Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ras- och skredrisker i Göta Älv kända i flera hundra år!’

Det är inte så att ”Ren riva raka raun ren” som de gamle sa. Tvärt om. Nya kvastar speciellt använda av de som inte ens gjort källkritisk analys i form att gå ner i arkiv för att få reda på geotekniska undersökningar och analyser, de är rent ut sagt kostsamma för samhället och definitivt farliga för människors hälsa och liv!

En nära 40 meter lång och upp till en meter djup spricka har upptäckts på en gata i Jönköping, nära det stora nybygget Munksjöstaden. Ett körfält har tills vidare stängts av, tung trafik uppmanas att ta andra vägar och kommunansvariga är bekymrade.

– Den pålning och spontning som pågår påverkar och delar av vägen kan rutscha bort, säger Lars-Åke Josefsson på Jönköpings kommun till P4 Jönköping.Rasrisk efter stor gatuspricka, GP 25 juni 2015

Rasrisk efter 40 meter lång spricka i gata, GT 25 maj 2015
Rasrisk efter stor gatuspricka, SvD 25 juni 2015
Rasrisk efter stor gatuspricka, Aftonbladet 25 juni 2015
Akut rasrisk vid nya Munksjöstaden, Sveriges Radio 25 juni 2015

Någon har försökt förhindra att följande tweet går att kopiera eller dela…… trollskogen börjar röra på sig…. så jag kopierar på annat sätt:

Inger E Johansson @IngerNorah4you
7:22 PM – 25 Jun 2015 Göteborgs-Posten
Men herre Gud, att en ev. pålning i det området skulle kunna resultera i rasrisk var känt 1965!! Rasrisk efter stor gatuspricka, GP 25 juni 2015

1965 på försommaren åkte jag med min far som skulle på möte med länsingenjörerna på Blå sidan (Luft o Vatten) samt Gröna sidan(Mark m.m.) i Jönköping. För ovanlighetens skull satt jag på samma restaurang som mötet hölls när pappa och jag var på väg till Sannäs i norra Bohuslän. Ansvarig i Jkpg kom med pappa bort till mig efter mötet och de diskuterade just problemet som nutida nissarna helt glömt bort.

Antar att de inte ens känner till att Vättern tippade rejält i samband med landhöjningen som började i söder. Isen smälte från söder till norr (inte riktigt men nästan) Att de inte förstått att landet som först kom över vatten reste sig direkt <A HREF="https://norah4facts.wordpress.com/fakta-naturen/archimedes-princip/Archimedes princip och att den rörelsen är en retarderad rörelse. Länge låg inlandsisen ut från nuvarande Atlanten in mot Skara/Skövde över Vättern mot Nyköping samt över Baltikums norra delar långt bort till nuvarande Moskvaområdet.

Det land som trycktes ner längst kom alltså senare igång med sin inledande snabba landhöjning. Från norr en linje cirka Halmstad – någonstans mellan Gamleby och Västervik pågår fortfarande landhöjning som är mätbar men inte är det jämförbart med den landhöjning som är i norra Sverige speciellt vid Höga Kusten.

Omkring 7.700 f.Kr avskiljdes Vättern från Yoldiahavet. Strandlinjen i Motala låg då 4 m under nuvarande strandlinje. Nordliga strandkanten av Vättern låg 12 m över samt södra strandkanten 43 m under Vätterns nuvarande strandlinje. En snabbare landhöjning i norr än i söder ledde till en ännu pågående tippning av Vättern som omkring 5.700 f.Kr resulterade i bildandet av Motala Ström. (Håkansson Lars, Ahl Thorsten; SNV PM740 NLU Rapport 88 , Uppsala 1976, sid 12 ff) Vattennivån i Vättern beräknas under perioden 1860-1960 varierat mellan 88 och 89 m. Detta ger oss en approximativ havsnivå omkring 7.700 f. Kr av 84-85 m högre vattennivå i Östersjön än dagens. (Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia, Göteborg 1949; Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , Linköping 1986) Utdrag ur Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia, Linköpings Universitet 1993

Att Vättern tippat snabbt pga av att landhöjningen länge var avsevärd och vatten alltid vill till sin lägsta punkt har även varit känt bland arkeologer. I Vätterns södra delar ligger äldre bosättningar mer än 40 meter under vattenytan. Ovanpå finns slam, inåt Jönköpings vattenvägssystem finns det liknande skredfarlig lera samt finkornig sand, kristallina i storlek och karaktär som gör att det är som att surfa på sand och lera. Speciellt farligt är det att påla i sådan miljö. Skredrisken stor här på samma sätt som i område i Norge som förra året såg ett stort skred gå efter obetänksamt pålande för att ”bara” bygga ny ladugård på ”säker” grund…..

