Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skredrisk’

Jag har i min ägo, efter min far delar av den stora geologiska undersökning som min far, Gunnar Jönsson, genomförde för såväl Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän 1937-1942 samt geotekniska borrningar han genomförde längs Göta Älv från 1940-1942. Vad det gäller skredrisk inom hela Göta Älvs nederbördsområde, från Norge, ner via Värmland (där han också gjorde geotekniska undersökningar), Vänerområdet och ner till Göteborg, fanns en sammanställning gjord av flera geologer och VA-folk i Vattenverkets egen tidskrift i början av 1940-talet.

Så kom inte och påstå att skredrisken är något nytt. I min familj och bekantskapskrets är vi många, även om de äldre nu är borta, som under 50-80-talet vid flera tillfällen fick påpekat de idiotiska byggnationer som skedde i kända skredområden. Ett av exemplen var skredet på motorvägen vid Munkedal. Där var skredrisken så väl känd redan när pappa var pinnpojke att det redan då ansågs fara att anlägga väg just där skredet gick när motorvägen var. (Det är för övrigt inte helt riskfritt där vägen går nu heller p.g.a instabil lera. Borde sprängts in i berget. Men det är en annan fråga).

Klimatförändring är alltså inte heller i Göta Älvområdet något som är orsak till skredrisken. Göta Älv har en hög genomströmningshastighet inom hela nederbördsområdet. Värden från 1807 fram till 1947 visar toppvärden på månadsmedelvärden i kubikmeter/sekund som varit uppe i 2380 kubikmeter/sekund att jämföra med mera normala värden som legat mellan knappt 300-600 kubikmeter/sekund. Ett av många år med högre genomströmningshastighet var 1915 ett annat 1945. Hela älvdalssystemet består av instabil lera och slamavlagringar på sprick’botten’ i berggrunden. Landhöjningen är fortfarande högre än ens de mest drastiska sk. klimatdatamodellernas helt uppåtväggarna beräkningar av havsnivåförändring. De har glömt Archimedes princip….. Landhöjning är en retarderad rörelse som är väl känd och fortfarande pågår längs Göta Älv precis i enlighet med den landhöjning som ”skall” förväntas utifrån när landet först kom över vattenytan då Inlandsisen smält.

Stor risk för skred längs älven, GP 15 februari 2013 och här i Göteborg finns det snillen som vill bygga Älvstaden samt station för tågtunneln i ett av de allra största skredriskområdena……

Se även: Det tog tid, Norah4you 25 juli 2012 samt Vad är geologiska undersökningar, Norah4you 7 februari 2013

För övrigt körs det med falska papper. Skredområdet från Lilla Edet (bild i artikeln) ner till väst Göta har varit känt ännu längre. Det var på 1800-talet som ett skred gjorde att ungdomar som varit och dansat på en då existerande liten ö i älven utanför Göta såg sin båt kapsejsa och flera förlorade livet. Därefter blev det förbjudet, under många år, att bygga nära skredriskområdet annat än enplans mindre hus på torpargrund.

Read Full Post »

I samband med Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän i slutet av 1930-talet gjordes terrängunderökningar, avvägningar, jordborrningar, inmätningar och analyser som visade på en hel del av de problemområden, för byggnation eller rättare sagt icke samt där det även var olämpligt att dra vatten- och/eller avloppsledningar pga skredrisk… Större delen av den undersökningen var klar 1939. Det har gått lång tid sedan dess. OM man från ansvarigt håll hade gått tillbaka och läst de gamla geologiska undersökningarna, så hade en del av det som nu är aktuellt redan åtgärdats. För övrigt hade man aldrig byggt den delen av E6:an som rasade vid Munkedal. Det sa min far, som var den som gjorde de geologiska undersökningarna redan när man började diskutera den dragningen att där inte bara var stor skredrisk utan att man borde gått in i berget för att säkra vägen.

Så det där med ny teknik. Den nya tekniken bygger på samma tekniska principer som den två på Göteborgs VA-verk tog fram i början av 1950-talet för att genom att skicka signal ner i jorden och få ‘retur’ i form av avvikelser där ledningar var trasiga och/eller där området under jorden hade viss typ av geologiska problem som måste åtgärdas. De två är döda. Den siste, min far, dog för fyra och ett halvt år sedan. Dokumentation av tekniska principen finns i arkiven för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 1951-52…..

Riskerar att kana ner i havet, GP 25 juli 2012
Fler farliga områden hittas med ny teknik, GP 25 juli 2012
Skredrisk längs Bohuskusten, Expressen 25 juli 2012
Skredrisk längs Bohuskusten, SvD 25 juli 2012

Fler, säkert. Men flertalet av de värsta skredområdena var kända av Länstyrelsen i Göteborg och Bohuslän redan 1940! Skall vi sedan titta på området längs Göta Älv, så finns den utredningen publicerad i korthet i ett av VA-verkets utgivna skrifter från första halvan av 1940-talet. Att man inte hann göra något åt riskerna innan Surte och Götarasen torde till stor del ha berott på bristande pengar under slutet av och efter Andra Världskriget. Men kännedom fanns.

Read Full Post »