Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Stalin’

är det så dags att reagera…… Vi var många som redan i slutet av 1980-talet och under 1990-talet talade om för de som bara ville rusta ner, att det för ett land som inte tillhörde NATO och som ligger där Sverige ligger var och är orealistiskt att göra detta. Sverige stod med byxorna på trekvart förra gången verkligheten knackade på…… Dags att reagera nu och inse att det krävs mycket pengar under en tioårsperiod för att hela Sverige skall gå att försvara mot angrepp.

Ryskt flyg övade mot svenska mål, GP 22 april 2013

Danmark kan inte försvara Sverige, Ledarkrönika Aftonbladet 23 april 2013 Nej någon måtta på drömmar måste väl ändå samtliga svenska politiker ha. Varför skulle Danmark vara berett att försvara Sverige? Försvara Öresundsområdet kanske för att försvara Köpenhamn, men inte mer.

Stärk försvaret av närområdet, försvarsdebattörerna Dag Sundström och Per-Egon Johansson på SvD Brännpunkt 23 april 2013 Det borde vara ett minimikrav som varje svensk har rätt att ställa på våra politiker att de är beredda att göra. Och då inte bara med amfibiebåtar…..

Vid vägs ände. ÖB har sagt att Sverige måste få hjälp senast en vecka efter ett angrepp. Men Nato har ingen skyldighet att hjälpa icke-medlemmen Sverige. Vi måste inse att ett djupgående beroende av en försvarsallians inte kan kombineras med militär alliansfrihet, skriver Allan Widman, försvarspolitisk talesman i FP. Svenska stridskrafter helt beroende av NATO, Allan Widman (FP) på DN debatt 23 april 2013 Han har helt rätt.

När verkligheten knackar på dörren hjälper det inte med aldrig så fina dataprogram i spelmoduler. Verkligheten är något annat än teori och helt annat än önskedrömmar om en helt fredlig värld.

Se även Verkar pågå maktkamp i Ryssland, Norah4you 22 april 2013 samt Ryska snuvan, Norah4you 5 augusti 2012

Read Full Post »

RYSKA SNUVAN
© Johansson Inger E, Ryska snuvan publicerad på Norah4you 5 september 2012

inte Ryska vintern, för det är något helt annat än dagens situation, beror i grunden på Rysslands historia och historiska utveckling. Det går inte att lägga svenskt eller ens västerländskt demokratihistoriskt perspektiv på dagens situation i Ryssland. Ryssland har aldrig genom hela sin historia varit demokratiskt på det sätt som vi här i Sverige vant oss att definiera demokrati och demokratiskt styrelsesätt som.

Vi får börja från början. Ursäkta historiken som går tillbaka till år 861. För skall vi vara riktigt ärliga, och det bör vi vara när det gäller något så viktigt som att kritisera rätt och se bakomliggande problemen inte dagens ‘sjukdomssymptom’, så har vi svenskar historiskt en stor del av skulden till att Ryssland som det kom att växa fram aldrig någonsin såg demokrati i Västerländsk skepnad. 861 hände det som kom att bli upphovet till Rysslands historiska utveckling. Alla har säkerligen hört talas om Rurik. Många och bland dem även historiker har trott att Rurik var en mytisk figur. En del har velat göra honom till Dansk. Detta trots att det till skillnad från många andra länders historia i långt senare tider finns samtida dokument, dokumenation i form av Rimberts Ansgarsvita speciellt kap XXX, samt vilket säkerligen kommer att uppröra en hel del arkeologer för att det stör tänkt datering av de sk. Ingvarsstenarna samstämmighet med ett stort antal uppgifter lämnade av samtida historiker och geologer bland såväl slaviska, bysantinska, grekiska och litauiska källor. Kommer någon av de närmaste dagarna att på Norah4history lägga ut en längre artikel om den rysk-svenska historien från 861 fram till Karl XII:s Poltava. En artikel jag suttit på i 15 år sedan jag i ett PM till en genomgång vid Linköpings Universitet fört fram och haft uppe vissa bitar av vår gemensamma historia som talats tyst om alternativt varit okänd, men inte helt stämmer med vad som i Sverige ansetts och anses vara Politiskt Korrekt att föra fram.

