Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Spjutspetsforskning’

Som de gamle sa: Redan de gamla grekerna…….

se även: Datorer i sig inga krigsvapen, Norah4you 4 september 2014

norah4history

Antikytheramekanismen

Antikytheramekanismen som hittades hösten år 1900 av grekiska svampplockare hösten 1900 som efter att ha samlat upp svamp utanför Tunisiens kust när de var på hemväg och sökte lä vid grekiska klippön Antikthera, var i sig en analog manuellt driven dator. Världens första dokumenterade utifrån möjlig att undersöka i verkligheten.

För historiker har det varit känt i 1700 år att det fanns matematisk och teknisk kunskap hos de gamla Grekerna som gjorde att de hade haft samt byggt analoga datorer inte bara för att beräkna när nästa Olympiad skulle hållas utan i detalj t.ex. solens, månens och stjärnornas rörelser i förfluten tid, nutid och framtid.

Det fanns analoga datorer som är kända för att ha kunnat användas att räkna ut kastvinklar, nedslagsplatser m.m. i samband med strider samt självfallet de som likt Antikytheramekanismen innehöll en sk. Metons cykel på 236 månaders basis för att hålla reda på exakt var…

View original post 215 fler ord

Read Full Post »

Varken datorer i sig eller det material som används för att framställa nutida datorer är krigsvapen. Inte heller mjukvara, program etc. är krigsvapen. Det som skiner igenom i dagens sk krigsexportdebatt som påstås vara till Kina är den värsta formen av okunskap om vad datorer är som jag sett de senaste sedan 1993! Om i debatten uppvisad okunskap beror på synnerligen låg kvalité på de lärare som undervisat i datoranvändning och datorhistoria, eller om det beror på att de som skrivit kursprogram/kursmål saknat kunskaper, det tänker jag här lämna därhän.

KTH: Fanns inget skäl att informera regeringen, DN 5 september 2014 Verkligen inte.

Varken materialforskning, ”forskning” om datorutveckling och/eller mjukvara” är på något sätt Krigsvapen. Krigsvapenexport uppkommer först i det ögonblicket en mjukvara för att t.ex. skicka en missil, vart och hur samt alla beräkningar inklusive dittan och dattan skickas/exporteras med hårdvara eller i lagrings”material” för att läggas in i ett annat lands hårdvara – datorer! Beklagar i sig att KTH själva i sina uttalanden visar att de saknar kunskap om forskning som gjordes på annan plats inom såväl oväntad Myndighet som inom Kristallinaforskningen på Chalmers fram till 1990. Men det är som det är och själv lämnade jag även på fritiden de intressanta privata workshops som några av oss tänkare och analytiker hade innan dess.

Okunskapen om datorer, hårdvara, mjukvara, lagring- och bearbetning, fysiska förutsättningar för hårdvara samt skillnaden mellan en dator vars systemprogram och ”användar”-program och möjliga användningsområden är stor i Sverige. Speciellt bland desinformerare på vänsternissekanten från diverse intresseorganisationer och tyvärr även bland svenska politiker.

Innan jag går vidare tänker jag också göra klart en gång för ALLA: Sverige är inte Kommunistiskt och inte Socialistiskt Detta betyder i klartext att Svenska Staten kan fördela forskningspengar via Statliga Myndigheter till t.ex. Chalmers, KTH, Saab etc. MEN Svenska Staten äger inte rätten varken att styra materialforskning oavsett om materialforskningen handlar om kristallinanivåers potentialer i framtida generationers datorer eller hur mjukvara (se nedan) skall/får/kan skrivas/hanteras o.s.v.

Redan 1986 översatte undertecknad forskningsresultat vad gäller de rara metaller som sedan den tiden varit på G för att konstruera ”framtida” datorer. De nödvändiga mineralerna är mycket mycket rara. I mer än ett av fallen är vi i Sverige samt Kina de enda länderna som inom våra gränser har relativt lätt tillgång, allt är relativt, till dessa för lagring o bearbetning nödvändiga bitarna. Tre av de viktigaste rara metallerna härutöver finns också som noduler på havsbotten uppe i Arktis. Översatte såväl forskningsresultat som analyser hur ”man” ekonomiskt skulle kunna få tag på dessa noduler redan 1978 vid sidan om annat arbete och studier. (När det gäller Arktis handlar det alltså inte enbart om ”oljeletning”. Den biten är minimal i förhållande till vinsterna som beräknas kunna komma vid ”gruvhantering”/upplockning/insamling av nodulerna under Arktis is på den delen av tektoniska plattan under)

Tänker här lämna vissa andra i och för sig väsentliga bitar därhän, ingen idé att ens försöka förklara för de som inte har klart för sig grunderna nedan:

Grundkunskap om datorer

:
* Datorn är när den byggts dum. Det är systemprogrammeraren och andra som programmerar de underprogram som systemprogrammeraren lagt riktlinjerna för genom att först rita ett flödesschema som ger datorn de instruktioner den behöver för att arbeta. Inne i en dators delenheter finns det som gör den stora skillnaden mellan t.ex. BESK Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator, och en senare tiders avancerade uppgradering där i princip obegränsat antal beräkningar/analyser (tänker inte gå djupare in på vad detta innebär) kan se parallellt/sekvensiellt o.s.v.

* Datorn är ett fantastiskt hjälpmedel. Men och det är väsentligt: Datorn är inte bättre än den som ‘puttat’ in de riktlinjer som olika dataprogramen ger, talar om för datorn, hur den skall bearbeta data. Det är viktigt att vara klar över att datorn är vad man gör den till. Dvs. Bad input ->Bad output

OBS. Här talar vi inte om sk. intelligenta datorer som själva kan hitta fel och föreslå förbättringar finns lite viktiga bitar när det gäller det som inte skall läras ut på grundkurser som alla som idag läser data borde fått lära sig.

