Fint ska vi ha´t, men var

skall vi ta’t?

Allra först måste även jag som moderat ge en eloge till den nye talskrivaren. Klart mer substansiellt även om det fortfarande är för mycket yviga gester som i sig saknar substans. Men som sagt – stor skillnad.

Om S tar makten 2014 ska arbetslösheten bli lägst i EU – inom sex år.

– Det är ett väldigt ambitiöst mål som kräver en kraftfull politik, säger S-ledaren. ”Vi ska ha lägst arbetslöshet i EU”, Aftonbladet 3 april 2013

Vem vill inte ha lägre arbetslöshet. Det är bara det, att utöver att sänka kostnaderna för att anställa ny arbetskraft, utöver att se till att det är välutbildade lärare som bara undervisar i ämnen de själva har läst och fått pedagogisk utbildning i, utöver att ta bort valfriheten i studieinriktningar och anpassa skjortan efter de som skall bära den (arbetsmarknaden),
så är det inte så mycket som något parti eller konstellation av partier kan göra för att skapa nya jobb på arbetsmarknaden. Det som var möjligt innan Sverige gick med i EU är inte lika lätt och är i många fall inte längre tillåtet för det ses som otillåtet stödjande av företagande. Lägre arbetslöshet än 4-5% är inte hälsosamt. Tyvärr.

För att en arbetsmarknad skall fungera över tid, så krävs det att det finns lediga jobb som människor är beredda att flytta till. För att människor skall vara beredda att flytta när efterfrågan på varor och tjänster förändras antingen pga ny industriell teknik eller strukturomvandling av ett samhälle, så krävs det att inte alla har ”livstidstjänster”. Det går inte att rent generellt höja lönerna i Sverige utan att ha ett öga till vad lönekostnaden för anställda är i vår omvärld. Det går heller inte att skapa mer Offentliga jobb utan att motsvarande intäkter först eller åtminstone samtidigt kommer in från den privata sektorn. Alla offentliga jobb måste till större delen betalas via skattsedel. Enskilda, företag och organisationer på den öppna arbetsmarknaden, speciellt inom exportindustrin, behöver dra in pengar som går att använda till att betala hela den offentliga kakan. Den offentliga kakan betalar aldrig själv sin egen kostnad. Planekonomi och regleringar hör hemma i Socialistiska och/eller Kommunistiska länder. Det som kan låta fint är i verkligheten helt ihåligt och saknar grunden för att bygga hus på sankmark.

Så vad återstår? Antingen siffertrixande återigen med att dölja arbetslöshet i form av Arbetsförmedlingens vuxendagisutbildningar där det många gånger är så att de som skall ‘vidareutbildas’ har högre utbildning och erfarenhet än de som via olika utförare anställs som ‘lärare’….. inget krav på lärarkompetens i form av ämnes och stadieutbildning inom synhåll där, eller genom att skicka ut arbetslösa i åtgärd efter åtgärd med eller utan att staten på skattemedel bekostar deras sk. ‘praktik’. Kent Persson partisekreterare M har helt rätt:
Löfvens mål med jobben imponerar inte på Moderaterna. Enligt partisekreteraren Kent Persson så saknar Löfven trovärdighet i frågan.

– Han ger inte besked om vilka han ska genomföra den här politiken med. Men det är också så att det här inte är annat än siffertricksande. Nu sätter Socialdemokraterna luftmål med arbetslösheten och det går i skarp kontrast mot den politik som de för. Det saknar helt konkreta åtgärder, det duger inte, säger han.

Enligt Persson så har S lagt förslag i riksdagen som innebär 30 miljarder i skattehöjningar.
Moderaterna sågar Löfvens satsning, Aftonbladet 3 april 2013

Som sagt ovan, Löfven har fått mer substansiellt innehåll dvs det är inte längre enbart en tom påse. Problemet är att innehållet ännu inte är varudeklarerat och absolut inte fyller ens de lägsta krav på deklaration av tillsatser i form av E-nr…. skatte- och avgiftshöjningar 😛

Löfven satsar allt på ett kort, GP ledarsidan 3 april
‘Nollan’ som vi kallade honom efter hans bravad med att glömma kolla vilken dag som var vilken en gång i tiden, för övrigt en av de få tavlor killen mig veterligt gjorde/gjort, Dan Andersson fd LO-chefekonom har helt rätt: Socialdemokraterna vill göra kommunal verksamhet till norm eller förebild. I verkligheten är många kommunala verksamheter svagt finansierade och håller låg kvalitet. Det vore bra om S vågar säga sanningen – att väljarna nu möter allt mindre frihet när resurserna är allt knappare, skriver Dan Andersson, f d chefsekonom, LO. Allt knappare resurser ger minskad valfrihet, Dan Andersson fd chefsekonom LO på SvD Brännpunkt 3 april 2013 I och för sig har 0:an glömt bort att tala om att överbyggnaden av många kommunala verksamheter är det som gröper ut verksamheten, men allt kan ju inte fås med i en artikel. Inte ens av en tidigare LO-ekonom som under sin S-studentkårspolitikertid mer än en gång poängterade vikten att minska överbyggnaden.

