Media INTE undantagna från begränsningar i Tryckfriheten

Med anledning av ett antal kommentarer i media efter dödsskjutningarna på restaurang i Göteborg där det klagas på att inte polisen lämnar ut uppgifter, så tar mig för pannan och undrar hur det står till hos en del journalister, politiker m.fl. som inte förstår att även Tryckfrihet i Sverige trots att denna är Grundlagsfäst har sina begränsningar.

Det fria ordet Yttrandefrihetsgrundlagen
Vad menar vi i Sverige med det fria ordet? Det har lång historisk tradition i Sverige, men har aldrig varit helt fritt. Det är t.ex. inte tillåtet att sprida eller på något sätt trycka sekretessbelagda handlingar. Men det är väl tämligen självklart att det aldrig är möjligt att ha alla handlingar som Offentliga handlingar för publicering. Varje land har ett antal situationer där det för rikets och/eller enskild persons säkerhet finns sekretesstämpel och det MÅSTE respekteras.Det fria ordet – Yttrandefrihet och Tryckfrihet

Tryckfrihetsförordningen
GRUNDLAG

Kapitel 2 Om Allmänna handlingars offentlighet

2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3.myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,
5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
7. intresset att bevara djur- eller växtart.
<….

– – – –
Först: Polismyndighet har som alla andra myndigheter att rätta sig efter Regeringsformens begränsningar av Fri- och Rättigheter:

Regeringsformen
2 kap Grundläggande fri- och rättigheter

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning
som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första
stycket 1–5),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande
intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning
och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),

3. rörelsefriheten (8 §), och

4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen
– – – – – – –
För det andra, så är det så att undersökningssekretess råder. Helt i enlighet med de lagar som gäller för Offentlighets- och Sekretesslagstiftning, så är inte allt som finns hos en myndighet Allmän handling

Offentlighet och sekretesslag
7 kap. Grundläggande bestämmelser

Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift

1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den
verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.

Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet m.m.

2 § Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tilllämplig hos den
mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har
elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet.
– – – – – – –

Det är värre än så – I vår svenska Brottsbalk faller den/de som lämnar ut sekretessbelagda uppgifter, arbets- eller utredningsmaterial som inte är offentligt samt om den/de ovan angivna lämnar ut handling som faller under de begränsningar i Fri- och Rättigheter som finns i Regeringsformen under:

Brottsbalken
20 kap. Om tjänstefel m. m.

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

…….

3 § Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.
– – – – – –

Sammanfattning
Med andra ord det är inte så att journalister i Sverige äger rätten att ta del av clearat, hemligstämplat material när detta är förbjudet i enlighet med gällande lagstiftning. Den som lämnar ut sådan uppgift får åtalas för tjänstefel.

Read Full Post »

Skandal i Göteborg Projektledare bryter mot Offentlighetsprincipen!

Kostnaderna för Västlänken har fram till nu hållits hemliga för göteborgarna.

Nu vill Trafikverkets regiondirektör Håkan Wennerström offentliggöra dem.

Men miljardsatsningens projektchef vägrar.
– Vi håller budget. Du får bara ta på det jag säger, säger Bo Larsson, projektchef för Västlänken.

Ett uttalande som får statsvetaren Jan Turvall att gå i taket.Västlänkens pris hålls hemligt för väljarna, GT 5 september 2014

Se även: Sabbubgeb svider Anneli Hulthén, Norah4you 4 juli 2014 samt Rödgröna rörans tjänstemän villk riva delar Liseberg tillfälligt, Norah4you 31 augusti 2014

OM det är så att de siffror som presenterades i december, vilka Bo Larsson hänvisar till, på minsta sätt skiljer sig i vilka projekt som numera ingår i Västlänken planerna eller det är så att totalkostnaden för enstaka eller flera projekt skiljer sig mer än 5% från de siffror som offentliggjorts vid upphandlingen,
vilket kommit fram senaste veckorna att det är fallet,
så är detta inte enbart ett Grundlagsbrott utan faller också under personligt ansvar för den tjänsteman/projektchef. Brottsbalkens 20 kapitel gäller även i Göteborg utöver att ALLA SVENSKA GRUNDLAGAR GÄLLER I HELA SVERIGE. Även i Rödgröna rörans Göteborg.

Brottsbalken

20 kap. Om tjänstefel m. m.