Nåväl när de slaviska stammar som finns uppräknade i såväl Nestorskrönikan som i Rimberts Vita Ansgari kallade in en representant för det kungahus (lägg inte nutida definition på detta här) vars land under långa tider innan dess represenanter kastats ut(!) för att få någon att ena sig bakom. Så låg det redan i detta två bitar: Envälde och sträng diktatur samt mycket hård beskattning. Vi har tigit om att ‘Sverige’ fram till dess att Birger Jarl skrev under ett fredsavtal där han för Sveriges räkning avsa sig rätten att beskatt mer än 100 ryska städer. Rent ut sagt gick det under flera århundranden till så att svenskar (inte bara vikingar utan tidigare och senare också) krävde tribut i form av skatt för att passera ryska handelsstäder, en del av dem sköttes som Staraja Ladoga till stor del av ‘svenskar’. Om städerna inte betalade tribut var våra kära landsmän vänliga nog att ta respektive stads ledande män som slavar (!) och föra dem ner till södra delen av Svarta Havsområdet och sälja dem som slavar.

Sedan kom mongolerna. Under 250 år från mitten av 1200-talet var det mongolerna i stället för svenskarna som krävde tribut. Även de förslavade folkgrupper som inte lydde. Hur stort Mongolväldet var kan man se på den i många stycken diskutabla Wikipedia. Titta på denna kartan som visar hur stor del av nuvarande Ryssland som mongolerna styrde över 1459-1460. Mongolemperiet karta på wikimedia nådd via Wikipedia Mongolväldet, Wikipedia Obs att långt ifrån allt i texterna är korrekta. Men det viktiga är att i princip 95% av nuvarande Ryssland låg under mongolerna fram till ett avgörande slag 1480 vid floden Ugra.

Redan under århundradet innan fick vi i Sverige genom Magnus Erikssons landslagar förbjudit slaveri. Så var inte fallet före, under och efter Mongolväldets tid i Ryssland. Den grupp i Ryssland som kom att lägga grunden till dagens Ryssland utgick från storfurstendömet Moskva som i sig själv hade sina rötter i Novgorod (Nya staden) och ursprungligan i Staraja Ladoga där ‘svenskar’ haft mycket att säga till om långt fram i tiden även efter att Novgorod och Kievruserna förslavigats. Det finns uppgifter i samtida grekiska kyrkliga källor från 1400-talet att man bland ättlingar till Kievruserna fortfarande talade ‘rusiska’ med gotisk grund. En del seder och bruk som vi känner från svensk äldre historia dyker upp långt senare i nutid när svenskättlingar under Stalins tid förflyttades från Baltiska öar ner till Ukraina.

När Ruriksläkten dog ut runt 1600, så var svenskar/svenskättlingar där och ställde till det igen. Främst genom Gustav Vasas sonson kung Sigismund av Polen men även därefter genom att Sverige på olika sätt försökte hävda rättigheter till land och makt inte minst genom Karl XII:s äventyr fram till slaget vid Poltava. Det fanns under hela denna tid ingen förutsättning för de ryska tsarerna som kommit till makten att ens i tankevärden genomföra någon form av demokrati. Observera att jag ingalunda försvarar rysk odemokratiskt statsskick. Varken i dåtid eller nutid. Bara försöker förklara bakgrunden till dagens mycket komplicerade ryska snuva. För snuva är det inte vinter. Inte än i varje fall.

Under de närmaste hundra åren efter att Mongolväldet tryckts tillbaka kom det vi idag kallar Ryssland att utvidgas österut. Dock hade redan vid den tiden muslimer fått starkt fotfäste i södra Kakasusområdet ner till Svarta Havet genom Osmanska Riket. I Ryssland växte den kristna kyrka som vi känner som Rysk-Ortodoxa kyrkan sig allt starkare. Men i södra delarna av nuvarande Ryssland samt i grannländerna som frigjort sig efter Sovjetunionens fall skedde en eskalerande islamisering under Osmanska Rikets storhetstid. Två av senare tiders stora problemområden Abchazien (numera autonomisk republik under Georgien) samt Azerbajdzjan (republik) kom slutligen under början av 1800-talet under Ryssland. På kartan över Armenien från 1914 ser man klart hur det ryska väldet såg ut vid ingången till Första Världskriget. aRMENIEN 1914, armenica.org

Vad vi ofta glömmer bort är att den mångkulturella problematiken som en del ser det, andra ser mångkulturell utveckling som positiv (jag tar inte ställning i sakfrågan här) vållat stora brytningsproblem inom Ryssland som vi knappast kan föreställa oss och som har armar in i nutidens Ryssland.