Socialdemokraterna inför ett mål om att varje år öka medlemsantalet. För att inte partiet ska minska när medlemmar försvinner av olika skäl, krävs runt 10.000 nyvärvningar per år, enligt partisekreterare Carin Jämtin.
S ska värva fler medlemmar, DN 3 april 2013 Det låter sig sägas men svårare att göra om Socialdemokraterna tänkt ta hjälp av Göteborgsröran. Sänken som saknar krok med agn på är inte något som rekommenderas för att nå fiskelycka. Carin Jämtin är inte partiledare, men låter lika ihålig som Annie Lööf.
Stå emot nostalgin, DN huvudledare 3 april 2013

Sedan tror jag K-G Bergström sovit över från 1900-talet. Om det har Stefan Löfven hittills inte velat ge något konkret besked. Det har tolkats som att han kanske rentav tänker sig en ren socialdemokratisk regering.

Om det är ambitionen borde han ge upp den fortare än kvickt. Inte ens Socialdemokraterna själva tror längre på det alternativet (bara 28 procent). Det är kanske ännu märkligare än att majoriteten socialdemokrater (55 procent) vill ha alla tre rödgröna partier med i regeringen.
K-G Bergström: En kalldusch för partiledningen, Expressen krönika 3 april 2013 Det var inte V + S + MP i samspel som väljarna velat ha i valen 2006 och 2010. Någon relevans och källkritisk granskning av hur en opinionsundersökning gjorts borde väl ändå göras. Finns ett berg i verkligheten går det inte bara att spränga bort som skedde vid en internationell OT-tävling i Östergötland en gång i tiden för att verkligheten skulle överenstämma med kartan…..
Så okunnigt skulle aldrig Löfvens senaste talskrivare uttrycka sig. Där är det känt att det mindre handlar om vad socialdemokratiska medlemmar vill än att lyssna på väljarkåren.

Tillägg 01.26 4 april. Viktigt att notera: Det ska uppnås efter sex år, det vill säga 2020 om S skulle vinna valet nästa år. Eventuellt kompletteras det med delmål om fler som arbetar och fler arbetade timmar.

I dag är det enligt EU:s statistikorgan Eurostat Österrike som har den lägsta arbetslösheten i unionen, 4,8 procent. Eftersom arbetslösheten i Sverige i dag är 8,2 procent, eller 427 000 personer, vill alltså Löfven minska den med minst 3,4 procentenheter, förutsatt att allting ser ut som i dag.

Man kan kalla det ett ambitiöst mål. Men det kommer sannolikt att innebära att Socialdemokraterna tvingas slakta en del heliga kor om de ska lyckas. Exempelvis lagen om anställningsskydd.

Man kan också kalla det för ett fegt mål eftersom det ska uppfyllas först efter 1,5 mandatperioder. Skulle Socialdemokraterna vinna valet nästa år kan väljarna inte syna det viktigaste vallöftet i påföljande val. Då är det fortfarande två år kvar innan det ska vara uppfyllt.
Löfven snor Perssons stil, Lena Mellins kolumn Aftonbladet 4 april 2013

Read Full Post »

Det där med chefslöners relevans

inom vård, skola och omsorg, borde stämma till eftertanke. Det är svårt att förstå att SKL som har Kommuner och Landsting under sig inte förstår skillnaden mellan höga chefslöner samt ev höga avtalsersättningar om samma chefer inte får fortsätta
och
höga chefslöner i svenska vanliga företag. De förra bygger på intäkter som i lika hög grad kommer från skatteinbetalningar, de senare bygger på intäkter från försäljning av varor och tjänster. Inte alls samma sak. Lika mycket som fack och vänsternissar hackar på svenska industriföretagsledningars höga löner, lika mycket borde de sätta klackarna i marken när det gäller höga chefslöner inom verksamhet som i huvudsak är finansierad via skattsedeln. Observera att ledning som tar ut höga löner till styrelse och chefer relaterat till det de är beredda att betala de som jobbar i verksamheten, gröper ur de pengar som verksamheten har till förfogande och att de underskott som SKL:s medlemmar senare försöker få ersatt med mer skatt. Det urholkar även förtroendet för den ledning som finns samtidigt som möjligheterna till icke skatteintäkter minskar när verksamheten snävas in.

