Återigen visar en svensk domstol att de inte kan läsa innantill och inte kan ta till sig varken ursprungliga innehållet i en text, än mindre konsekvenserna av de förändrade lagtexter som tillkommit och absolut inte innebörden och konsekvenserna av nya lagar som i klartext hänvisar till lag som gäller i enlighet med nordiska avtal. Hur vore det att skicka Miljödomstolens ledamöter på en djupare kurs i logisk analys och eller filosofi. För det är där de klart brustit!
Vi börjar från början. Som man gör i 7:e klass när man förklarar Vattenfrågan. (Innan någon går i taket och försöker påstå sig kunna detta bättre…. Min far var en av de första som jobbade med miljöfrågor i allmänhet och Blå sidan, Vatten och Luft i synnerhet. Jag växte upp med de som skrev våra miljölagar på 1950-60 talet och har i bokhyllan vid sidan om mig en lagbok som innehåller en av de första verkliga miljölagarna samt de kommentarer och bakgrundsnoteringar som låg till grund för den förändring som skedde i lagar före Miljöbalken och som INTE tagits bort av Riksdagen men som nu finns med i såväl Brottsbalk som Jordabalk eller hänvisas till i 1998-808. Hänvisas det till en annan lag, så GÄLLER den hänvisningen.
Miljöbalken 1998:808
4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet
1 § De områden som anges i 2-8 §§ är, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riks- intresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om
1. det inte möter något hinder enligt 2-8 §§ och
2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.
Notera ENDAST OM och gå sedan vidare till
6 § Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden samt i följande vattenområden med tillhörande käll- och biflöden:
…….
I Ljungan Ljungan uppströms Storsjön samt Gimån uppströms Holmsjön
Nu får säkerligen någon för sig att bara för att uranletning inte handlar om vattenkraftverk eller vattenreglering, så kan inte den biten gälla. Men si då tror de fel. För det viktiga i denna biten är att det tagits med att området i Ljungan uppströms Storsjön är av betydelse för vattenändamål oavsett om det gäller påverkan på vattenkvalité eller om det rör ett område som räknats upp som av Riksintresse, båda är giltiga i aktuella Miljödomstolsfallet om uranbrytning. Men häng med. (Vet av erfarenhet att alltför många har svårt att följa med i mina ‘svängar’ men jag vet också att jag från 1961 och framåt alltid fått rätt i slutändan om vad som står respektive inte står när man kontrollerar miljölagstiftning. Kan ta tid ibland, men det är en annan sak.)
5 kap. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning
Föreskrifter om miljökvalitet
Rubrik 2003-12-05 gm SFS 2003:890, ikraft 2003-12-22
Ändrad 2003-07-22 gm SFS 2003:518, ikraft 2003-09-01
1 § Regeringen får för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer).
Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
Notera kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Och läs noga texten i vad som står i samma kapitels
3 § Myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Lag (2010:882).
Notera vad som står Myndigheter och kommuner ska. Det är nämligen det första stället där Miljödomstolen trampat ut på kvicksand. Kommunen SKALL ansvara för att miljökvalitetsnormer följs! För sedan går vi till en av de lagar som hänvisas till på flera ställen i Miljöbalken avseende ändringar i samma balk, nämligen
Lag (2010:898)
”Lag om ändring i miljöbalken;
utfärdad den 1 juli 2010.
Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 1 kap. 4 § och 16 kap. 12 § miljöbalken
ska ha följande lydelse. där det i lagtexten står:
”1 kap.
4 § I fråga om viss miljöfarlig verksamhet och viss vattenverksamhet
gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse
mellan Sverige och Finland, lagen (1974:268) med anledning av
miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland,
Norge och Sverige och lagen (1929:404) om giltighet här i riket av svensknorska
vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929.
16 kap.
12 § Överklagbara domar eller beslut får överklagas av
1. den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom
eller henne emot,
2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den
verksamhet som avses med beslutet, såvitt avser domar och beslut i frågor
om tillstånd till miljöfarlig verksamhet,
3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet, motsvarande organisation på arbetsgivarsidan
samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser beslut som en länsstyrelse
eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av
bemyndigande enligt 14 kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall,
och
4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är
särskilt föreskrivet i balken<as, i föreskrifter meddelade med stöd av balken
eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och
Finland har rätt att överklaga.
Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga
enligt bestämmelser i rättegångsbalken.
Det förvånar mig mycket att Miljööverdomstolen inte inser att de avtal med våra nordiska grannländer som ledde fram till 1974:268 också omfattar SAMTLIGA Vattendrag och vattenupptagsområden som leder ner till Östersjön. Detta klarlades under 1970-talet och har inte sedan dess ändrats. Det betyder i klartext att Miljödomstolens beslut att inte ta ställning i sakfrågan är illa nog. Men värre är att de inte kan läsa sig till och förstå att kommunen HAR rätt att överklaga.
Må vara att flumskolans offer i form av juridik och icke juridikstuderanden som inte kan läsa och förstå ens att det de skriver strider mot gällande svensk grundlag, vilket det aktuella fallet också gör (orkar inte dra den biten nu. För komplicerad för de som gått ut efter 1968, tror jag av erfarenhet.) Men lite logik bör väl ändå senare års gymnasie- och högskolestudenter fått med sig när de skrivit akademiska uppsatser och arbeten? Vetenskapsteori vad är det är frågan som direkt dyker upp……
Kommun överkörd om uranborrning, GP 21 juni 2012
Kommun överkörd om uranborrning, SvD 21 juni 2012
Kommuners rätt att överklaga är klar oavsett vad det än gäller för verksamhet, Miljödomstolen, förutsatt att verksamheten KAN påverka vattenkvalité och i förlängningen människors och djurs hälsa! BAKLÄXA gånger två!!!
Tillägg 24 juni 2012 05.31 Huvudartikel: uranbrytning@A 006 BRA 1, SvD opinion 24 juni 2012
Norah4you's Weblog 