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

Den som är ledamot av en beslutande statlig eller kommunal församling är inte underkastad ansvar enligt första eller andra stycket för någon åtgärd som han vidtar i denna egenskap.

Vad som sägs i första och andra styckena skall inte heller tillämpas, om gärningen är belagd med straff enligt någon annan bestämmelse.

Read Full Post »

Samhällskunskap årskurs 7, vad är det?

Det är inte utan att alla dessa icke ämnesbehöriga, ibland inte stadiebehöriga eller ens lärarbehöriga överhuvudtaget, som fått undervisa i ämnet samhällskunskap då SO-ämnen delats upp mellan lärare på grundskolor efter kommunaliseringen, har vållat stor skada. En av de första sakerna som eleverna får lära in, dvs inte bara läraren lär ut utan som står i Samhällskunskapsböckerna, är hur samhället är uppbyggt. I historien har eleverna redan i 6:an fått lära sig skillnaden mellan den grekiska demokratin och parlamentarisk demokrati….. dvs eleverna skall ha lärt sig att:

* Demokrati är uppbyggt av ord som på svenska betyder folkvälde.
Dvs de skall ha lärt sig vad motsatsen är samt att all demokrati oavsett om den bygger på direktval som avgör beslut (Schweiz) eller parlamentarisk demokrati (Sverige, EU-länder, USA m.fl.) alltid behöver försvaras. De som är fiender till demokrati försöker ofta hitta angreppspunkter som kan tyckas riktiga INNAN de skärskådas. Bland dessa fiender finns såväl diktaturförespråkare som de som försöker hävda total frihet och totala rättigheter utan inskränkningar i grundlagar/konstitutioner eller lagar som finns för att skydda andra människors rättigheter och även för att skydda den rättsstat som finns beskriven i grundlagar/konstitutioner.

Ingen person äger rättigheter att inkräkta på en annan persons rättigheter så som dessa finns med eller utan begränsningar av rättigheterna i Grundlag/Konstitution som är antagen av ett lands riksdag/parlament/kongress etc. där valet till riksdag/parlament/kongress har föregåtts av fria val.

* Demokratin i Grekland så som den var, krävde fria val.
Så långt var det korrekt med nutida demokratibegreppet. Men för att få rätten att rösta, så krävdes det att man var född fri, man över den gällande myndighetsåldern samt att man var född Atenare. Inga andra fick rösta.

* Demokrati idag förutsätter att de som vinner i fria val inser och tar hänsyn till att de efter valet inte längre bara representerar sitt parti utan ALLA. Dvs även de som förlorat i valet.

Eleverna skall under årskurs 7-9 i Grundskolan även ha lärt sig vad som krävs av eleven själv när eleven skriver eller godkänner ett kontrakt.
Dvs vilka rättigheter som t.ex. Konsumentskyddslag m.m. ger och under vilka förutsättningar. Med andra ord att varje person som skriver på ett kontrakt eller godkänner skriftligt alternativt digitalt via knapptryckning ett avtal t.ex. en nätuppkoppling, ett mobilt abonnemang, ett köpekontrakt av allt från bil till mjukvara för dator/mobil/eller annan elektronisk uppkoppling, har eget ansvar att läsa vad som står i avtalet.

Med andra ord:
Det är alltid den person som godkänner eller skriver under ett avtal som har eget personligt ansvar för att läsa villkoren för avtalet.
när det gäller nätet går det att läsa mer om det här: Nätet har aldrig varit vilda västern, Norah4you 18 januari 2014 samt Vad är det finstilta, mobiloperatörer, Norah4you 17 december 2013

När det gäller mobilt telefoni, mobilt bredband, appar till mobil m.m., så är det alltid så att det som sänds i öppen miljö, förr kallad etern, också går att avlyssna såväl av de som har lagligt tillstånd vilket samtliga länders säkerhetsväsende som minst har. Den som går och inbillar sig att de kan från vanlig öppen mobil sända via en suppliers krypterade alternativt anonymiserade tjänster, den personen glömmer helt bort att uppkoppling alltid registreras. Detta för att personen själv inte skall behöva betala för tjänster den inte beställt, godkänt och eller utnyttjat samt för att alla lagar som funnits i samtliga FN-länder ibland redan på 1920-talet (som i Sverige) skall säkra att brott mot Rikets säkerhet, Allmän ordning o.s.v. i enlighet med varje lands gällande brottslagstiftning och grundlag/konstitution inte kan ske.

