundskola där alla barn i samma ålder förutsätts utvecklas lika.

Psykologer larmar om stress hos barn, GP 3 juli 2010
Varning för stress hos barn, Östran 3 juli 2010

Tillägg 4 juli 09.47 Det kan hända att Kristdemokraternas partistämma som understödda av Kristdemokraternas ungdomar röstat för ”Partiet vill nämligen utreda frivillig sambeskattning för gifta par, något som avskaffades i Sverige redan 1972 med motiveringen att det var en kvinnofälla” KD utred sambeskattning igen, SvT 3 juli 2010
Kristdemokraternas Riksting kan ha rätt i att göra denna utredning – då bör inte bara gifta par oavsett könstillhörighet med barn utan även samboende par med barn ingå i de som ev. skulle kunna sambeskattas frivilligt. Kvinnofälla? Säkert många gånger. Men hellre en kvinnofälla än barn som faller i avgrunden pga av den stress som vuxna pådyvlar dem från ett års ålder. Barn behöver någon som tar sig tid att lyssna. Barn behöver lugn och ro samt att få ha det långtråkigt. Inte bara umgås med ett större antal andra barn i stora barngrupper från tidig dagisålder tills de gått ut 9:an.

Som Kalle Bäck. en ung kristdemokrat som är namne till min favoritlärare på Linköpings Universitet den gång det begav sig där senast, skriver i sin blogg: ”Rikstinget röstade också igenom att vi Kristdemokraterna ska driva frågan om att utreda införandet av frivilliga sambeskattning. Detta är ytterligare ett exempel på hur mer makt kan flyttas från politiker och sociala ingenjörer till familjer. ” Kristdemokraterna – det frihetliga alternativet, Kryssakalle.se 3 juli 2010

Något måste förändras i grunden för att frågan ”Var finns föräldrarna” inte skall behöva ställas år ut och år in. Se Nytt år – samma fråga, Norah4you 28 juni 2010 på alltför många håll i landet verkar det som om föräldrar abdikerat. Men oavsett att jag som moderat inte delar alla åsikter som Kristemokraterna har, så går det inte att komma ifrån att Föräldrar skall uppfostra sina barn, Norah4you 13 februari 2010 Det är inte samhället eller skolan som skall utgöra barnens trygghet. Väljer man att skaffa barn, får man ta det goda med det onda och leva så att det är bäst för barnet. Det är inget som går att göra mallar för. Varje barn är unikt. Alla är lika värda, men olika.

Göran vid gränspolisen, SvD Ledarsidan 4 juli 2010

Read Full Post »