Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘sk. forskare/doktorander’

på så hög nivå som hos en lärare och doktorand, Gunnar Hyltegren presenterar sig själv som detta, Endast relativa betyg är möjliga, Gunnar Hyltegren på GP debatt 6 januari 2013
så är det mycket mycket allvarligt.

Jag förstod inte varför Skolverket i augusti 2012 gick ut med kurser om förståelse för Läroplanerna.
Förståelse för läroplanerna, Skolverket Skälet att jag inte förstod behovet är att något så kristallklart vad som gäller för minimikrav för respektive betygsnivå, har vi inte haft i Sverige förr.

Sedan kom inlägget där det bl.a. stod Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig. Detta brukar vi emellertid överse med, eftersom man i de flesta situationer i arbetslivet har tillgång till datorer.

Mer beklämmande är att studenterna har ett oerhört begränsat ordförråd, och verkligt oroväckande är att ordförståelsen är grund eller direkt felaktig. Våra studenter kan inte svenska, ett antal historielektorer och doktorander i Linköping och Uppsala 2 januari 2013 i Uppsala Nya Tidning

Detta till trots är det svårt att förstå hur någon kan nå doktorandnivå utan att ha ordförståelse för Relativa Betyg och Målinriktade betyg Något så avslöjande i avsaknad av ordförståelse som:

Järgenstedt och Wreland tror att jag hävdat att betygssättning med kunskapskrav är omöjlig. Detta är fel. Det omöjliga ligger i att med ord beskriva fungerande kunskapskrav för olika betyg. Debattörerna tror att jag vill tillbaka till ett relativt betygssystem. Detta är också fel. Nuvarande system är med nödvändighet relativt, till exempel att duktigare elever framstår mot bakgrund av mindre duktiga och att kunskapskraven måste begripas i förhållande till varandra. Tvärt emot detta tror debattörerna att betygssättning är möjlig utan att man jämför elever med varandra, det vill säga att lärare inte måste beakta den egna samlade erfarenheten av andra elevers prestationer. Endast relativa betyg är möjliga, Gunnar Hyltegren på GP debatt 6 januari 2013
har sällan setts på svensk högskole och universitetsnivå!

Det spelar ingen som helst roll om en elev är mycket bättre än andra i en klass. Den jämförelsen säger inte ett dugg om eleven uppnått målen för en betygsnivå eller inte! Det kan lika väl vara så att 5 elever i en klass alla har uppnått målen för näst högsta betyg men inte en enda en av dem har uppnått SAMTLIGA mål för högsta betyg, som det kan vara så att ingen i en klass ens når upp till näst högsta betygskriterier och att i båda fallen större delen av klassen inte ens når upp till betygskriterierna för D betyg i ämnet Samhällskunskap årskurs 9.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Kunskapskrav för slutet av årskurs 9, Läroplaner Grundskolan ämnet Samhällskunskap på Skolverket.se

Orsaken att jag valt just det avsnittet är att det är enkelt att visa att Gunnar Hyltegren med säkerhet uppfyller kraven för att få betyg D. Möjligen skulle det på goda grunder kan ifrågasättas om han uppfyller kraven för betyg C.

Skälen härför är:
* att han inte har visat att han har ordförståelse för att klara av att se för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
* Utifrån en subjektiv värdering har han hoppat över kravet på att ”uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklat resonemang och relativt väl underbyggda argument
[IEJ: utvecklat resonemang kräver att man vet eller åtminstone tycks förstå vad som krävs för utvecklat resonemang, dvs giltiga argument och analyserande av dessa.]

Med andra ord: Gunnar Hyltegren har inte i skriven text visat att han lärt in och förstått de bitar som krävs för att få betyg C i ämnet Samhällskunskap. Om han möjligen skulle kunna visa detta verbalt har jag ingen aning om. Kan han det är han värd ett C, kan han det inte, så hade han fått ett D utan prut.

Han uppfyller däremot inte ett enda av de krav som finns för A vilket är en förutsättning för att kunna få ett betyg högre än C.
För detta skulle följande krävas:Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9.
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Där spelar det alltså ingen som helst roll hur många ord han är villig att skriva eller tala. Har han inte uppfyllt ett enda av kraven för betyg A, vilket han inte har visat i skriven form, så har han ingen som helst rättighet att få betyg B, oaktat hur alla andra i klassen skulle ligga i förhållande till honom.

I och med att varje mellannivå kräver full täckning för föregående betygsnivås krav samt större delen men inte hela för högre betygskrav, så är det lätt att sätta betyg.
Antingen har elev uppnått samtliga krav på betygsnivå E, C respektive A, och då har eleven rätt att erhålla de betygen. Eller så har eleven inte gjort detta och då är frågan om eleven klarat kraven för betygsnivå E eller C. I första fallet kan eleven visa sig vara värd ett D men aldrig vara berättigad att få ett C oaktat hur klassens elever i övrigt presterar. Det är alltså helt riktigt om klassens övriga elever inte är visat högre kunskapsnivåer att högsta betyg i den klassen skulle kunna vara D. Det handlar alltså inte om att bäste elev i en klass skall få betyg C, B eller A för att han/hon är så mycket bättre än övriga elever.

Det är fullt möjligt att en hel klass uppfyller samtliga krav för C men har visat varierande kunskaper för högre betyg. Då skulle den klassen kunna ha som sämst elever som får C.
V.S.B.

Den som inte förstår kriterierna, bör sätta sig ner med korsord eller uppslagsverk för att få full täckning för ord som står där.

Viktig ledarartikel: Ska nu studenter kunna skriva också, P J Anders Linder på SvD:s ledarsida 4 januari 2013

Read Full Post »