Det hade varit på sin plats med en detaljerad genomgång av Håkansson Lars, Ahl Thorsten; Vätterns-recenta sediment och sedimentkemi;SNV PM740 NLU Rapport 88 Uppsala 1976, hade varit på sin plats INNAN något snille fått för sig att påla där pålning som självfallet orsakat rasrisk skett. Men nya kvastar tror de sopar bäst och vill väl uppfinna hjulet igen. Att de inte förstår naturen och naturens krafter, det är då ett som är klart. Kunskapen om just det området var känt redan 1965.

Inte har det blivit bättre i det området av att man dragit VA-ledningar av varierande slag som numera inte alls håller de krav de borde göra – inte heller av att man invändigt ”plast”-fodrat (finns ett namn för det, men de flesta har väl aldrig hört talas om det så det hoppar jag över)

Sedan borde man i Göteborg besinna sig med de rena dumheterna av Sjöstad på 53 meter av Sveriges skredfarligaste lera och upp till 90 meter dito bitvis där Hagatunneln planeras. Att påla där är detsamma som att kasta pengarna i sjön och olja på elden. Börja med att gå ner i arkiven och ta fram Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän för vatten samt avloppsanläggningar, Göteborg 1939-1942. Min egen far gjorde den geotekniska undersökningen liksom han också inne i Göteborg gjorde Terrängundersökningar, avvägningar, jordborrningar, inmätningar för ett större avloppsförslag 1940. De områden som Rödgröna Göteborgsrörans damer med flera vurmar för fick nej då de var för farliga ens att dra VA-rör i….

Read Full Post »

Allra först: Det föreligger varken i Göteborgsområdet eller i övrigt något som helst klimathot!

Rasrisker och skredrisker i Göta Älvområdet har varit kända i flera hundra år. Det är en naturlig följd av de geologiska förhållandena från Vänern ner till Göta Älvs mynning. Landhöjningen på hela detta område är större än ”värsta scenariot” för havsnivåhöjning – något som för övrigt inte kan hända om is och glaciärer på land eller i vatten smälter. Se länkar nedan, läs speciellt: Archimedes Princip
Har du som läser detta varit med om att isbitar som fylls i ett glas som sedan fylls med vätska får vätskan att rinna ut när isen smälter? Vänligen läs om is respektive vattens densitet. Den elev som lämnar skolan utan att veta att is tar upp mer volym än flytande vatten, den borde få gå om ett läsår!

Klimathoten som kan drabba Västsverige, GT 27 juni 2014

Falska profeter är vad de sk. forskarna är. Verkligheten denna: Satellites show no global warming for 17 years 5 months, wattsupwiththat.com 2013/02/06 För övrigt så påstår IPCC:s forskare i dagarna att det räcker med 50 (Femtio mätstationer runt jorden för att resten av jorden kan ges och antas ha samma temperaturförhållanden samt utveckling som dessa…… Herre min skapare hur i hela fridens namn har någon med så lite matematik, statistik och geologisk kunskap ens fått börja på forskarutbildning?

Att det ens finns en enda som kallar sig forskare som inte ens lärt sig Archimedes Princip och Fakta Landhöjning

Det är rent ut sagt ett stort underbetyg på svenska Grundskolan. Som minst skall ämnes- och stadiebehöriga lärare redan i 7:an ha använt 3 veckor i inledning av höstterminen att gå igenom faktiska förhållanden när det gäller vår jords geologi, geologiska historia inklusive senaste istiden och landhöjning samt grunderna i fysik där Archimedes princip är något var enda elev skall visa att han/hon förstått för att vara berättigad till ”godkänt” i 9:an!

Lämplig studielitteratur för de som kallar sig klimatforskare och uttalar sig om Göta Älv:

* Gustaf NermanVuoksen och Göta älf : Imatra och Trollhättan : en hypografisk studie, Uppsala 1902

* The landslide at Surte on the river Göta älv : a geologico- geotechnical study / by Carl Caldenius and Rune Lundström. Special chapters / by Bror Fellenius and Erik Mohrén, Sveriges geologiska undersökning. Ser. Ca, Avhandlingar och uppsatser, 0348-1352 ; 27

* Åke Sundborg och John Norrman; Göta älv : hydrologi och morfologi med särskild hänsyn till erosionsprocesserna, Stockholm 1963, Sveriges geologiska undersökning. Ser. Ca, Avhandlingar och uppsatser, 0348-1352 ; 43

Som kuriosa kan alla intresserade också läsa
* Avenius Malin, Hela gästgiveriet försvann i vattnet : än syns spåren av naturkatastrofen vid Göta älv 1648, Populär historia. – Lund : Populär historia, 1991-. – ISSN 1102-0822. ; 1998:4, s. 46-48

Bakgrundskontroll vad är det?
Undrar om inte sk. forskare idag lär sig att göra sin bakgrundskontroll??? Såväl på Länsstyrelsen i Göteborg, Göteborgs Kommuns arkiv samt i ett antal geotekniska undersökningsprotokoll från dessa och andra från 1935-1954 samt återigen de senaste åren har skredrisk, rasrisk, kvicklera m.m. noterats. INGET SOM HAR NÅGOT SOM HELST MED CO2-utsläpp att göra. HELT NATURLIGA RESULTAT efter inlandsisen, smältningen av den sprickbildningslandskap på vissa delar av Sverige där slam från rinnande vatten då som nu samlats på botten. Slam och lerpartiklar bildar naturligt nu som i alla tider olika sorters instabil lera samt tjocka instabila slamavlagringar av varierande slag!
Hur i hela fridens namn har de sk. forskarna ens fått godkänt i Geografibetyget från Grundskolan????????