För att tala klarspråk: Vi som betalar skatt får mindre vård, skola och omsorg när pengarna som borde gå direkt ut i verksamheten för att trygga kvalité och rätt bemanning går till överbyggnad i form av för många politiker, för höga chefslöner. Att de senare grupperna, politikerna och chefer på högsta och mellannivåer inom statlig, kommunal och landstingsstyrd och ur den allmänna skatten bekostade verksamheterna till råga på allt har mer administration och fler sammanträden än vad den privata sidan har haft sedan rationaliseringar under 1980-talet och 1990-talets första hälft, gör inte de höga chefslönerna försvarbara. Inte heller att det på den privata sidan knappast finns ett större sug och efterfrågan efter de flesta av de chefer som inom allmän verksamhet fått de höga lönerna.

GT tar upp en mycket viktig aspekt i detta sammanhanget: ”Om attraktiva chefer vill man gärna slåss med övriga landsting och även med privata arbetsgivare. Men när det gäller attraktiv sjukvårdspersonal vill man inte konkurrera med andra, för att inte driva upp det allmänna löneläget.

Löner kan i och för sig aldrig bli lika. Enbart att ge Västra Götalands 15 000 sjuksköterskor 1 000 kronor mer i månadslön skulle ju kosta lika mycket som att ge en enda ny chef 125 000 kronor i månaden.” Varför gynnas bara chefer, GT Ledarsidan 29 april 2012

Jag satt en gång i en aula på en skola i en svensk kommun och hörde hur två konsulter redogjorde för varför kommunen inte hade råd att höja lärarlönerna. Av annat skäl kände jag exakt till vad konsulterna fick betalt för sitt uppdrag att utreda möjligheterna. Det var bara att räkna. Den ersättning som konsulterna fick hade möjliggjort att varje lärare i den kommunen fått 2000 kr/månad samt socialakostnader etc betalt under två år. Konsulterna var inne några månader. Kan inte ansvariga politiker räkna eller gör de inte sin hemläxa?

Samma gäller ute på fältet i Offentlig verksamhet. Över allt är det liknande situationer. Mest allvarligt ser jag personligen på att sköterskor, specialsköterskor, ämnes- och stadiebehöriga lärare som skall ge alla barn grunderna för att de skall klara av att utbilda sig vidare och lära in det som krävs, m.fl. som gör jobbet ute i verksamheten möjlig är de man sparar in på samtidigt som såväl skola som vård och omsorg fortsätter att ta in springvikarier av olika former år efter år trots att detta kostar mer totalt sett och undergräver förtroendet för chefsnivåerna från de anställda ute i verksamheten. Samt självfallet även påverkar oss som de med nysvenska fina ord kallar ‘brukare’.

Nytt löneavtal klart för Kommunal, GP 29 april 2012
Nytt avtal mellan Kommunal och SKL, SvD 29 april 2012
Avtal klart mellan kommunal och SKL, DN 29 april 2012

Självfallet är det inte bara en omöjlighet utan också en hämsko om det inte fanns skillnader i löner beroende på arbetsuppgifter och ansvar. Det är därför bra att unga som inte fått specialutbildning för just sitt yrke eller som får sitt första arbete i ett yrke där praktik inte ingått i utbildningen får lägre lön än de som jobbat i samma yrke och har flera års erfarenhet. Rätt skall vara rätt. Men det finns inget försvar för att de som jobbar ute i verksamheten skall ha mindre än 1/6 av en chefslön. Det finns heller inget försvar för att chefer inom vård-, skola och omsorg får full lön från första dagen om de inte redan har chefsutbildning, rektorsutbildning eller liknande. Däremot är det svårare att argumentera mot de VD-löner där de som får dem bevisligen är efterfrågade och har erfarenhet från privata marknaden på motsvarande positioner. Övriga förmåner finns alla skäl att argumentera mot. Men överbyggnaden inom svenska Offentliga sektorn är större än som det finns skäl att den är och kostnaden för denna överbyggnad drar ner möjligheterna att bedriva de lagstadgade verksamheterna inom vård, skola och omsorg. Pengar bör i så stor utsträckning som möjligt ut i verksamheten.

Dyra konsulter ska ge bättre skolbetyg, DN 30 april 2012 hur det nu är möjligt att frångå kravet på Offentlig upphandling, det är första frågan. Andra frågan är hur någon på SKL fått så dålig Samhällskunskapsinlärning att de tror att konsulter som inte är hemma på svensk skolundervisning skall ha förutsättningar att reda ut varför svenska elever inte lär in mer. Börja hemma sa en kung i Sparta. I högsta grad befogat här – börja med att ta reda på om alla i beslutande ställning som fattat beslutet själva hade ämnes- och stadiebehöriga lärare i ämnet samhällskunskap. Om de hade det, så är nästa fråga: Hur i hela fridens namn har det varit möjligt att missa att lära in samband mellan icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare (där kommuner sparat multum) och sämre resultat. Det är stor skillnad om lärare har fullgod utbildning i sina ämnen samt även har läst barn- och ungdomars utveckling utöver metodik, pedagogik och didaktik. (De som inte känner till vad orden står för kan klara sig med de definitioner som finns på Wikipedia).

Read Full Post »