Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Pensionsystemet’

En av de bästa ledare jag läst på mycket länge är den som Östgöta Correspondenten har på Räkna arbetsår inte ålder, Östgöta Correspondenten 8 februari 2012

Viktigt Citat ur artikeln: ”Visst vore det möjligt och ofta givande för akademiker och skrivbordsnötare att arbeta längre, men för män och kvinnor med fysiskt påfrestande jobb är det omöjligt – många av dem orkar inte ens jobba till 65. Och eftersom det blir orättvist om akademiker tjänar in en högre pension är kroppsarbetare så lämnas dagens maxgräns 67 orörd.

Mer konstruktivt vore att tala om totala antalet arbetsår. Ungdomar som går omvårdnads- eller byggprogrammet på gymnasiet kan börja jobba när de är 19. Kompisarna på samhälls- och naturprogrammen ägnar ofta några år till ströjobb, resor och fristående kurser, innan de börjar på en högskoleutbildning. Det är inte ovanligt att studenter hinner bli 28-29 år innan de har en examen och ger sig ut i arbetslivet.

Kroppsarbetare kan alltså ha upp till 10 års försprång i arbetslivet, och borde därför kunna gå i pension tidigare än den som ägnat år åt studier och att ”finna sig själv”. Men enligt de flesta kollektivavtal börjar arbetstagaren tjäna in till sin tjänstepension först vid 25 eller 28 års ålder. Många unga arbetare tjänar alltså inte in en krona i tjänstepension under de år då andra i samma ålder lever ”slackerliv”. Arbetarrörelsen borde uppmärksamma denna orättvisa i stället för att avundsjukt bevaka att inte akademiker jobbar efter 67.”

En fundering jag har efter att läst ledaren är varför det är sådan skillnad mellan jobb och olika kollektivavtal/arbetsgivare? Min egen dotter satt med ett antal olika inbetalda tjänstepensioner och gjorde sin bankman mycket förvånad med dessa från olika arbetsgivare under åren före hon blev 26. Visste att det inte är brukligt före 20 års ålder, men inte att de flesta får inbetald tjänstepension före 25 eller 28 års ålder. Låt säga att vi ändrar detta. Alla som jobbar heltid eller minst viss tid under längre period än 6 månader borde få det direkt de börjar jobba. Gärna stimulera arbetsgivarna genom att minska de övriga socialakostnaderna/arbetsgivaravgifter/företagsskatter med de extra kostnaderna för åren fram till 25/28 år. Säg att vi får detta beslutat av politiska partierna samt arbetsgivare och fack. Då borde det vara naturligt att tala om antalet arbetsår innan pension inte om vilken ålder en viss person senast får gå i pension.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är värd och tog på onsdagskvällen i Rosenbad emot stats- och premiärministrarna från de fyra övriga nordiska länderna, tre baltstaterna samt premiärminister David Cameron från Storbritannien.
Vid toppmötet, Northern Future Forum som hålls på Fotografiska museet i Stockholm, står bland annat högre pensionsålder och kvinnligt företagande på dagordningen

Reinfeldt öppnade toppmöte, GP 8 februari 2012

Reinfeldt: Tror det krävs för välfärden, Expressen 8 februari 2012
Bra att Reinfeldt bryter tystnaden, SvD opinion 8 februari 2012
Se även Det där med pensionsålder, Norah4you 7 februari 2012

Tillägg 21.41 Reinfeldt: Morötter inte piska, GP 8 februari 2012

Tillägg 10.34 9 februari 2012 Självmål att skälla på självklarheter, SvD ledarsidan 9 februari 2012

Read Full Post »

är inte en lätt fråga. Så låt oss börja från början och se på det ur historisk synvinkel.

Om vi börjar från början, dvs historisk tid = tid då det finns skriftliga källor är det jag talar om, så var det ända in mot 1900-talets mitt vanligt att de som bodde på landet hjälpte till med det de kunde oavsett om de var 50 och arbetslösa eller 67 och gjort sitt utanför gården, fiskebåten, eller annat. Många sysslor som behövdes göras var tunga och även barn fick hjälpa till. Det fanns under lång tid skurlov(!) för sådant för de yngre. De äldre generationerna bodde nära de yngre även när jag var ung. Dock inte så nära så att de som liksom jag är uppvuxen i staden hade den äldre generationen i samma hus eller ens i samma stad. Det är först min generation och de som kommit senare som haft någon fritid att tala om. Arbetstiderna var längre förr och resorna om de fungerade med kollektivtrafik tog lång tid. På många håll fick folk cykla en eller ett par mil, i äldre tider gå, till jobbet.

