inom vård, skola och omsorg, borde stämma till eftertanke. Det är svårt att förstå att SKL som har Kommuner och Landsting under sig inte förstår skillnaden mellan höga chefslöner samt ev höga avtalsersättningar om samma chefer inte får fortsätta
och
höga chefslöner i svenska vanliga företag. De förra bygger på intäkter som i lika hög grad kommer från skatteinbetalningar, de senare bygger på intäkter från försäljning av varor och tjänster. Inte alls samma sak. Lika mycket som fack och vänsternissar hackar på svenska industriföretagsledningars höga löner, lika mycket borde de sätta klackarna i marken när det gäller höga chefslöner inom verksamhet som i huvudsak är finansierad via skattsedeln. Observera att ledning som tar ut höga löner till styrelse och chefer relaterat till det de är beredda att betala de som jobbar i verksamheten, gröper ur de pengar som verksamheten har till förfogande och att de underskott som SKL:s medlemmar senare försöker få ersatt med mer skatt. Det urholkar även förtroendet för den ledning som finns samtidigt som möjligheterna till icke skatteintäkter minskar när verksamheten snävas in.
För att tala klarspråk: Vi som betalar skatt får mindre vård, skola och omsorg när pengarna som borde gå direkt ut i verksamheten för att trygga kvalité och rätt bemanning går till överbyggnad i form av för många politiker, för höga chefslöner. Att de senare grupperna, politikerna och chefer på högsta och mellannivåer inom statlig, kommunal och landstingsstyrd och ur den allmänna skatten bekostade verksamheterna till råga på allt har mer administration och fler sammanträden än vad den privata sidan har haft sedan rationaliseringar under 1980-talet och 1990-talets första hälft, gör inte de höga chefslönerna försvarbara. Inte heller att det på den privata sidan knappast finns ett större sug och efterfrågan efter de flesta av de chefer som inom allmän verksamhet fått de höga lönerna.
GT tar upp en mycket viktig aspekt i detta sammanhanget: ”Om attraktiva chefer vill man gärna slåss med övriga landsting och även med privata arbetsgivare. Men när det gäller attraktiv sjukvårdspersonal vill man inte konkurrera med andra, för att inte driva upp det allmänna löneläget.
Löner kan i och för sig aldrig bli lika. Enbart att ge Västra Götalands 15 000 sjuksköterskor 1 000 kronor mer i månadslön skulle ju kosta lika mycket som att ge en enda ny chef 125 000 kronor i månaden.” Varför gynnas bara chefer, GT Ledarsidan 29 april 2012
Jag satt en gång i en aula på en skola i en svensk kommun och hörde hur två konsulter redogjorde för varför kommunen inte hade råd att höja lärarlönerna. Av annat skäl kände jag exakt till vad konsulterna fick betalt för sitt uppdrag att utreda möjligheterna. Det var bara att räkna. Den ersättning som konsulterna fick hade möjliggjort att varje lärare i den kommunen fått 2000 kr/månad samt socialakostnader etc betalt under två år. Konsulterna var inne några månader. Kan inte ansvariga politiker räkna eller gör de inte sin hemläxa?
Samma gäller ute på fältet i Offentlig verksamhet. Över allt är det liknande situationer. Mest allvarligt ser jag personligen på att sköterskor, specialsköterskor, ämnes- och stadiebehöriga lärare som skall ge alla barn grunderna för att de skall klara av att utbilda sig vidare och lära in det som krävs, m.fl. som gör jobbet ute i verksamheten möjlig är de man sparar in på samtidigt som såväl skola som vård och omsorg fortsätter att ta in springvikarier av olika former år efter år trots att detta kostar mer totalt sett och undergräver förtroendet för chefsnivåerna från de anställda ute i verksamheten. Samt självfallet även påverkar oss som de med nysvenska fina ord kallar ‘brukare’.
Nytt löneavtal klart för Kommunal, GP 29 april 2012
Nytt avtal mellan Kommunal och SKL, SvD 29 april 2012
Avtal klart mellan kommunal och SKL, DN 29 april 2012
Självfallet är det inte bara en omöjlighet utan också en hämsko om det inte fanns skillnader i löner beroende på arbetsuppgifter och ansvar. Det är därför bra att unga som inte fått specialutbildning för just sitt yrke eller som får sitt första arbete i ett yrke där praktik inte ingått i utbildningen får lägre lön än de som jobbat i samma yrke och har flera års erfarenhet. Rätt skall vara rätt. Men det finns inget försvar för att de som jobbar ute i verksamheten skall ha mindre än 1/6 av en chefslön. Det finns heller inget försvar för att chefer inom vård-, skola och omsorg får full lön från första dagen om de inte redan har chefsutbildning, rektorsutbildning eller liknande. Däremot är det svårare att argumentera mot de VD-löner där de som får dem bevisligen är efterfrågade och har erfarenhet från privata marknaden på motsvarande positioner. Övriga förmåner finns alla skäl att argumentera mot. Men överbyggnaden inom svenska Offentliga sektorn är större än som det finns skäl att den är och kostnaden för denna överbyggnad drar ner möjligheterna att bedriva de lagstadgade verksamheterna inom vård, skola och omsorg. Pengar bör i så stor utsträckning som möjligt ut i verksamheten.
Dyra konsulter ska ge bättre skolbetyg, DN 30 april 2012 hur det nu är möjligt att frångå kravet på Offentlig upphandling, det är första frågan. Andra frågan är hur någon på SKL fått så dålig Samhällskunskapsinlärning att de tror att konsulter som inte är hemma på svensk skolundervisning skall ha förutsättningar att reda ut varför svenska elever inte lär in mer. Börja hemma sa en kung i Sparta. I högsta grad befogat här – börja med att ta reda på om alla i beslutande ställning som fattat beslutet själva hade ämnes- och stadiebehöriga lärare i ämnet samhällskunskap. Om de hade det, så är nästa fråga: Hur i hela fridens namn har det varit möjligt att missa att lära in samband mellan icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare (där kommuner sparat multum) och sämre resultat. Det är stor skillnad om lärare har fullgod utbildning i sina ämnen samt även har läst barn- och ungdomars utveckling utöver metodik, pedagogik och didaktik. (De som inte känner till vad orden står för kan klara sig med de definitioner som finns på Wikipedia).