Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Socialpsykologi’

vilket är förvånansvärt för det finns många argument som är giltiga även för vetenskapliga analyser att föra fram mot en hel del Sverigedemokrater. MEN t.o.m. barn och ungdomar som utsätts för hot och våld har liksom vuxna som är rädda en tendens att skratta för att de är så rädda att de inte ens vågar ta tag i sin egen rädsla.

Skratt är nämligen ångestdämpande och gör det lättare för de som är rädda att uthärda sin egen rädsla.

En tidigare opublicerad filmsekvens visar samtidigt att de sverigedemokrater som filmades i Stockholm en natt 2010 inte alls var rädda när de beväpnade sig med järnrör. Enligt Expressen skrattade de tre SD-politikerna åt den överförfriskade man som de sagt att de kände sig hotade av.
Lyft för Åkesson bland SD-väljare, GP 16 november 2012 Är alltså ett icke giltigt argument och kan på intet sätt vetenskapligt leda till den slutsats som dragits.

Gangsterbluffen – film avslöjar SD-topparna, Expressen 16 november 2012 Där har Expressen både fel och rätt. Andra saker i filmen är avslöjande, MEN inte skratt. Läs lite grann om Socialpsykologi och människors sätt att reagera i lägen där människor som individer i grupp känner sig hotade.
”Rädda” SD-män skrattar på ny film, SvD 16 november 2012
SD toppar bluffar om gangsterkoppling, DN 16 november 2012
SD toppar bluffar om hotet, Aftonbladet 16 december 2012

Det må vara aldrig så provocerande för oss som ser filmen att se skrattande, men det är i ett demokratiskt samhälle som bryr sig om vad som ligger bakom människors reaktioner och beteende helt oförlåtligt att utgå från att de som skrattar inte upplever sig hotade och är rädda!

Annonser

Read Full Post »

men du liksom många av Sveriges politiker trampar ändå vid sidan av problemet. För problemet är inbyggt i det första stadiet när en invandrare kommit till Sverige idag och fått uppehållstillstånd. Skall någon bosätta sig i ett land med annat språk, så krävs det att man från samhällets sida verkligen betonar vikten av att lära sig språket. Detta bör ske på skilda sätt om vi talar om barn och unga eller om vi talar om de som redan nått den ålder att de har någon form av yrkeserfarenhet bakom sig.

Barn och unga

I en klass, vilken som helst, blir det oro om man plockar ut barn ur klassen för att barnet skall få extra eller annan undervisning när klassen som helhet har genomgång, arbetar i grupp eller enskilt. När det gäller invandrare som går i svensk skola vore det bättre att man så fort det är möjligt på högstadiet låter barnet gå på vanlig svensk undervisning och i stället för hemspråksundervisning få sitt hemspråk som tredje språk efter svenskan och engelskan. Vi skulle vinna två fördelar som man idag missar:

* Dels skulle skolorna få tillgång till fler språk som alternativ till tyskan, franskan, spanskan och italienskan vilket i sig borde vara en plusfaktor för skolan. Fler elever än de som talar språket hemma skulle då kunna få tillgång till möjlighet att lära sig språket. Ju tidigare en elev med svenska, eller annat språk, som språket man talar hemma får tillgång till ytterligare språk utöver de vanliga alternativen, ju lättare får såväl den som talar språket hemma som den som talar annat språk öka möjligheterna att använda hemspråket/det nya språket som en plusfaktor när den kommer till gymnasiet och senare söker jobb.

* Klasserna oavsett hur de ser ut, skulle kunna få mer lugn och ro och inget barn skulle behöva känna sig utanför det de andra i klassen gått igenom eller känna sig stressad för att det får mindre tid att göra arbeten som de andra hunnit med när eleven varit på sin hemspråksundervisning.

Ett faktum som ofta glöms bort, är att många speciellt från arabisk och farsispråkiga länder ofta har fått betydligt bättre matematikundervisning om de gått några år i skola i sitt hemland än vad svenska eleverna får i dagens skola. Jag kan inte glömma vad en grabb på gården berättade förra året. Han kom från Mellanöstern och hade kommit hit precis när han skulle börja 3:an. Över Skype talade han ibland med sina kusiner i hemlandet. Han var så stolt för att de börjat att räkna med X och hade dagen innan berättat det för en kusin. Den jämnårige kusinen hade sagt att ja men det har vi räknat med i flera år….

Vi tar inte tillvara på alla de välutbildade kvinnor som kommit hit. Välutbildade i matematik, fysik och kemi. Ibland t.o.m. lärare på gymnasiestadiet, som i fall jag känner till. Alla är inte beredda att återgå till den nivå de undervisade på ‘hemma’. Men de flesta jag känner, och jag känner många från såväl arabvärlden som forna Sovjetunionens nya stater i Europa och Asien, skulle gärna ställa upp och söka jobb som läxstödjare i räknestugor. Varför har vi inte sådant ens på lokal kommunal nivå?

Sedan är det en annan bit också. I och med att svenska skolor idag inte alltid har det vi förr kallade SYO-lärare, så har alldeles för få av de invandrade elever som kommer upp i högstadiet och på gymnasiet fått lära sig att de skall vara stolta över att de har ett extra språk och att de när de söker sommarjobb bör betona detta samt att de är vana att leva i två (eller fler) kulturella miljöer. Tipsade fyra av Majornas bråkstakar som för fem år sedan gick i 1:an på gymnasiet om detta. De hade inte fått sommarjobb utan jag lärde dem hur de skulle skriva CV samt att de borde fråga idrottsledare eller lärare om dessa kunde skriva intyg på vad respektive var bra på. Samtliga gick runt och fick sommarjobb. En av dem lyckades höja sina G till MVG och läser idag handelslinje på Högskola. De andra tre klarade alla att undvika IG och har fått jobb. En av dem på det stället han lyckades ordna sommarjobb den gången. Om en ung människa inte får rätt information om hur man söker jobb och vilken sorts intyg som mer eller mindre krävs idag, så känner många av de unga maktlöshet. De vet inte sina egna möjligheter.

Reinfeldt har rätt – men det räcker inte, Masoud Kamali på SvD Brännpunkt 22 maj 2012

Det har gått många år sedan jag hade förmånen att samtala med dig när du höll på med arbete i Sociologi och satt och skrev i datasalen på Linköpings Universitet (då väl Högskola?) och jag skrev min C-uppsats i Historia. Många av de saker du berättade har jag haft nytta av under åren tills min senaste skada gjorde det omöjligt att arbeta som lärare längre. Du skall ha stort tack för den tid du då tog dig./ Inger E Johansson

Read Full Post »