* Fördelningen av arbetsuppgifter i datorn för att den skall kunna arbeta effektivt är det huvudsystemprogrammeraren som har eller rättare sagt (i nutid) förutsätts ha kunskap om hur ingående systemprogram, underprogram och vanliga program skall ‘läggas upp’. Den systemprogrammerare som skippar att göra en flödesplan skapar problem för alla som skall använda systemet i framtiden oavsett om datorn skall användas att spela spel på, administrera t.ex. OLF-program (Order, Lager, Fakturering) eller för den delen användas för att låta datorns program styra vapensystem.

Skillnaden mellan hårdvaran – i princip de synliga delarna av datorn (inte riktigt men förenklad förklaring) och mjukvara som är det som en dator ”laddas” med för att kunna göra sitt ”arbete” är alltså i sig stor.

I hårdvara ingår de mineraler och material som vid varje given tidpunkt används för att effektivisera datorn, datorns ”beräkningar” och ”slutledningar” kommer däremot från mjukvara. I nutida datorer samt nästa två generationers datorer behövs helt andra mineraler för att få effektiv lagring/inhämtning/återskrivning etc. än vad tidigare generationer, t.ex. BESK nämnd ovan behövde. I gamla tider krävdes det stora kylutrymmen för att inte datorn skulle ”hänga sig”, ”gå i spin” eller på annat sätt påverka slutresultatet av det man ville att datorn skulle åstadkomma. Tyvärr finns det hos ett antal av de sk. stora dataföretagen idag även där okunskap om vad datalagring i verkligheten är, kräver i nutida (för att inte säga rakt ut – framtida datorers hårdvara) ett energislöseri utan dess like är också ett av resultaten av detta. Men det lämnar jag därhän här.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/kth-fanns-inget-skal-att-informera-regeringen/”>KTH: Fanns inget skäl att informera regeringen, DN 4 september 2014/A> Nej gode tid. Grundforskning och mjukvaruutveckling/materialutveckling på universitet och högskolenivå ÄR INGET SOM REGERINGAR I DEMOKRATIER HAR ATT GÖRA MED!
Enström: Finns ingen grund för anklagelserna, DN webb-tv 4 september 2014
Bomfällningsmodul i Kinaprogram, GP 4 september 2014 Tja ha. Skulle kunna plocka fram ett stort antal datorspel som också har bombfällningsmoduler inlagda i de datorspel som era barn, kanske ni själva också, spelar. Är de datorspelen Krigsvapen? I och för sig tog vi den diskussionen redan på 70-talet när vi började skriva föregångare till dagens datorspel. Men det är en helt annan historia.

Vad få av Er som läser detta är medvetna om är att liknande modul fanns/finns i många svenska hems avancerade datorspelsenheter som hann komma ut på marknaden innan de drogs tillbaka av tillverkaren. Liknande moduler finns med i stort antal av de dataspel som finns och funnits länge på marknaden. Skillnad finns men principiellt är det identiska bitar (möjligt användningsområde)!

4 septembers absolut dummaste inlägg: Josefine Karlsson, Generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF på SvD Opinion Ärligt talat: ÄR DETTA RESULTATET AV ALLA SKALL MED SKOLAN, så ÄR DET EN KATASTROF FÖR SVERIGES FRAMTIDA FORSKNING!
Kan man inte skilja på äpplen och päron, kanske nya glasögon behövs. Men förstår man inte skillnad på mjukvara och hårdvara när det gäller datorer,
och helt missat att det i datorspels mjukvara funnits liknande moduler ända sedan 70-talets månlandarspel, så undrar jag vad som lärts ut och hur inkompetenta de som lärt ut har varit!

OBS En dator för administrativt ändamål är i princip ett inbyggt bibliotek a la Alexandria på den tiden det begav sig. Dvs inte riktigt. Men om vi tänker oss att vi har ett stort antal filer och varje fil motsvarar en bok, så har boken i ett bibliotek en given förutbestämd plats medan en fil i en dator kan finnas uppdelad på x antal fysiska ‘lokaliteter’. Om vi börjar där, så har vi en förförståelse för vad en dator är när vi tittar vidare på matematiska beräkningar och annat en dator kan, och bör användas för.Datahistoria fram till nutid, Norah4facts sida

Read Full Post »

Helt rätt tänkt och helt rätt satsat. Det är här på elitforskningsnivå det behövs spets såväl som långsiktighet siktande mot djupförståelse. Ligger helt i linje med övriga satsningar, inte minst inom flygområdet inom allt från metallurgi och uthållighet och hållfasthet i material till framforskning av ny energi- och datateknologi, något som är användbart inom alla sektorer i transportsystemet dvs även för överföring av energi och data, samt inom den medicinska forskningen. Det behövs en kombination av unga ögon och redan toppresterande forskare för att våga se utanför boxen och se möjligheter öppna sig. Möjligheter som kanske inte alltid når mål men som har förutsättningar att förändra en hel del på vägen. Kräver långsiktighet och annan trygghet för den enskilde forskaren än som hittills varit fallet i Sverige.

Lägg jantelagen åt sidan, Utbildningsminister Jan Björklund på DN debatt 30 augusti 2012
Regeringen satsar på elitforskning, GP 30 augusti 2012
Regeringen satsar på elitforskning, Östgöta Correspondenten 30 augusti 2012
Regeringen satsar på elitforskning, SvD 30 augusti 2012
Regeringen satsar på elitforskning, Aftonbladet 30 augusti 2012

Read Full Post »