Att gråta över spilld mjölk är larvigt när det man gråter över är att man glömt kolla om hinken/flaskan hade hål när man själv godkände den att bära mjölk i!

Nätet snyltar på offentligheten, GP ledarkrönika 28 januari 2014>/A> Det har aldrig i något land varit så att ALLT skall vara offentligt! När Sverige fick Offentlighetsprincipen och fram till mitten av 1800-talet då det blev tillåtet att bedriva religiös verksamhet utanför den kristna statskyrkan, så var kritik mot kyrkan förbjuden i Yttrandefriheten och det som skrevs i motsvarigheten som vi idag kallar Offentlighetsprincip var endast att allt som inte var begränsat av svensk Grundlag eller lag tagen av svensk Riksdag var det tillåtet att begära ut. Dvs långt ifrån allt som media m.fl. idag försöker hävda att skulle ingå i Offentlighetsprincipen har någonsin varit Offentlig handling som inte faller under sekretess!

Maria Haldesten: NSA spionerar på våra barn, GP ledarkrönika 30 januari 2014 DU har själv liksom alla oss andra godkänt det du kallar spioneri, Maria Haldesten. Utan godkännande hade du inte ägt rätten att använda nätet eller mobila tjänster!

Låt domarna vara offentliga, Expressen ledarsidan 27 januari 2014 Hallå Thomas M m.fl. Domarna är offentliga. Det som diskuteras är om det finns skäl att låta domarna vara tillgängliga i digital form via nätet eller annan digitalt överföringsbar form! Att det är tillåtet att sätta sig att läsa en dom på papper innebär inte att det skall vara tillåtet att ta del av den när som helst, hur som helst och var som helst!
Ytterligare kritik mot Lexbase, Aftonbladet 28 januari 2014
Ytterligare kritik mot Lexbase, SvD 28 januari 2014
Nytt företag begär ut domar, DN 30 januari 2014

Read Full Post »

Ingen mänsklig rättighet att

kräva att grannar, vänner och ovänner, släkt, journalister samt andra skall kunna få ut hälften av de uppgifter som idag är Offentliga när det gäller enskild person. Tvärt om.

Hade Sverige haft en Författningsdomstol, vilket vi är ett av de få länderna som inte har och som ingen JK, JO eller annan Ombudsman kan ersätta, så hade denna fråga näppeligen ens behövt finnas på dagordningen. Krav på öppenhet om enskild persons förhållanden, inkomst, skulder, bostadsort m.m. torde strida mot Regeringsformens 1 kap 2§!

Identitetsstölder utmanar den svenska modellen, DN 5 januari 2014 Det är märkligt men förefaller sant att det finns en sakkunnig på departementet, som inte kan läsa Offentlighets- och Sekretesslagen, Regeringsformen samt de Mänskliga Rättigheterna och samtidigt förstå vad orden där står för. Den som i dag begär ut uppgifter från en svensk myndighet har rätt att vara anonym och behöver inte berätta vad man ska med informationen till. Om en tjänsteman efterforskar syftet bryter myndigheten mot tryckfrihetsförordningen.

Anders Olofsson betonar att polisen inte har något emot offentlighetsprincipen eftersom den bidrar till ökad transparens. Men han tycker att det borde införas ett krav om att den som begär ut uppgifter om en privatperson måste berätta vem man är och varför man vill ha informationen.

– Det känns väldigt avlägset. Offentlighetsprincipen är inte det man lättast ruckar på, säger Gustav Gellerbrant, politisk sakkunnig på justitiedepartementet. Mycket märkligt för det står i klartext i Offentlighets- och Sekretesslagen att:

Offentlighets och Sekretesslagstiftning (2009:400)

Förföljda personer, m.m.

Adress, telefon, m.m.

3 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

samt att det inte ”bara” är förföljda personer som omfattas av Regeringsformens 1 kap 2§:

Regeringsformen

1 kap. Statsskickets grunder

2 § ……
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Det är för övrigt märkligt att höra att det finns de som värnar om den enskildes privatliv även när det gäller signalspaning på de av Interpol fem prioriterade grupperna, försöker hävda att det är i det allmännas intresse att få reda på om grannen har skulder och så vidare.

