Minns såväl när vi första gången fick egen tv. Det var förmiddagen samma dag som Vilma Rudolf vann i sprintfinal. Kändes helt riktigt att hon vann. För på den tiden var de färgade löparna oavsett vad de kom ifrån som hopplösa för svenska sprinters att hinna ifatt.
Minns andra OS. De flesta med glädje när det handlat om kanot, cykel, skytte, simning och friidrott. En enda sticker ut och känns än idag smärtsam att minnas. OS i München när terroristerna slog till mot Israelier. Bodde på den tiden i ett studenthem där vi hade gemensamt stort TV-rum. För inte var det vanligt att studenter på den tiden hade egen TV. Dator hade jag tillgång till på jobbet jag hade vid sidan om heltidsstudier den terminen….. Framåt natten när de flesta antingen gått vidare för att dricka öl och dränka sin skräck för det vi sett, satt jag med en muslim och diskuterade. Han hade svårt att förstå att inget barn kan göras ansvarit i vilken familj, kultur och religion barnet föddes i. Det var då.
Jobbade senare under 70-talet med att ha hand om en Orderavdelning på ett Import och Exportföretag som skulle datoriseras. Delade sekreterare med VD. Insåg att jag var snabbare att skriva än hon men hon var å andra sidan mycket snabbare att göra och läsa långtidsprognoser. Lärde mig en hel del vad gäller detta av henne. Men nåväl det var under Vinter-OS och Ingemar Stenmark var namnet både för dagen och dagen före samt efter. VD:n som brukade ta sin kafferast i mitt arbetsrum bjudande mig på cigarr eller cigarill kom en dag med en TV och lång antennsladd. Han hade ordnat TV-antenn och ställde TV:n så att det gick att se från den lilla fotöljgruppen i mitt rum. Självfallet gick det bra för ”Stenis” den gången. Inte alltid när det gällde OS.
Men det var då. Inte nu. Jag är fullt nöjd med att få se Sarah Sjöström m.fl. svenska simmare och väntar sedan på att Friidrotten skall börja. Varken skytte eller cykel än mindre OS-fotboll känns lika viktigt att se. Antingen ligger detta i tiden, eller så börjar jag bli gammal…..
Read Full Post »