För just det område där skredet i Munkedal inträffade med redan före 1937-39 års stora geotekniska undersökning bland områden där man INTE skulle bygga väg pga skredrisk. Alltså inte ens den väg pappa som pinnpojke innan han läste vidare i Hässleholm var med att bygga förbi Munkedal var möjlig att bygga på den sträckningen! Även dagens har i vissa delar på sikt tvivelaktig pålning om man skall se på de noteringar som gjordes före 1936!

Första stora geotekniska undersökningen av grundförhållanden, rasrisker, vattenförhållanden etc. i den del av nederbördsområdet som påverkar Göta Älv, gjordes,gjorde min egen far(avliden för sex år sedan) under 2,5 år med början september 1937 till oktober 1939. Uppdragsgivare Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän, undersökningar för vatten- och avloppsanläggningar. 1939 gick pappa över för att arbeta med dessa och andra frågor för Göteborgs Kommuns Vatten och Avlopp där han arbetade fram till dess att han 1954 som en av världens fyra första specialister på Blå sidan (Luft och Vatten) fick heltidsanställning att arbeta med uppbyggnad av det som senare blev Miljövården och Miljövårdsverket.

Själv var jag sedan 1957 och in på 70-talet under hela min uppväxt vid behov min fars assistent för provtagningar för Vätterns Vattenvårdsförbund samt Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Två somrar arbetade jag på Viak Linköpings Geotekniska avdelning. Såväl med ute med mätarstav och teodelit som fick lära mig grunderna för att rita kartor utifrån mätningar och grundundersökningar. Hösten 1971 arbetade jag som nyutbildad systemprogrammerare på Viaks Göteborgskontors dataavdelning. Vi hade där bl.a en av världens 10 första kartritningsplottrar.

Rasriskerna i Göta Älvområdet skrev Vattenverket om i sin årsbok under krigsåren. Dessa ras- och skredrisker har inget med det sk. klimathotet att göra. Det enda sk. forskare som yrar detta nu lyckas visa är att de saknar de grundkunskaper de skulle behövt för att förstå att de endast för fram fallacies, se nedan, och inte fakta!

Fallacies använda av de sk. forskarna:

Ett av de vanligaste fallacies som finns i media är att en uppgift som förs fram av en ‘expert’ alltid eller ens oftast går att lita på. Så är inte fallet. Källanalys utifrån Syfte och Tendens är något den som vill föra vidare, inte bara citera för att kommentera ALLTID måste ha i åtanke.

Ex. argumentum ab auctoritate
Professor X, professor i vetenskap A uttalar sig. Syftet och Tendensen är något man aldrig kommer förbi när uttalandet skall valideras. För att någon är professor, oavsett om denne professor uttalar sig inom sitt eget vetenskapliga område eller inom andra områden, innebär inte detta att professorn är trovärdig för att han är professor. Det innebär heller inte att professorns uttalande ens om det är inom hans eget område är oberoende av påverkan från till exempel forskningsanslag från intressegrupp. Företag, enskilda intressegrupperingar o.s.v.
Auktoritet är inget säkert kriterie på trovärdighet.

Ex. Ad hominem
I argumentering attackeras personen som det argumenteras mot i stället för sakskälet/den åsikt som personen har.
Vanligt förekommande i tidningsartiklar, i politiska debatter och när en hypotes kritiseras t.ex. för ovetenskaplighet. (jfr klimatdebatten)

Ex. Appeal to fear
När någon använder sig av att motsatt uppfattning kommer att leda till det eller det och innebära risk/fara etc.
Har varit vanligt förekommande från Klimathot – folk som använt sig av ofullständiga datamodeller där inte samtliga ingående faktorer som påverkar är medtagna. Också vanligt förekommande när någon politisk uppfattning skall kritiseras eller attackeras.

Ex. Fallacies of Assumtion
Ett subjektivt antagande är ett subjektivt antagande. Ofta finns det i det subjektiva antagandet en underförstådd förutsättning som inte är bevisad. Denna underförstådda förutsättning kan vara falsk eller sann. Innan den styrkts upp av oberoende(!) fakta, så är det subjektiva antagandet oaktat vem som för fram antagandet, påståendet eller tesen att betrakta som falskt.
Fallacies vid argumentering

Read Full Post »