Ta t.ex. en kvinna eller en familj som förföljs av ena eller andra skälet och där vem som helst, i princip, idag kan få ut detaljerade uppgifter om boende, arbetsplats m.m. via Skatteverket. Även om Skatteverket tillämpar lag om skyddad adress, så är så vitt jag förstått det möjligt för alldeles för många att få ut uppgifter om telefonnummer via det som står längst ner på sista sidan i pappersversionen av deklarationen. Sedan är det ofta lätt att gå vidare i vanliga öppna register. Detta strider i sig mot de Mänskliga Rättigheterna:

De Mänskliga Rättigheterna

Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering
….
Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
…..
Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Om en person väljer att ha ett offentligt uppdrag/anställning antingen som politiker eller hög offentlig tjänsteman, så faller vissa av uppgifterna under det som kan räknas som allmän intresse för landets medborgare att se att dessa inte får intäkter och/eller förmåner som faller utanför det som kommer från uppdraget/anställning. Där skulle det finnas giltiga argument att hävda att inkomstuppgiften och ev skulder kan vara av allmän intresse. Men inte ens i dessa fallen har Sveriges Riksdag givit grannar, vänner, släkt, journalister etc i uppdrag att leka Kalle Blomkvist. Det borde finnas krav att det finns rimlig anledning att få fram dessa uppgifter.

Om en person väljer att starta eget företag eller gå med i ett företagsstyrelse/företagsledning, gäller samma sak. Men en enskild person som inte har beslutande ställning och inte äger företag eller sitter i företagsstyrelse, där är det ytterst tveksamt om det går att hävda allmänintresse att alla skall kunna få ut uppgifterna.

Totalt innebär ovanstående lag, Grundlag samt de Mänskliga Rättigheterna att ett större antal människor än idag, i princip de flesta som inte är politiker eller höga tjänstemän som ju kan behöva sekretesskydd av annan anledning, med största sannolikhet skulle få ett betydligt högre integritetsskydd OM SVERIGE HADE HAFT EN FÖRFATTNINGSDOMSTOL när det gäller inkomst, skulder, boendeadress, telefonnummer m.m. än vad som idag av politiker, journalister samt nyfikna utifrån Offentlighetsprincipens tillämpning. Ingen lag i Sverige får stå i strid med våra Grundlagar. De begränsningar i rättigheter som finns i våra svenska Grundlagar är de som gäller.

Peter Eriksson ser inga skäl till varför offentlighetsprincipen bör begränsas så att det blir svårare att ta del av uppgifter om vad folk tjänar och har för skulder.

– Det är en viktig del i offentlighetsprincipen att man inte ska behöva fråga varför man ska ta del av det. Offentlighetsprincipen har betytt så mycket för Sverige under lång tid. Vi borde vara försiktigaFyra röster om Offentlighetsprincipen, DN 5 januari 2014

Read Full Post »

Offentlighetsprincipen – en papperstiger

som ser fin ut i ord så länge man inte studerar vad begränsningarna som finns i Tryckfrihetsförordningen och grundar sig på Regeringsformen som styr alltihopa säger….
Observera att jag personligen anser att Regeringsformen så som den föreligger är helt korrekt undantaget att jag personligen skulle önska att Sverige hade en Författningsdomstol på samma sätt som flertalet andra demokratier i världen har.

Så kallade Offentlighetsprincipen har aldrig någonsin i Sverige inneburit att allt är Offentligt. Principen som sådan är och förblir en papperstiger som utåt ser ut att verka för att alla handlingar, alla beslut och allt som sker i den Offentliga verksamheten skall vara tillgängligt för såväl gemene man som få tryckas i media. Det är här de som hävdar att Offentlighetsprincipen nu är i fara gått vilse inte bara i pannkakan utan i vad som står i våra svenska Grundlagar samt vad som stod i tidigare Tryckfrihetsförordningar som reglerats utifrån sin tids gällande Regeringsform.

För enkelhets skull börjar jag med att visa varför den amerikanska tryckfriheten och insynen för allmänheten är större än den svenska någonsin varit och större än den engelska är.
Grunden för USA:s First admendment ligger i att ALLA individer som är medborgare i USA rätten till Yttrandefrihet. Det finns inga begränsningar i detta och det är i grunden orsak till den stora skillnaden mellan länderna.
I den engelska Bill of Rights var det Rätten att tala fritt i Parlamentet som var grunden för Yttrandefriheten i England.
Här i Sverige har vi i stället valt att dölja alla begränsningar som finns i såväl Tryckfrihet som i vad som står i det som brukar kallas Offentliga handlingar genom att vi utåt sett ägt rätten att ta del av respektive trycka ALLT SOM INTE GENOM ANDRA GRUNDLAGAR ELLER LAGAR ÄR SEKRETESSBELAGT ALTERNATIVT FÖRBJUDET ATT TRYCKA.

