är A och O när du själv eller någon anhörig kommer in på en akutmottagning. Allra först – Sedan när är det rimligt att en patient eller en anhörig som kommer in akut skall behöva höra om vilka som har/skall ha semester, vem som varit eller skall gå ut med vem hela tiden? De senaste 10 åren har ett av nattpassen, känner igen en av sköterskorna (samma som vid ett tillfälle hade mage att påstå att ingen kan ha astmaattack som kan prata efter att tvingats ta 18 cortisontabletter och följt läkares bestämda råd att åka in direkt efteråt), varit skvallercentral värre än något annat ställe oavsett arbetsplats jag stött på.
I gångna månaden råkade min dotter ut för den gruppen. Hon kom först till Sahlgrenskas kvinnokliniks akut. Ett under av mänskligt bemötande och snabb sköterske- och läkarkontakt. Utöver att läkt inflammation som hade orsakat att hon under nästan 1 månad fått gå på stark antibiotika, som astmatiker blir det inte samma antibiotika som andra, så fanns mycket svåra magsmärtor samt mindre blödning och för ovanlighetens skull när det gällde henne när hon inte har astmachock högt blodtryck. Hon remiterades över till SU:s akut. Kommer om det är nödvändigt att ge hela bedrövliga bemötandet fram tills morgongängets ansvariga läkare kom och visade skillnad på läkare och läkare när det gäller helhetsbehandling och kunskap.
Under de 3,5 timmar som jag avlöste min dotters sambo som måste hem och sova efter många timmars väntetid, så hörde jag mer än jag ville av vissa sköterskor och såg såväl sköterskor som läkare som borde skickats till US i Linköping för att få lära sig hur man bemöter patienter så de förstår att de är till för patienterna inte tvärt om. Hårda ord men tyvärr sanna. Jag mötte under dessa 3,5 timmarna också personal från golv till högt när jag gick ut och rökte (gjorde mig skäl att gå så jag såg och hörde mer vad som pågick ute vid ‘sköterskemottagningen’. Från undersköterska som jag mött när jag varit patient på avdelning och upp till läkare jag träffat förr hörde jag samma som jag själv upplevt. Bedrövligt bemötande och märkliga prioriteringar.
Sedan när är det riktig prioritering att som en sköterska då på efternatten springa och hämta sig kaffe genom korridor 3 gånger. Redan andra gången gjorde jag mig besvär att gå ut för att ‘röka’ så jag såg med egna ögon att hon gick in och satte sig i rummet innanför expeditionen och hörde hur skvallersnacket gick…. Inte en av de tre gångerna gjorde hon sig besvär att ens säga hej till någon av ‘sina’ patienter! Observera att det är en sak att vänta när läkaren ÄR upptagen med att läsa in journal, kolla provsvar eller t.ex operera (men då skall bakjour enligt mina vänner och släktingar som jobbar i sjukvården ALLTID kallas in….) men en helt annan att alla som arbetar på ett sjukhus bör förstå att väntetid känns mindre och risken för komplikationer blir mindre OM man tar sig tid att göra det som står på stora affischer på rummen dvs prata med patienterna hur de mår och lyssna om de fått mer värk. På Sahlgrenskas akut fanns den natten en man som fått kateter insatt för urinen. Trots att jag vet att såväl undersköterskor som patientens anhöriga sa till när flaskan var nästan full och dessutom innehöll mycket blod, så tog det flera timmar innan patienten fick hjälp! På ett universitetssjukhus????????
Min dotter hade fått tarminflammation då den starka antibiotikan slagit ut alla ‘goda’ bakterier. Enligt specialistsköterska i släkten är det en inte helt ovanlig följdsjukdom. Men det skulle kunnat vara en hel del andra allvarliga tillstånd även om de prover som tagits (de tog inte blodtrycket igen) var ‘normala’. Inget som skall ta flera timmar innan en patient får läkarkontakt som minst med en AT-läkare.
Det är viktigt att själv vara frisk nog eller ha någon som vågar stå på sig vid sin sida mer än en gång på svenska akutmottagningar. Som jag skrev i juni i bloggen (för ovanlighetens skull hände det bemötandet på Östra):
”Tillägg 23.41 När Monika inte bara fick vänta länge med astma på läkare utan råkade ut för ett snille som tyckte att svullet ansikte, igenmurade ögon och blå läppar samt blå händer totalt täpt näsa och hals var oro, då gick jag i taket. Kopplades via Sahlgrenskas växel till sektionschefen för Akuten och inom någon minut var sektionschefen på plats bedömde att adrenalin och mer kortison behövdes utöver det hon fått i ambulansen, (fick bara ventoline och syrgas av snillet), efter ytterligare en timmas observation utan att hon blivit helt bra lades hon in på MAVA som minst till mitt på dagen i morgon.
Snillen finns det gott om i alla läger. Önskar bara de lärt in lite mer innan de uttalar sig…….
8 juni 08.39 Efter att legat inne 2 nätter på MAVA och behövt trestegs behandling andra dagen som senare på kvällen fick kompletteras med ytterligare behandling, så kom Monika hem på söndag middag. Astmachocken hände på fredagen. Hon går på nedtrappad kortisonkur som grund utöver alla sina vanliga astmamediciner som hon tyvärr tvingats ta i många år….”
Tack till SOS-Alarm för snabb respons, Norah4you 1 juni 2012
Krav på kortare kö till akuten bara röstfiske, GP 5 oktober 2012 VERKLIGEN INTE! Det handlar i många fall om att patienter kanske inte behöver läggas in på vanlig vårdavdelning om diagnos ställs så snabbt patienten kommer in av läkare – inte av sköterskor för alla akutsköterskor är inte kompetenta. Nämnd ovan är en sköterska som när jag själv kom in till SU efter att jag ringt på den klocka som då fanns för oss som har andningsbesvär eller ont i bröstet hade mage att tycka att jag för att jag kunde säga mitt namn och mitt födelsedata inte kunde vara astmatiker (!!???!!!) Jag tog taxi till Mölndal trots att jag visste att det innebar en risk. Blev snabbt och korrekt behandlad och kunde efter att fått vara kvar några timmar efter astmabehandling och kontroll av hjärta och lungor få åka hem. Varit med om flera gånger förr (inte senaste åren) på SU då astman förvärrats så att jag tvingats läggas in med astmadropp i flera dagar.
Tillägg 13 oktober 2012 15.00 Kortare väntetider på akuten är viktigt, GP 13 oktober 2012 Vill även notera att det fanns flera patienter till medicinläkare som inte alls fick träffa doktorn på natten när han ändå var på plats. Han liksom andra i den gruppen som jobbade hade flera raster, senaste rasten tog han 50 minuter innan han skulle gå av utan att gått in till någon av de väntande patienterna jag nämner. Bekant till mig, nämnd ovan, som jag själv känner sedan jag legat inne på lasarettet för länge sedan talade om vad vederbörande tyckte om sättet att sköta akutavdelningen. Inte bättre än vad jag för fram här.
Norah4you's Weblog 