Sedan kom Lenin, Stalin o.s.v. Inte blev Ryssland mer demokratiskt. Förutsättningarna fanns inte. Adeln i Ryssland växte och fick allt mer makt från slutet av Medeltiden. Dvs raka motsatsen till i t.ex. Norge.

Slaveriet fanns länge kvar inom Tsarriket. När väl en rysk tsar Alexander II år 1861 avskaffade livegenskapen, så innebar inte bara det i sig en stor förändring (och i demokratisk riktning) i Ryssland. De revolutionära krafterna som senare ledde fram till kommunismens uppgång växte då folk vågade prata mer med varandra. Samtidigt så kände tsaristernas stödgrupp den rika ryska adeln stor oro och landet var i gungning redan innan Alexander II mördades av revolutionärer 1881. Hans efterträdare sonen Alexander III gift med den danska prinsessan Dagmar kom genom äktenskapet att anta en allt mer tyskfientlig hållning vilket i sig vållade inrikesproblem som begränsade den utveckling i demokratisk riktning som fadern genomfört genom livegenskapens avskaffande. Detta tillsammans med Alexander III:s stora problem revolutionärerna som låg bakom faderns död resulterade i att Alexander III mer och mer blev en patriarkalisk despot som pläderade för och verkade för ‘gammelryska seder, normer och bruk’. Längre och längre från demokratibegreppet som vi känner det. Det inkluderade skärpta lagar och förhållanden speciellt för icke rysk-ortodoxtroende som muslimer och mongolättlingar av olika tro.

Så kommer vi fram till den siste ryske tsaren Nikolaj II av Ryssland som gick ännu hårdare fram än fadern. Första Världskriget bröt ut och tsaren avsattes och mördades senare av ryska revolutionärer som kom att bilda Kommunistpartiet i Ryssland.

Under Stalintiden växte despotism och maktmissbruk. Människor omflyttades inte bara sändes till t.ex. Gulag. Nya oroshärdar skapades tack vare detta i stora delar av dåvarande Sovjetunionen. Oroshärdar som endast sovjetiska krigsmakten och kommunistpartiets envälde klarade av att hålla på mattan.

Det är bakgrunden till dagens situation. En bakgrund som i sig från 1600-talet och fram till idag präglats av maktkamp mellan ryska ledningen, först tsarer sedan kommunister och efter 1989 av Gorbatjov och Jeltsin fram till Putin idag; ryska militären som först hade adeln som var de drivande och ledande senare kommunister och idag är det osäkert vilka grupper som står bakom dem (Putin behöver dem för att hålla ihop ‘sitt’ mångkulturella problemrike) samt revolutionärer och religiösa grupperingar.

© Johansson Inger E, Ryska snuvan publicerad på Norah4you 5 september 2012

———————————-
Det står var och en fritt att i utbildningssyfte eller som diskussionsinlägg citera alternativt översätta hela eller delar av ovanstående text under förutsättning att
© Johansson Inger E, Ryska snuvan publicerad på Norah4you 5 september 2012
anges.

Rysk vinter närmar sig, GP 3 augusti 2012
Ryssland är en svart fars från början till slut, Expressen ledarsidan 3 augusti 2012
Putin slår hårt mot rysk opposition, SvD 4 augusti 2012
I Putinland är fru Justitia inte blind, SvD ledarsidan 4 augusti 2012
Putin behöver inte bekymra sig för beachvolley under OS om två år, Björn Wimans krönika DN kultur 5 augusti 2012 Nej det behöver han inte. Men vägen dit för att hålla samman Ryssland så inte landet delas i många bitar kan utgöra nog så stort bekymmer.

Det vi också gärna glömmer här i väst är att terrordåden i Moskva under senaste åren efter det stora terrordådet på en biograf för några år sedan präglat dagens ryska ledare i ännu högre grad än vad terrordåden i USA präglat amerikanska presidenter. Det vill inte säga lite. Vi talar om två helt olika mångkulturella samhällen. USA har byggts upp på frihetsgrund. Ryssland byggdes från början till Sovjetunionens fall upp genom påtvingad mångkulturalism.

Read Full Post »