Det fanns fler tunga jobb förr. Det märkliga är att flera av de jobb som idag betraktas som tunga måste varit tyngre förr när inga hjälpmedel som liftar, lyfthjälp, bra dammsugare m.m. fanns. Då i äldre tider var det många som trots de tunga jobben klarade av att jobba till 67 års ålder. Frågade idag en fd VD för ett byggföretag om det var så att folk hade bättre fysik förr eller om det var så att de som jobbade fick bättre instruktioner hur de skulle göra arbetet för att få mindre skador. Han svarade både ock. Det är alldeles för vanligt idag att de som börjar ett tungt jobb oavsett om det är inom vården eller byggnadsbranschen inte får tillräckligt lång tid eller tillräckligt bra instruktion för att klara av jobbet.

Många skadade sig förr. Det är sant och får inte glömmas bort. Dock var det som jag skrev ovan inte vanligt med fritid. Fritiden är i sig ett stressmoment idag som vi talar tyst om. För att få råd att åka bort, idrotta eller göra annat på fritiden krävs det pengar och stressfaktorn inte tillräckligt pengar i förhållande till vad de enskilda behöver/önskar är inte bara en fråga om chimär fattigdom, den finns utan att vara chimär, det handlar också om att psykisk stress i jobbsituation tillsammans med psykisk stress i avsaknad av pengar och alltför mycket fritid som människor inte har råd att göra något med men som alla ändå vill ha och många tar lån för att göra det de vill och ofta tror att ‘alla andra har råd till’ gör inte situationen bättre.

Det finns jobb som t.ex. inom teater och kultur där många inte har råd att gå i pension när allmänna pensionen träder in. Det talas det tyst om. Det finns jobb där kroppen även inom den biten av arbetsmarknaden inte orkar så länge som till 60 år. Dansare t.ex. Det finns många jobb som sliter på kroppen. Andra sliter på själen. Dock vore det inte fel att de som så önskar skulle kunna få arbeta fram till 70 eller i en framtid 75 år. Även om de inte är många som orkar så länge, så är frågan om vi i längden kan upprätthålla välfärden utan att öka veckoarbetstiden, vilket få önskar, om alltför många går i pension innan 65 år. Som någon skrev i en insändare jag läste förut i kväll: Att arbeta 40 år och gå i pension samt leva på pension i 30 år kan inte i längden gå ihop i ett samhälle.
Jag håller med. Frågan är inte enkel att hitta en lösning på. Men det går inte i längden att tro att den nuvarande situationen håller. Det gör den inte.

Pension med problem, GP ledarsida för 8 februari 2012
Höjd pensionsålder ifrågasätts, GP 7 februari 2012
Många blir säkert våldsamt upprörda, GP 7 februari 2012
Fredrik Reinfeldt kan sluta jobba vid 50 år, Expressen 7 februari 2012
Eneroth: Det är provocerande, Expressen 7 februari 2012
Reinfeldts värld vitt skild från många andras, SvD 7 februari 2012
V: Förslaget känns inte seriöst, SvD 7 februari 2012
Fler måste kunna byta karriär mitt i livet, DN 7 februari 2012
Reinfeldt vill se längre arbetsliv, di.se 7 februari 2012

Dock borde politikerna gå före redan innan frågan fått sin slutliga lösning. Inte kan det vara riktigt att någon för att den blivit politiskt vald till sitt arbete i t.ex. Riksdagen skall ha möjlighet att få pension före 61 års ålder? Det skall inte räcka med att ha suttit två perioder i Riksdagen eller vad det nu är som krävs idag för sådana dumheter som skärmar av de folkvalda från alla andra.

Sedan har LO rätt. LO: Senare pension kräver bättre arbetsmiljö, DN 7 februari 2012 Det är så sant som det är sagt.

Här är Reinfeldts recept för att få fler att arbeta, Aftonbladet 7 februari 2012

Tillägg 09.52 8 februari 2012 Pension med problem, GP 8 februari 2012

Read Full Post »