uppvisas av herrarna Christer Sturmark, P C Jersild, Morgan Johansson och Olle Häggström. Ännu en gång visar herrarna som nått så långt i sin yrkeskarriär upp att de inte förstått vad som står i ”Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett samhällsorienterande perspektiv, utgör tillsammans med kursplanerna för de olika ämnena en helhet vars delar skall stödja och komplettera varandra. De olika delarna bildar tillsammans det nationella uppdraget för utbildningen i de samhällsorienterande ämnena. I den gemensamma texten behandlas ämnenas gemensamma innehållsliga perspektiv, vad som utmärker processen vid arbete med frågor inom perspektivet och den handlingsberedskap som avses bli effekt av utbildningen. Texten för varje enskilt samhällsorienterande ämne utgör en fördjupning av den gemensamma so-texten utifrån det enskilda ämnets aspekt och specifika innehåll.” Kursplan för Samhällsorienterande ämnen, Skolverket
Hur en riksdagsman, Morgan Johansson, av alla lyckats missa vad det innebär är i sig kanske inte så konstigt. Min erfarenhet av riksdagsmän oaktat partitillhörigheter är tyvärr från 1971 och fram till idag att alldeles för många bland dem inte läst in vad de varit med och diskuterat fram när det gäller texter till lagar, förordningar och riktlinjer för olika samhällsverksamheter bland dem utbildning. Så av en riksdagsman förväntar jag mig inte automatiskt att han/hon vet vad det står. Men av de övriga?
Nåväl går vi vidare i respektive ämne som har i uppdrag att utifrån ämnets karaktär FÖRDJUPA det gemensamma, dvs på samma sätt som de som läser fysik och kemi med matematik som baskunskap fördjupar sig i olika förhållanden och aspekter utifrån fysik och kemiämnenas karaktär, så står det:
”Historia är en viktig del i all kunskap. Såväl i ett längre perspektiv som i ett nutidsperspektiv har all mänsklig verksamhet och all kunskapsbildning en historisk dimension. Ämnet historia utvecklar kunskaper som gör det möjligt att se sig själv och företeelser i nutiden som led i ett historiskt skeende. Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur.” Kursplan Historia, Ämnets syfte och roll i utbildningen, Skolverket
Förvisso går det eftersom alla samhällskunskapsämnen har gemensam bas som fördjupningarna utgår från att lära ut t.ex. varför kunskap från antikens Grekland kom att bevaras, nedtecknas efter översättning till arabiska, äldre texter på latin och grekiska kom att överleva i det vi i dagligt tal kallar Arabvärlden och varför dessa kunskaper i mångt och mycket gick förlorade när Romarriket föll i Europa. Men det är bara den historiska sidan, inte den religiösa som ju är grunden till varför Europa redan innan Romarriket föll, i princip från Kyrkomötet i Nicea, kom att likriktas utifrån kristet perspektiv när det gäller kunskap från Antiken samtidigt som Arabvärlden tack vare profeten Muhammed som föddes så tätt inpå Romarrikets fall och tack vare att det vi kristna kallar Gamla Testamentet kom att få så stor betydelse även för muslimerna utan att hämskon som likriktning av kristendomen, speciellt i den västliga kyrkan kom att ha.
I historia kan vi läsa om hur t.ex. korstågen påverkade Europeiska länders utveckling genom att det ofta var den andre sonen i en familj som gick vidare mot den kyrkliga banan eller som var av den kristna kyrkan manades att försvara de kristna värdena. Men vad som inte ryms inom historieämnet och som har stor betydelse än idag, är skillnaden som trots allt finns inom kristendomens olika trossamfund och mellan sunni och shiamuslimer. Det har med ett kulturellt synsätt att göra och har påverkat såväl musik, konst som även astronomi och matematikkunskaper och in till våra dagar synen på kvinnans ställning i samhället. Det handlar om religion. Vilket också helt överenstämmer med kursplanen för Religion:
”Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att agera ansvarsfullt. Att bearbeta existentiella frågor och trosfrågor och att betrakta tillvaron utifrån ett etiskt perspektiv ingår i en personlig utvecklingsprocess. Varje människa reflekterar över sådana frågor och behöver tillägna sig redskap i form av traditioner, språk och symboler för att söka mening i de frågor som hon ställs inför i livet.
Ett syfte med religionskunskap är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa nyfikenhet och intresse för religion. Fördjupade kunskaper om religion och livsåskådning möjliggör detta. I ett internationaliserat samhälle baserat på etnisk och kulturell mångfald ökar betydelsen av att förstå hur människor tänker, handlar och formar sina liv. Ämnet bidrar till förståelse av traditioner och kulturer och ger därmed en grund för att bemöta främlingsfientlighet samt utvecklar elevernas känsla för tolerans.” Kursplan för Religionskunskap, Skolverket
Någonstans måste läsförståelsen gått förlorad när fyra som kallar sig humanister inte klarar av att förstå skillnaden mellan ‘torr’ historia och livsåskådningens etik. Skrämmande att de lyckats nå så långt utan att ha med sig detta som varje 7:e klassare SKALL ha fått möjlighet att lära in och varje 9:e klassare som får godkänt i båda ämnena MÅSTE ha tagit till sig vad det betyder.
Religion hanteras bäst under lektionerna i historia, SvD opinion 10 mars 2010
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 