Innan vi tittar närmare på 1 kapitlet 1 § i Tryckfrihetsförordningen, som är den text många går vilse i, så är det viktigt att se närmare på Sveriges Regeringsform. Det är där som all grund för begränsningar av friheter klargörs och det är endast meddelst två riksdagsbeslut med mellanliggande val som de begränsningarna samt efterverkningarna på såväl Tryckfrihet, Meddelarfrihet och Offentlighetsprincipen som så många hänvisar till rent teoretiskt skulle kunna ändras.

Regeringsformen

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
…..
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),

3. rörelsefriheten (8 §), och

4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.

Egentligen borde varje person som kan läsa kanslisvenska reagera starkt mot att det som är blåmålat av mig i Regeringsformens 2 kap 20§ lydelse skiljer sig från vad många som inte har haft ämnes- och stadiebehöriga lärare fått för sig under sin skolgång i 7:e till 9:e klass. För Så är det i Sverige – SAMTLIGA VÅRA RÄTTIGHETER har många mycket starka begränsningar. Eftersom Sverige inte har någon Författningsdomstol, så saknar svensken oavsett yrke i stort sett varje form av möjlighet att få rättighet som beskurits prövad mot Mänskliga Rättigheterna… detta trots att Mänskliga Rättigheterna ingår i EU-rätt och därmed ligger över Svenska Grundlagar och Svenska Lagar. Av detta skälet har ett antal fall förekommit där Sverige fällts i Europadomstolen. Många andra fall kommer aldrig så långt oavsett vad media försöker få tolkningar till. Helt riktigt utifrån Svenska Grundlagarna – det är i svensk Riksdag som lagar stiftas samt SOU (Statens Offentliga Utredningar) som ligger till grund för lagändringar läggs fram.

I inledningen av 2 kapitlet 20§ står
det som är viktigt att ta till sig är inte i första hand det som står i 21§ eller 22§ för där är kommer det inte i klartext fram de stora begränsningar som ligger till grund för såväl Tryckfrihet, Meddelarfrihet o.s.v. i Sverige. Det som är viktigt att ta till sig står i:

Regeringsformen

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.

24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Här är det viktigt att titta närmare på de av mig blåmålade texterna. Smaka på ”Yttrandefrihet och informationsfrihet får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet…allmän ordning och säkerhet….eller förebyggandet och beivrandet av brott”
Det är utifrån detta som skrivningen i inledningen av Tryckfrihetsförordningen skall förstås och tolkas:

Tryckfrihetsförordningen

1 kap. Om tryckfrihet
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
……

Läs noga de blåmålade texterna. Har svensk myndighet eller allmänt organ lag som förhindrar att något trycks, så är det förbjudet att trycka. Oaktat att det finns en Tryckfrihetsdomstol där det tryckta i efterhand kan tas upp till domstolsbedömning.
Det är alltså inte så att Sverige har fler eller säkrare rättigheter varken när det gäller det tryckta eller vad gäller vad som är offentlig handling som inte faller under vad som är Offentlig handling enligt Offentlighetsprincipen.

Utöver att det är viktigt att skilja på Allmän handling och Offentlig handling, så är det också viktigt att göra klart att en av de lagar som starkt begränsar vad som är offentlig handling som får lämnas ut faller under Offentlighets- och sekretesslagstiftnings begränsningar…..

Notera även att Palmeregeringen låg bakom proposition 1975/76:204 …”det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott”……..
Vilket i sig låg till grund för Professor Claes Sandgrens artikel Tidningarnas tipspengar till enskilda poliser är mutbrott, Claes Sandgren, professor i civilrätt, ordförande för Institutet mot mutor, IMM; på DN Debatt 11 december 2011

Svenska Offentlighetsprincipen urholkas, SvD 19/20 november 2013
Regeringens förslag leder till ökad sekretess och godtycke, Aftonbladet 18 november 2013 Där det av texten framgår att såväl riksdagsmän som JK(!) inte har klart för sig den logiska bakgrunden som sedan senaste Regeringsformen antogs begränsar exakt det som nu kommer i klartext….. det där med lagar lydelse, logik och ordförståelse/ordkunskap har inte varit detsamma sedan Grundskolan infördes!

Read Full Post »